Genom vår studie får vi syn på förskolechefers förståelse där de möjliggör
kompetensutveckling för sina pedagoger, i form av litteraturläsning och kurser, som styrs utefter personalens enskilda och barngruppens behov. Däremot är det endast en av
28 förskolecheferna som erbjuder sina pedagoger kompetensutveckling, i form av
litteraturläsning, kring barns konflikthantering. Vi tolkar också förskolechefernas svar som att de har förståelsen att de möjliggör resurser i form av tid till att läsa litteratur, däremot skiljer det sig från förskola till förskola, om det sker på arbetstid eller ej. En av förskolecheferna vill även möjliggöra tid till reflektion kring barns konflikthantering, men hennes förståelse är att pedagogerna ej har tiden till detta. Förskolecheferna stöttar sina anställda pedagoger i barns konflikthantering, genom att försöka göra det till en naturlig del av verksamheten. De stöttar även pedagogerna till att arbeta med ämnen, så som språk, då deras svar tyder på att de har förståelsen att de upplever att det finns press från skolan. Däremot tryter stöttningen när det gäller barns konflikthantering, då förskolecheferna berättar att det inte behövs, då deras förståelse är att barnen inte bråkar, mobbar eller kränker varandra. Detta upplever vi som en brist på att tänka långsiktigt och förebyggande. Däremot anser vi att det kan vara bra att konflikthantering ses som en naturlig del i verksamheten.
7 Metoddiskussion
Studien utgick från implementeringsteorin som vi valde att omarbeta utefter vårt syfte och vi har använt oss av hermeneutik för att tolka vårt resultat. Vi valde dock att anpassa
implementeringsteorin till ett pedagogiskt perspektiv, då även om vi undersöker vilka möjligheter förskolechefer ger sina anställda, i form av kompetensutveckling, resurser och stöttning, har vi barns lärande i fokus.
Då vi sedan tidigare varit intresserade av barns konflikthantering, var det ett naturligt val att avgränsa detta till vilka möjligheter förskolechefer ger sina anställda för att arbeta med barns konflikthantering. För att få svar på detta valde vi att göra intervjuer. Hade vi valt att göra observationer hade vi behövt utföra studien under en längre tidsperiod, därav var observation inget alternativ för oss i denna studie. Enkäter var inte relevant, då detta begränsar oss från tolkningen av deras svar, då vi inte hade hört omformuleringar och pauser etc. I en enkät hade det även behövts många öppna frågor, för att det inte ska krocka med hermeneutiken. Vi är medvetna om att generaliserbarheten för studien blir låg, då vi endast genomfört intervjuer med tre förskolechefer. Hade vi genomfört studien under en längre tidsperiod, hade detta medfört att vi kunnat intervjua fler personer, vilket i sin tur hade ökat studiens
29
8 Didaktiska implikationer
Vi anser att denna studie varit lärorik för oss, då vi fått mer insikt i hur förskolechefer arbetar för att ge sina pedagoger möjlighet att utveckla barns lärande inom konflikthantering. Den är också av relevans till verksamma pedagoger och förskolechefer, då de själva kan reflektera över vilka möjligheter de får samt erbjuder, för att kunna arbeta med barns lärande inom konflikthantering. Till vidare forskning skulle vi vilja se en liknande studie, men med
fokusgruppssamtal istället för intervjuer. Dels fokusgruppssamtal mellan pedagoger för att få syn på hur de upplever att förskolechefer möjliggör för deras arbete med konflikthantering, men även fokusgruppssamtal förskolechefer emellan, för att få en ännu djupare diskussion kring arbetet med barns konflikthantering. Genom dessa fokusgruppssamtal kan det synliggöras ifall pedagoger upplever att förskolechefer erbjuder samma möjligheter för utvecklingen av barns lärande inom konflikthantering, som förskolecheferna menar att de erbjuder.
30
Referenser
Forskning, litteratur & styrdokument
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2011). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). (red). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion - vetenskaplig filosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, K. & Gullberg, A. (2012). What is science in preschool and what do teachers have to know to empower children. I Cultural Studies of Science Education. 9(2), 275-296. Bjørndal, Cato R.P. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber AB.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Bullock, J.R. (2002). Bullying among children. I Childhood Education. 78(3), 130-133. Catalano, R., Haggerty, K.P., Oesterle, S., Fleming C.B., Hawkins, J.D. (2004). The importance of Bonding to School for Healthy Development: Findings from the Social Development Research Group. I Journal of School Health. v74 n7 p252-261.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Gotvassli, K-Å. (2002). En kompetent förskolepersonal. Lund: Studentlitteratur. Johansson, B. & Karlsson, M. (2013). Att involvera barn i forskning och utveckling. Studentlitteratur, Lund.
Jonsdottir, F. (2007). Barns kamratrelationer i förskolan. Malmö: Holmbergs.
Kirves, L. & Sajaniemi, N. (2012). Bullying in early educational settings. I Early Child
Development and Care. 182(3-4), 383-400.
Levine, E. & Tamburrino, M. (2013). Bullying Among Young Children: Strategies for Prevention. I Early Childhood Education Journal. 42, 271-278.
Lindensjö, B. & Lundgren, U.P. (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning.
Stockholm: HLS förlag.
Lipsky, M. (1980). Street-level bureaucracy – dilemmas of the individual in public services. New York: Russel Sage Fundation.
Hertting, N. (2014). Implementering: perspektiv och mekanismer. I Rothstein, B. (2014) Politik som organisation, förvaltningspolitikens grundproblem. 5:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
31 Rothstein, B. (2001). Politik som organisation. Förvaltningspolitikens grundproblem. 3:e upplagan, Stockholm: SNS Förlag.
Skolverket. (2005). Kvalitet i förskolan – allmänna råd och kommentarer. Skolverket: Fritzes. Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan LPFÖ 98. Reviderad 2010. Skolverket: Fritzes. Socialstyrelsen. (2012). Om implementering. Artikelnr 2012-6-12. Västerås: Edit Västra Aros. Westlund, I. (2015). Hermeneutik. I Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ
analys. Stockholm: Liber.
Ödman, P-J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Göteborg: Norstedts.
Internetlänk
Friends. (2015). Friendsrapporten. Hämtad 2015-11-27, från
32