2. Metod
4.3 Slutsats
En konklusion av resultaten i studien var att VO2max -värden för relativt friska äldre män och kvinnor erhölls. Dessa var för männen 2,68 l/min och 33,4ml/kg/min samt för kvinnorna 1,69 l/min och 23,7 ml/kg/min. Vidare framkom ett högre VO2max-värde vid Ekblom-Bak-testet jämfört med det direkt uppmätta värdet, korrelationen mellan dessa båda tester var dock stark. En god reliabilitet framkom mellan F1 och F2 för samtliga tester. Ingen signifikant förbättring sågs efter träningsperioden.
En styrka med studien är att använd utrustning och testmetod för direkt mätning av VO2max anses vara golden standard inom fältet vilket har gett tillförlitliga data på äldre. I dagsläget finns inget beprövat submaximalt cykelergometertest för att bestämma VO2max hos äldre. Gällande EB- testet har det tidigare utförts noggrant utvärderade mätningar för vuxna individer upp till 65 års ålder (Ekblom-Bak et al. 2014). I deras undersökning uppmanades till vidare studier vad gäller validering av olika populationer, exempelvis inom fler åldersspann, riskindivider eller patienter som medicineras med betablockerare. Detta arbete som nu har gjorts kan, genom vidare
beräkningar, bidra till en bättre validitet för individer i åldersspannet 65-78 år gällande VO2max i submaximalt cykelergometertest. Önskvärt är även att framöver testa en större population äldre samt grupper som utför ett mer utpräglat träningsupplägg konditionsmässigt.
28
Käll- och litteraturförteckning
Air Liquid Gas AB http://www.airliquide.se/sv/gaser/generell-gasinformation.html [2014-05-21]
Andersson, E. A., Lundahl, G., Wecke, L., Lindblom, I., & Nilsson, J. (2011). Maximal aerobic power versus performance in two aerobic endurance tests among young and old adults.
Gerontology, 57(6), ss. 502–12.
Andersson, G. (2010). Konditionstest på cykel - Ett sätt att beräkna maximal
syreupptagningsförmåga vid problematiska testresultat samt andra nyheter. Stockholm: SISU
Idrottsböcker
Bellardini, H., Henriksson, A., & Tonkonogi, M. (2009). Tester och mätmetoder för idrott och
hälsa. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Blair S.N, Kohl H.W, Paffenbarger R.S, Jr, Clark D.G, Cooper K.H, Gibbons LW. Physical Fitness and All-Cause Mortality: A Prospective Study of Healthy Men and Women. JAMA. 1989:262(17), ss. 2395-2401.
Borg G. (1970) Perceived exertion as an indicator of somatic stress. Scand J Rehabil Med 1970: 2, ss. 92–98
Brien S.E., Katzmarzyk P.T., Craig C.L., Gauvin L. Physical activity, cardiorespiratory fitness and body mass index as predictors of substantial weight gain and obesity: the Canadian physical activity longitudinal study. Can J Public Health 2007: 98: s.121–124.
Cink, R.E., & Thomas, T.R. (1981). Validity of the Astrand-Ryhming nomogram for predicting maximal oxygen intake. Br J Sports Med, 15, s. 182–185.
Douglas, C.,G. (1911). A method for determining the total respiratory exchange in man. J
Physiol 42: s. 17-18.
Ekblom, B., Engstrom, L.M., & Ekblom, O. (2007). Secular trends of physical fitness in Swedish adults. Scandinavian journal of medicine and science in sports, 17, ss. 267–273.
29
Ekblom-Bak, E., Bjorkman, F., Hellenius, M.L., & Ekblom, B. (2014). A new submaximal test for prediction of VO2max. Scand J Med Sci Sports, 24, ss. 319-326.
Ekblom-Baks testmanual (2014). Testmanual hemsidan Gymnastik- och idrottshögskolan. http://www.gih.se/Global/3_forskning/fysiologi/elinekblombak/Testmanual_Ekblom- Bak%20test_sv_v.2.pdf [2014-09-24]
Ekblom-Bak E, Hellénius M.L, Ekblom O, Engström L.M, Ekblom B. (2010) Independent associations of physical activity and cardiovascular fitness with cardiovascular risk in adults.
Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. 17, ss. 175-80.
Fagard R.H. (1999) Physical activity in the prevention and treatment of hypertension in the obese. Med Sci Sports Exerc 31: ss. 624–630.
Fleg, J. (2012). Aerobic exercise in the elderly: a key to successful aging. Discovery Medicine, Vol. 13(70) ss. 223-228.
Foss Ø, Hallén J. (2005). Validity and stability of a computerized metabolic system with mixing chamber. Int J Sports Med, 26(7), ss. 569-75.
Guyatt, G.H., Sullivan, M.J., Thompson, P.J., Fallen, E.L., Pugsley, S.O., Taylor, D.W., & Berman, L.B. (1985). The 6-minute walk: a new measure of exercise capability in patients with chronic heart failure. Can Med Assoc Journal, 132, s. 919-23.
Hakola,L., Komulainen, P., Hassinen, M., Savonen, K.,Litmanen, H., Lakka, T.A., & Rauramaa, R. (2011) Cardiorespiratory fitness in aging men and women: the DR’s EXTRA study. Scand J
Med Sci Sports. 21(5), ss. 679–687
Hameed M, Harridge SD, Goldspink G. (2002) Sarcopenia and hypertrophy: a role for insulin- like growth factor-1 in aged muscle? Exerc Sport Sci Rev 30, s.15-19.
30
Hartung, G.H., Krock, L.P., Crandall, C.G., Bisson, R.U., & Myhre, L.G. (1993). Prediction of maximal oxygen uptake from submaximal exercise testing in aerobically fit and nonfit men.
Aviat Space Environ Med, 64, ss. 735–740.
Hartung, G.H., Blancq, R.J., Lally, D.A., & Krock, L.P. (1995). Estimation of aerobic capacity from submaximal cycle ergometry in women. Med Sci Sports Exerc, 27, ss. 452–457.
Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008) Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder Stockholm: SISU Idrottsböcker
Howley, E.T., Bassett, D.R.Jr. & Welch, H.G. (1995) Criteria for maximal oxygen uptake: review and commentary. Med Sci Sports Exerc. 27, ss. 1292–1301.
Jessup, G.T., Riggs, C.E., Lambert, J., & Miller, W.D. (1977). The effect of pedalling speed on the validity of the Astrand-Rhyming aerobic work capacity test. J Sports Med Phys Fitness, 17, s. 367–371.
Jette, M. (1979). A comparison between predicted VO2 max from the Astrand procedure and the Canadian Home Fitness Test. Can J Appl Sport Sci, 4, s. 214–218.
Kasch, F.W. (1984). The validity of the Åstrand and Sjöstrand submaximal tests. Phys
Sportsmed, 12, s. 47–51.
Kenny W.L, Wilmore J.H & Costill D.L. Physiology of Sport and Exercise. 5th Edition. Human Kinetics 2012 s. 454-456
J.L. Kuk, T.J. Saunders, L.E. Davidson & R. Ross. (2009) Age-related changes in total and regional fat distribution, Ageing Research Reviews 8, ss. 339-348
Kurl S., Laukkanen J.A., Rauramaa R., Lakka T.A., Sivenius J., Salonen J.T. (2003)
31
Laaksonen D.E., Lakka H.M., Salonen J.T., Niskanen L.K., Rauramaa R., Lakka T.A. (2002) Low levels of leisure-time physical activity and cardiorespiratory fitness predict development of the metabolic syndrome. Diabetes Care 25: s. 1612–1618.
Lakka T.A., Venalainen J.M., Rauramaa R., Salonen R., Tuomilehto J., Salonen J.T. (1994) Relation of leisure-time physical activity and cardiorespiratory fitness to the risk of acute myocardial infarction. N Engl J Med 330: ss. 1549–1554.
Laukkanen J.A., Lakka T.A., Rauramaa R., Kuhanen R., Venalainen J.M., Salonen R., Salonen J.T. (2001) Cardiovascular fitness as a predictor of mortality in men. Arch Intern Med 161: ss. 825–831.
Lee, C.D., Blair, S.N., & Jackson, A.S. (1999). Cardiorespiratory fitness, body composition, and all-cause and cardiovascular disease mortality in men. American Journal of Clinical
Nutrition, 69. ss. 373–380.
