SLUTSATS

I detta det avslutande kapitel vad det gäller uppsatsens egentliga innehåll så fungerar det som

sammanfattning samt redogörelse av vad jag kom fram till. Här finns de slutsatser som jag har

dragit, en diskussion där teorin kommenteras med mina egna åsikter och även empiri avsnittet

behandlas på samma sätt, utvärdering av metod förekommer där metodikens effektivitet

granskades samt förslag på fortsatt forskning ges.

Kapitel 6-Begreppsapparat

Här finns en stor mängd begrepp som förekommer i uppsatsen. Syftet är att underlätta för

läsare som inte är bekanta med den begreppsflora som förekommer i uppsatsen. Det bör väl

ändå påpekas att den trots sin omfattning ändå är ett urval, men ett urval som jag hoppas skall

vara tillfredsställande för de flesta läsare.

Kapitel 7-Referenser

Här listas referenserna upp över de källor som jag har använt i den här uppsatsen. De flesta

källorna är hämtade från Internet med några undantag som utgörs av bland annat böcker.

2. Metodik

2.1 Presentation av metoder

För att kunna besvara denna uppsats frågeställning så har jag genomfört en normativ studie.

Detta för att kunna tillhandahålla rekommendationer vid inköp för det som är uppsatsens

målgrupp, det vill säga befintliga eller potentiella företagare. För att kunna besvara uppsatsens

frågeställning och för att tjäna det syfte som jag har med uppsatsen så har jag försökt ta fram

ett så brett underlagsmaterial som möjligt gällande Web Services under J2EE- och

.NET-plattformarna. Materialet täcker även plattformarna i övrigt för att man skall kunna få sig en

helhetssyn när man köper en plattform, och tar även upp en del om open source-alternativ. På

grund av uppsatsens inriktning på Web Services kommer dock som sagt var tyngdpunkten att

ändå vila på just dessa men ändå inte förlora helhetsperspektivet över plattformarna. Även en

empirisk del ingår i min normativa studie, närmare bestämt ett litet prestandatest, och det

behandlas som en integrerad del i detta kapitel.

Enligt Backman (Backman, 1998) så skall all forskning initieras med en litteraturstudie för

att ge en grund åt det ämne som skall granskas. Eftersom min normativa studie även kan

karaktäriseras som en litteraturstudie så skall jag här börja med att framhäva hur jag har

nyttjat min normativa metodik med källorna som grund samt hur jag har använt dem

respektive var jag har hittat mina källor.

Jag har i mitt sökande efter deta material som skall agera beslutsunderlag för min målgrupps

investeringar av mjukvaruplattformar främst använt mig av källor hämtade på Internet med

undantaget av de böcker som jag har använt mig av. De har varit nästan uteslutande vanliga

’pappersböcker’samt en elektronisk sådan. Källorna på nätet har varit av följande sorter:

Uppsatser av främst akademisk karaktär, artiklar från nätversioner av tidningar som

exempelvis Computer Sweden, andra typer av artiklar inkluderandes vetenskapliga diton,

nedladdningsbara dokument främst i formaten doc och pdf som till exempel har innehållit

produktbeskrivningar samt så kallade whitepapers. Även exempelvis Microsoft:s och Sun:s

hemsidor har besökts för inhämtande av material.

Från ovan uppräknade källor kan man grovt säga att jag har hämtat två områden av

information för att på så sätt uppfylla den breda beslutsbas som är avsedd för uppsatsens

målgrupp samt därmed också gå i linje med dess frågeställning. Dessa områden kan man

kategorisera som förståelse respektive jämförelse/hantering.

Vad det gäller förståelse-kategorin så handlar den om att lära plattformarnas historik,

uppbyggnad, funktionalitet och dylikt. Kort sagt de mer tekniskt inriktade bitarna. Dessa är de

som kan verka mest svåra för den oinvigde att ta till sig. Därför har jag i denna uppsats jobbat

mycket med att överbrygga denna komplexitet till något enklare. Detta har jag gjort genom att

försöka så långt det går vara mycket förklarande i uppsatsen gällande de mest svåra

passagerna. Men det finns en gräns hur långt man kan förklara och förenkla utan att man

förlorar substansen och därför finns det en hel del svåra begrepp och även förklaringar kvar.

De har jag i sin tur försökt att hjälpa läsaren med genom att i denna uppsats inkludera en

mycket omfattande ordlista, som skall täcka om inte allt så upp till en nivå där en förståelse

och insikt kan nås. Det är en svår balansgång denna mellan substans och lättillgänglighet, men

jag tycker ändå att jag har uppnått mitt mål med att denna uppsats skall kunna fungera som en

bas för information inför en investering av mjukvaruplattform med Web Services.

Denna kategoris syfte är att kunna fatta beslut angående en investering. För att kunna göra det

så måste man ju förstå hur den fungerar och det för att dels kunna hantera den men ändå mer i

ett tidigt skede för att exempelvis veta hur väl den kan interagera med det redan befintliga

systemet. Dessutom vidare om det genom sin teknologi kan effektivisera verksamheten, om

det behövs något extra för att få det att fungera och i så fall innebär det ju ökade kostnader

med mera. Som man märker här så går dessa två kategorier i varandra så det är inte lätt att

separera dem men jag gjorde ändå ett försök här för att man skall kunna följa uppsatsens

struktur och hur jag försöker att följa dess syfte beträffande att vara informativ på en bred

front.

