Resultatet i vår undersökning kan förstås som att kön har betydelse för hur utredningar gällande föräldraförmåga genomförs och för utfallet av de beslut som tas inom socialtjänsten. Både förälderns och socialsekreterarens kön verkar ha en viss betydelse i bedömningen. De kvinnliga socialsekreterarna var mer benägna att inleda utredning än manliga respondenter som bedömde samma fall. Det visar sig även att modern i fallet ansågs vara i större behov av insatser från socialtjänster då respondenterna i högre grad ansåg att hennes föräldraförmåga behövde utredas. Skyddsfaktorerna bedömdes också som mindre betydande i fallet med Anna än i Lars fall. Vidare vore det intressant att undersöka hur andra faktorer än kön påverkar utredningar och bedömningar, både gällande arbetet med föräldrar och barn men även inom socialtjänstens övriga områden.
REFERENSLISTA
Bangura Arvidsson, M. (2003). Ifrågasatta fäder: olika bilder av fäder till socialt utsatta barn. School of Social Work, Lund University.
Björnberg, U. (2016). Familj, arbete och omsorg. I A. Lundberg & A. Werner (Red.), En
introduktion till genusvetenskapliga begrepp (ss.45-‐‑49). Göteborg: Nationella
sekretariatet för genusforskning.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Bäck-Wiklund, M. & Bergsten, B. (1997). Det moderna föräldraskapet: En studie av familj och kön i förändring. Stockholm: Natur & Kultur Akademisk.
Connell, R. & Pearse, R. (2015). Om genus. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB. Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2011). Statistisk verktygslåda -
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur AB.
Konstruktivism. Psykologiguiden. Hämtad den 25 februari 2019 från
https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=konstruktivism,%20kons truktionism
Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur AB
Elofsson, S. (2005). Kvantitativ metod - struktur och kreativitet. I S. Larsson, J. Lilja & K. Mannheimer (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete. (ss. 59-89). Lund:
Studentlitteratur AB.
Elvin-Nowak, Y. & Thomsson, H. (2003). Att göra kön: om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och män. Stockholm: Albert Bonnier Förlag AB.
Eriksson, K. & Eriksson, M. (2002). “Kön har ingen betydelse men könsblandning är bra”: "könsgörande" i två professionella sammanhang. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 23(1), 53-72. Hämtad från Primo.
Fahlgren, S. & Sawyer, L. (2005). Maktrelationer och normaliseringsprocesser i
välfärdsstaten. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 26(2/3), 95-106. Hämtad från SwePub. Fernández, J., Quiroga, M. Á., Escorial, S. & Privado, J. (2014). Explicit and implicit
assessment of gender roles. Psicothema, 26(2), 244-251. doi: 10.7334/psicothema2013.219
Franzén, C. (1998). Kvinnor, män och ledarskap. I B. Westerberg (Red.), Han, hon, den, det: om genus och kön. (ss.177-211). Stockholm:Ekerlids förlag.
Försäkringskassan. (2014). Föräldraförsäkringen och den nya föräldranormen. Hämtad
den 6 mars 2019 från Försäkringskassan.
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/c451635e-‐‑1d21-‐‑41e9-‐‑
b6f4-‐‑
ba5abe4b1817/fk_publikation__den_nya_foraldranormen_140925_3.pdf?MOD=AJP
ERES
Försäkringskassan. (2017).
Pappor tar ut allt större andel av föräldradagarna – tydlig ökning på tio år. Hämtad 11 mars 2019 från Försäkringskassan.https://www.forsakringskassan.se/!ut/p/z0/LYqxCsMwDAW_pUNG4ZRu3fIXIUt5
xKpr4khGVhP693Wh03HHhSXMYREcOcGzCkr3-‐‑
Vz3e4W_huttGsZVxVm88cO4VZWWDx7G2qX9sXOMXCCRpRfUqkYOo7cTSnFqrmZ
Mv6EQDnqqoURDRIIJyD-‐‑x5ES6SZZEtYesBAt1my5fMTkyFw!!/
Försäkringskassan. (u.å). Statistik om jämställdhetsbonus. Vad är jämställdhetsbonus?
Hämtad 1 mars 2019 från Försäkringskassan.
https://www.forsakringskassan.se/statistik/barn-‐‑familj/jamstalldhetsbonus
Hacking, I. (1999). Social konstruktion av vad? Stockholm: Thales.Björk, S. & Hedenus, A. (2015). Inledning. I A. Hedenus, S. Björk & O, Gréen (Red.),
Feministiskt tänkande och sociologi: teorier, begrepp och tillämpningar. (ss. 21-37). Lund: Studentlitteratur.