Levy WC, Cerqueira MD, Abrass IB, Schwartz RS, Stratton JR. Endurance exercise training augments diastolic filling at rest and during exercise in healthy young and older men.
Circulation 1993:88: ss. 116-26.
Lipkin, D. P., Scriven, J., Crake, T., & Poole-Wilson, P. a. (1986). Six minute walking test for assessing exercise capacity in chronic heart failure. British medical journal (Clinical research
ed.), 292(6521) s. 653–655.
LTIV-laboratoriet Gymnastik- och idrottshögskolan (2014). Preliminär tabell för bestämning av syreupptagningsförmåga vid cykelergometertest hos äldre.
Macsween, A. (2001). The reliability and validity of the Astrand nomogram and linear
extrapolation for deriving VO2max from submaximal exercise data. J Sports Med Phys Fitness, 41, ss. 312–317.
Mattsson, CM & Larsen, F (2013). Kondition och uthållighet: för träning, tävling och hälsa. 1. uppl. Stockholm: SISU Idrottsböcker
32
Monark Exercise AB http://monarkexercise.se/product/monark-lc6/ [2014-05-02]
Myers J., Prakash M., Froelicher V., Do D., Partington S., Atwood JE. (2002) Exercise capacity and mortality among men referred for exercise testing. N Engl J Med 346: ss. 793–801.
Nationalencyklopedin http://www.ne.se/lang/kondition, Nationalencyklopedin, [2014-05-20].
Nes, B.M., I. Janszky, I., Wisløff, U., Støylen, A. & Karlsen, T. (2013) Age-predicted maximal heart rate in healthy subjects: The HUNT Fitness Study. Scandinavian Journal of Medicine &
science in sports. 23(6), ss. 697-704
Nunes, R.A., Vale, R.G., Simao, R., de Salles, B.F., Reis, V.M., Novaes, Jda.S., Miranda, H., Rhea, M.R. & Medeiros, Ada.C. (2009) Prediction VO2max during cycle ergometry based on submaximal ventilatory indicators. J Strength Cond Res, 23, ss. 1745–1751.
Roger V.L., Jacobsen S.J., Pellikka P.A., Miller T.D., Bailey K.R., Gersh B.J. (1998) Prognostic value of treadmill exercise testing: a population-based study in Olmsted County, Minnesota.
Circulation 98: ss. 2836–2841.
Rosdahl H, Gullstrand L, Salier-Eriksson J, Johansson P, Schantz P. (2010) Evaluation of the Oxycon Mobile metabolic system against the Douglas bag method. Eur J Appl Physiol 1:09: ss. 159-71.
Saltin, B., & Åstrand, P.O. (1967). Maximal oxygen uptake in athletes. Journal of Applied
Physiology 23(3), ss. 353–358.
Saltin, B., & Grimby, G. (1968). Physiological analysis of middle-aged and old former athletes.
Circulation, 38(6), ss. 1104–1115.
Saunders TJ, Davidson LE, Janiszewski PM, Després JP, Hudson R, Ross R. (2009)
Associations of the limb fat to trunk fat ratio with markers of cardiometabolic risk in elderly men and women. J Gerontol A Biol Sci Med Sci 64: s. 1066-70.
33
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/sok/?query=BMI+%C3%A4ldre#Ä [2014-05-29]
Schoultz, M. & Lindstam, J. (2013) Resultat vid GIH:s pyramidtest och VO2max-test bland
äldre, bandyspelare och gymnasieelever: en valideringsstudie av ett vidareutvecklat pyramidtest. Examensarbete 30 hp vid Lärarprogrammet 2009-2013 på Gymnastik- och
idrottshögskolan i Stockholm, 2009:1 Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan.
Siconolfi, S.F., Cullinane, E.M., Carleton, R.A., & Thompson, P.D. (1982). Assessing VO2max in epidemiologic studies: modification of the Astrand-Rhyming test. Med Sci Sports Exerc, 14, s. 335–338.
Shvartz, E., & Reibold, R. C. (1990). Aerobic fitness norms for males and females aged 6 to 75 years: a review. Aviation, Space, and Environmental Medicine, 61(1), ss. 3–11.