Herz, M. (2012). Från ideal till ideologi. Konstruktioner av kön och etnicitet inom socialtjänsten. Doktorsavhandling, Örebro Universitet, Socialt arbete.
Hirdman, Y. (2003). Genus: om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber AB.
Johansson, T. (2004). Faderskapets omvandlingar: frånvarons socialpsykologi. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Josefson, H. (2005). Genus - hur påverkar det dig? Stockholm: Natur och kultur.
Jämställdhetsmyndigheten. (2017). Vad är jämställdhet? Hämtad den 2 februari 2019 från Jämställdhetsmyndigheten.https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/om-
jamstalldhet/vad-ar-jamstalldhet
Kullberg, C. (2004). Work and Social Support: Social Workers’ Assessments of Male and Female Clients’ Problems and Needs. Affilia, 19(2), 199–210. doi:
https://doi.org/10.1177/0886109903262759
Kullberg, C. (2005). Differences in the Seriousness of Problems and Deservingness of Help: Swedish Social Workers’ Assessments of Single Mothers and Fathers. The British Journal of Social Work, 35(3), 373–386. doi: https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1093/bjsw/bch187
Kullberg, C. (2012). Introduktion: genus i socialt arbete. I L . Ridell Ehinger och M. Ljunggren (Red.), Genus i socialt arbete. (ss.7-34). Malmö: Liber.
Kullberg, C. & Fäldt, J. (2008). Gender differences in social workers’ assessments and help- giving strategies towards single parents. European Journal of Social Work, 11(4), 445- 458. doi: 10.1080/13691450802075659
Kullberg, C. & Fäldt, J. (2012). Implications of Male and Female Same-Gender Dyads. Journal of Social Service Research, 38(5), 712-726. doi:
10.1080/01488376.2012.723976
Mannheimer, K. (2005). Några perspektiv på utvärdering av sociala program. I S. Larsson, J. Lilja & K. Mannheimer (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete. (ss. 381-401). Lund: Studentlitteratur AB.
Mattsson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. Malmö: Gleerups Utbildning.
Norušis, M. (2008). SPSS Statistics 17.0 Guide to Data Analysis. Chicago: Prentice Hall Inc.
Nygren, K., Walsh, J., Ellingsen, I-T. & Christie, A. (2018). What about the fathers? The presence and absence of the father in social work practice in England, Ireland, Norway, and Sweden - A comparative study. Child & Family Social work 24(1), 148-155. doi:
https://doi.org/10.1111/cfs.12592
Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur & kultur. Plantin, L., Månsson, S-A. & Kearney, J. (2000). Mäns föräldraskap - om föräldraskap och
manlighet i Sverige och England. Socialvetenskaplig tidskrift 7(1-2), 24-42. Hämtad från SwePub.
Regeringen. (2016a). En feministisk regering ser till att beslut leder till ökad jämställdhet.
Hämtad den 6 mars 2019 från Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/artiklar/2016/10/en-‐‑feministisk-‐‑regering-‐‑ser-‐‑till-‐‑att-‐‑
beslut-‐‑leder-‐‑till-‐‑okad-‐‑jamstalldhet/
Regeringen. (2016b). Kvalitetshöjning i kärnverksamheten för jämställdhetsintegrerade
myndigheter. Hämtad 6 mars 2019 från Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/artiklar/2016/02/kvalitetshojning-‐‑i-‐‑
karnverksamheten-‐‑for-‐‑jamstalldhetsintegrerade-‐‑myndigheter/
Regeringen. (2017a). Mer om jämställdhetspolitikens mål. Hämtad den 5 mars 2019 från Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/artiklar/2017/01/mer-om-
jamstalldhetspolitikens-mal/
Regeringen. (2017b). Jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter - JiM. Hämtad den 6 mars 2019 från Regeringskansliet
.
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhet/jamstalldhetsintegrering-i-statliga-myndigheter---jim/
Regeringen. (2019a). Feministisk politik ska göra skillnad i människors liv och vardag. Hämtad 5 mars 2019 från Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/artiklar/2019/03/feministisk-politik-ska-gora-skillnad-i- manniskors-liv-och-vardag/
Regeringen. (2019b). Jämställdhetsintegrering. Hämtad 6 mars 2019 från
Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/regeringens-‐‑
politik/jamstalldhet/jamstalldhetsintegrering/
SFS (1990:52). Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Hämtad 5 mars 2019 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-199052-med-sarskilda-bestammelser-om-vard_sfs-1990-52
SFS 1993:387. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Hämtad 1 mars 2019 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-1993387-om-stod-och-service-till-vissa_sfs-1993-387
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Hämtad den 1 mars 2019 från
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
SFS 2015:284. Förordning med instruktion för Socialstyrelsen. Hämtad 1 mars 2019 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/forordning-2015284-med-instruktion-for_sfs-2015-284
Socialstyrelsen. (2005). Jämställd socialtjänst? Könsperspektiv på socialtjänsten. Hämtad
den 5 mars 2019 från Socialstyrelsen.
http://jamda.ub.gu.se/bitstream/1/402/1/Jamst_soc_tj.pdf
Socialstyrelsen. (2008). Mot en mer jämställd sjukvård och socialtjänst. Hämtad den 6 mars 2019 från Socialstyrelsen.
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8839/2008-131- 1_20081311_rev1.pdf
Socialstyrelsen. (2014). Allt fler kommuner har BBIC-licens. Hämtad den 27 februari 2019 från Socialstyrelsen
.
https://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2014april/alltflerkommunerharbbic-licens
Socialstyrelsen. (2016). Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning. Hämtad 11 mars 2019 från Socialstyrelsen.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20078/2016-2- 20.pdf
Socialstyrelsen. (u.å., a). Att arbeta evidensbaserat. Hämtad 27 februari 2019 från Socialstyrelsen.
https://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/attarbetaevidensbaserat?fbclid =IwAR1E4yqE1Ldfq51WFGT0pAeDWAllhWh6KtNFpyeC8Qe-ekMuc2fvFJnEEVM
Socialstyrelsen. (u.å., b). Grunderna i BBIC. Hämtad den 7 mars från Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/bbic/grunderna
SOU 2005:34. Socialtjänsten och den fria rörligheten. Stockholm: Betänkande av
Utredningen om socialtjänsten och den fria rörligheten, statens offentliga utredningar.
Sveriges kommuner och landsting. (2018). Maskulinitet och jämställt föräldraskap.
Arbete för pappors ökade delaktighet. Hämtad den 5 mars från Sveriges kommuner
och landsting. https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-‐‑673-‐‑
5.pdf?issuusl=ignore
Hedin, U-C. & Månsson, S-A. (2000). Kön och socialt arbete - en introduktion. Socialvetenskaplig tidskrift. 7 (1/2), 3-12. Hämtad från SwePub.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad den 15 januari från Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Woodcock, J. (2003). The Social Work Assessments of Parenting: An Exploration. British Journal of Social Work. 33(1), 87-106. doi: 10.1093/bjsw/33.1.87
BILAGA A - ENKÄTFRÅGOR
1. Identifierar du dig som kvinna/ man/ annat 2. Hur många år har du arbetat med barnutredning?
3. Använder du Barns Behov I Centrum (BBIC) i ditt arbete med barn och ungdomar? Ja Nej
4. Hur bedömer du Kims livssituation utifrån informationen i vinjetten? 1 Mycket dålig - Mycket bra 10
5. Hur bedömer du förälderns förmåga att ge Kim den grundläggande omsorgen? 1 Mycket dålig - Mycket bra 10
6. Hur bedömer du förälderns förmåga att ge Kim stimulans och vägledning? 1 Mycket dålig - Mycket bra 10
7. Hur bedömer du förälderns känslomässiga tillgänglighet? 1 Mycket dålig - Mycket bra 10
8. Hur bedömer du förälderns förmåga att skapa en säker omgivning för Kim? 1 Mycket dålig - Mycket bra 10
9. Sammantaget av all information i vinjetten, hur bedömer du föräldraförmågan? 1 Mycket dålig - Mycket bra 10
10. Vilken bedömning gör du av risk- och skyddsfaktorerna i fallet? Riskfaktorerna överväger skyddsfaktorerna
Varken risk- eller skyddsfaktorerna är övervägande Skyddsfaktorerna överväger riskfaktorerna
11. Skulle du inleda utredning? Ja Nej Osäker
BILAGA B – MISSIVBREV
Hej!Våra namn är Lisa och Jenny, vi går termin 6 på socionomprogrammet på Mälardalens högskola. Vi skriver examensarbete om socialsekreterares bedömningar av barns situationer för a
tt undersöka vilka faktorer som uppmärksammas vid bedömningar.