Tanaka H, Monahan KD, Seals DR. (2001) Age-predicted maximal heart rate revisited. J Am
Coll Cardiol. 37 s. 153-156.
Wei M, Gibbons L.W. Mitchell T.L., Kampert J.B., Lee C.D, Blair S.N. (1999a) The association between cardiorespiratory fitness and impaired fasting glucose and type-2 diabetes mellitus in men. Ann Intern Med 1999a: 130: ss. 89–96.
Wei M., Kampert J.B., Barlow C.E., Nichaman M.Z., Gibbons L.W., Paffenbarger R.S. Jr, Blair S.N. (1999b) Relationship between low cardiorespiratory fitness and mortality in normal-weight, overweight, and obese men. JAMA 282: ss. 1547–1553.
Williams, P.T. (2001). Physical fitness and activity as separate heart disease risk factors: a meta- analysis. Medicine & science in sports and exercise, 33: ss. 754-61.
Zimmerman B, Sutton BP, Low KA, Fletcher MA, Tan CH, Schneider-Garces N, Li Y, Ouyang C, Maclin EL, Gratton G, Fabiani M. (2014) Cardiorespiratory fitness mediates the effects of aging on cerebral blood flow. Front Aging Neurosci 6:59.
Zwiren, L.D., Freedson, P.S., Ward, A., Wilke, S., & Rippe, J.M. (1991). Estimation of VO2max: a comparative analysis of five exercise tests. Res Q Exerc Sport, 62, ss. 73–78.
34
Åstrand, I. (1960). Aerobic work capacity in men and women with special reference to age. Acta
Physiol Scand Suppl, 49(169), ss. 1–92.
Åstrand P-O, Ryhming I. (1954) A nomogram for calculation of aerobic capacity (physical fitness) from pulse rate during submaximal work. J Appl Physiol 7: s. 218–221.
Åstrand PO, Bergh U, Kilbom A. (1997) A 33-yr follow-up of peak oxygen uptake and related variables of former physical education students. J Appl Physiol (1985) 82(6): ss. 1844-52.
Bilaga 1
Litteratursökning
Syfte och frågeställningar:
Syftet med studien var att via ett maximalt och ettsubmaximalt cykelergometertest ta reda på maximal syreupptagningsförmåga hos relativt friska kvinnor och män i åldern 65 – 78 år, samt se hur väl det submaximala testvärdet korrelerade med det direkt uppmätta maximala värdet. Målsättningen var också att jämföra testvärdena mellan två separata förtest och ett eftertest efter en 6 veckor lång träningsperiod med två ledarledda träningstillfällen per vecka. (1)Vilken maximal syreupptagningsförmåga har relativt friska kvinnor och män i åldern 65 – 78 år? (2) Hur väl korrelerar det beräknade VO2max-värdet från det submaximala cykelergometertestet med direkt syreupptagningsmätning från ett maximalt
cykelergometertest i den aktuella åldersgruppen? (3) Vad är reliabiliteten för VO2max-värdet mellan ett första och andra förtest vid submaximalt respektive maximalt cykelergometertest? (4) Kan det detekteras en förändring av VO2max över en träningsperiod på 6 veckor?
Vilka sökord har du använt?
kondition + äldre personer, aerobic+capacity and elderly, elderly + aerobic + capacity + ergometer, svenskidrottsforskning + äldre, ”older adults” + exercise, ”hälsoprojekt GIH”, elderly +
cardiovascular, mätmetoder, elderly + cardiovascular, physical activity + cardiorespiratory fitness, cardiorespiratory fitness + aging, validation + maximal oxygen uptake + Sweden,
Var har du sökt?
PubMed, Google scholar, Ebsco, SportDiscus, Svensk idrottsforskning GIH bibliotekskatalog (gih.se/bibliotek)
Samt information från läroplattformen Fronter
Sökningar som gav relevant resultat
Träffar Rel. Sökmotor
Mätmetoder 50 1 gih.se/bibliotek
physical activity + cardiorespiratory fitness 1512 1 PubMed
Validation + maximal oxygen uptake + Sweden 21 900 1 Google Scholar
cardiorespiratory fitness + aging 143 1 Pubmed
Kommentarer
Svårt att precisera sökningarna. Flera referenser hittades från litteraturlistor i andra studier samt kursmaterial från fronter.