Undersökningen består av en vinjett, vilket är en kort beskrivning av ett påhittat fall, och ett frågeformulär som berör vinjetten. Sammanlagt tar det max tio minuter att läsa fallet och besvara frågorna. Deltagandet i undersökningen är frivilligt och du kan avbryta när som helst tills du skickat in enkäten om du av någon anledning vill avbryta ditt deltagande. Uppsatsen kommer att skrivas på ett sätt som gör att det inte går att utläsa vilka kommuner eller socialsekreterare som enkäten skickats till. All information kommer att behandlas konfidentiellt. Materialet kommer endast att användas i detta examensarbete.Om ni önskar ta del av undersökningen eller examensarbetet när det är färdigställt eller om ni har några funderingar, tveka inte att höra av er till oss!
jhh16001@student.mdh.se lrr14002@student.mdh.se
Med vänliga hälsningar
Lisa Regnander och Jenny Björnholm Hurtigh
Tack för din medverkan! Vid frågor kontakta oss på jhh16001@student.mdh.se lrr14002@student.mdh.se
BILAGA C – BLANKETT FÖR ETISK EGENGRANSKNING
BILAGA D – INLEDA UTREDNING BEROENDE PÅ
SOCIALSEKRETERARENS KÖNSTILLHÖRIGHET
Inleda utredning * Vad identifierar du dig som?
Vad identifierar du dig som?
Total
Man Kvinna
Inleda utredning Ja Count 6 33 39
Expected Count 9,4 29,6 39,0
Nej Count 8 11 19
Expected Count 4,6 14,4 19,0
Total Count 14 44 58
Chi-Square Tests
Value df Asymptotic Significance (2-sided) Exact Sig. (2-sided) Exact Sig. (1-sided) ProbabilityPoint Pearson Chi- Square 4,981a 1 ,026 ,047 ,030
Fisher's Exact Test
,047 ,030
N of Valid Cases 58
BILAGA E – KIMS LIVSSITUATION X FÖRÄLDRAOMRÅDE
GRUNDLÄGGANDE OMSORG
Correlations
Hur bedömer du Kims livssituation utifrån informationen i vinjetten?
Hur bedömer du förälderns förmåga att ge Kim grundläggande omsorg? Spearman's
rho
Hur bedömer du Kims livssituation utifrån informationen i vinjetten?
Correlation Coefficient
1,000 ,603**
Sig. (2-tailed) . ,000
N 71 71
Hur bedömer du förälderns förmåga att ge Kim grundläggande omsorg? Correlation Coefficient ,603** 1,000 Sig. (2-tailed) ,000 . N 71 71
**. Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed).
BILAGA F – KIMS LIVSSITUATION X FÖRÄLDRAOMRÅDE
STIMULANS OCH VÄGLEDNING
Correlations
Hur bedömer du Kims livssituation utifrån informationen i vinjetten?
Hur bedömer du förälderns förmåga att ge Kim stimulans
och vägledning? Spearman's
rho
Hur bedömer du Kims livssituation utifrån informationen i vinjetten?
Correlation Coefficient
1,000 ,556**
Sig. (2-tailed) . ,000
N 71 70
Hur bedömer du förälderns förmåga att ge Kim stimulans och vägledning? Correlation Coefficient ,556 ** 1,000 Sig. (2-tailed) ,000 . N 70 70
**. Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed).
BILAGA G – KIMS LIVSSITUATION X FÖRÄLDRAOMRÅDE
SKAPA SÄKER OMGIVNING
Correlations
Hur bedömer du Kims livssituation utifrån informationen i vinjetten?
Hur bedömer du förälderns förmåga att skapa en säker
omgivning för Kim? Spearman's
rho
Hur bedömer du Kims livssituation utifrån informationen i vinjetten?
Correlation Coefficient
1,000 ,583**
Sig. (2-tailed) . ,000
N 71 70
Hur bedömer du förälderns förmåga att skapa en säker omgivning för Kim? Correlation Coefficient ,583** 1,000 Sig. (2-tailed) ,000 . N 70 70
**. Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed).
BILAGA H – KIMS LIVSSITUATION X FÖRÄLDRAOMRÅDE
KÄNSLOMÄSSIG TILLGÄNGLIGHET
Correlations
Hur bedömer du Kims livssituation utifrån informationen i vinjetten?
Hur bedömer du förälderns känslomässiga
tillgänglighet? Spearman's
rho
Hur bedömer du Kims livssituation utifrån informationen i vinjetten?
Correlation Coefficient
1,000 ,625**
Sig. (2-tailed) . ,000
N 71 71
Hur bedömer du förälderns känslomässiga tillgänglighet? Correlation Coefficient ,625** 1,000 Sig. (2-tailed) ,000 . N 71 71