Konkret gällande denna som jag kallar det för förståelse-kategori så jag tagit med följande

tekniska bitar från de källor som passade in under den kategorin:

Arkitekturbeskrivningar med tonvikt på den treskiktade arkitekturen men även en historisk del

där jag tar upp den tvåskiktade och för att riktigt öka förståelsen gällande arkitekturer så

behandlas även vad en mjukvaruarkitektur är för något. Naturligtvis ingår det även två

omfattande avsnitt som tar upp plattformarna som jag har valt för denna uppsats, J2EE och

.NET. Vidare gör jag en dylik genomgång av Web Services som inleds med historik som tar

upp hur det var innan det fanns Web Services för att på så sätt tydliggöra nyttoaspekten av att

implementera sådana i verksamheten, vilket därmed framkommer när man belyser denna

differens. Inom dessa områden handlar mycket om att klargöra för plattformarnas och dess

ingående teknologiers och teknikers funktion samt uppbyggnad och samverkan med andra

delar i ett system. Produktbeskrivningar från Microsoft och Sun är också något jag har använt

mig av. Dessa har inte alltid berört just direkt plattformarna utan kanske databaser eller

operativsystem som skall användas tillsammans med dem. Men att tänka långsiktigt och i

helheter av ett system är viktigt så att man inte drar på sig onödiga extrakostnader gällande

kompletteringar eller omstruktureringar av det egna systemet enkom på grund av att man

tänkte fel från början. Kan kort sagt bli mycket dyrbart för ekonomin och effektiviteten hos

företaget. Det som jag har behandlat i detta stycke anser jag är viktiga delar som man för att

kunna fatta beslut bör ha en bra insikt av, för annars vet man ju inte vad man köper eller hur

det kan påverka den verksamhet som man har eller skall bygga upp. Det är syftet med denna

del att kunna erbjuda just den sortens beslutsgrundande information.

Om vi går över till den andra kategorin ’ jämförelse/hantering’ så handlar den om de lite mer

mjukare delarna. Det vill säga sådant från det material jag har använt mig av som tar upp det

som frågeställningen direkt uttalar sig om, det vill säga jämförelsen för att komma fram till

vilken plattform som är bäst för just den aktuelle investeraren samt att utröna skillnader och

dylikt. Även här så är det främst plattformarna J2EE och .NET som behandlas även om det

förekommer en del mindre inslag av open source alternativ. Det som allmänt bör observeras

gällande det jämförande materialet är att det här är andras jämförelser jag granskar och inte

mina egna. Det jämförande materialet kan vidare vara av mer tekniskt karaktär vilket då glider

över på den andra kategorin mera men är ändå en jämförelse. En del material har andra

jämförelser som är av mer diskuterande eller till och med argumenterande karaktär eller rent

utav ifrågasättande. Allt material av den här sorten är mycket bra som beslutsunderlag men

det är viktigt att man tar del av de båda karaktärsorternas argumentation. En sak som jag har

jobbat en hel del med är att försöka ta bort de reklamvinklingar och hävdelser av de egna

produkterna eller de som man har sin lojalitet mot. Dessa stavas nästan alltid genom

uppsatsen Microsoft och Sun. Jag har inte censurerat något men tonat ner dem för att de tar

bort det relevanta och verkligen förvirrar någon som inte är så insatt i datavärlden och/eller att

granska olika material kritiskt. Det skulle dessutom gå mot den här uppsatsen grundläggande

syften om jag tillät något sådant förutom att det som är bra i materialet inte skulle framträda

på samma tydliga sätt. Så enligt min mening är det mycket viktigt att just materialet blir så

neutralt som möjligt för annars blir det omöjligt att besvara uppsatsens frågeställning vilken

plattform som är bäst, eller att i alla fall kunna göra så på ett korrekt sätt. Det är ändå just det

här som är uppsatsen huvudtema, valet av plattform, och resterande material som jag bedömer

det skall leda fram till att man kan fatta ett beslut i just denna fråga. Därför min noggrannhet

att försöka undvika nämnda påverkan och vinklingar.

Två stycken prestandatester finns med i teoriavsnittet för att man skall kunna konkret få ta del

av hur plattformarna beter sig under ytterst pressade förhållanden. Det är värdefull

information som är nyttig inte minst med tanke på att man får reda på hur mycket effektivitet

ett system kan erbjuda. Dessutom tar dessa tester upp skalbarhet vilket kan vara intressant för

framtida expansion av företaget om än kanske inte direkt aktuellt just efter inköp av

mjukvaruplattform. I samband med dessa tester så gör jag även jämförelser med min egen test

och främsta syftet för detta är väl så att man skall kunna få en mer familjär synvinkel av det

hela och i en mindre miljö och med mindre resurser än vad som förekommer i de två nyss

nämnda större testerna. Mina förhållanden liknar mer hur det kan vara hos en exempelvis nyss

öppnad firma, resurserna är inte överväldigande även om de kanske har något mer sådana än

vad jag har. Det genererar kort sagt en igenkänningsfaktor som jag hoppas att jag kan

överbrygga via dokumentationen av mina erfarenheter från mitt test till läsare av denna

uppsats.

Just gällande användande så finns det i uppsatsen med ett avsnitt med ett konkret exempel av

användande där man får en inblick hur det system som man funderar på att använda fungerar i

den vardagliga verkligheten. Prestandatesterna är ju om än bra ändå simulerade miljöer som

ägt rum i olika labb. Jag tror att förutom delgivningen som jag nämnde av mina egna

erfarenheter genom mitt test så kan ett sådant här konkret användningsexempel vara bra för ge

en djupare insikt i hur plattformarna och framför allt Web Services fungerar. Det är ju ändå i

liknande miljöer som plattformarna skall agera. Det är därmed av högsta vikt för företagare

som är intresserade av att investera i mjukvaruplattformar att se mer handgripligt hur deras

eventuellt blivande investeringsobjekt kan vara av nytta för dem.

Slutligen så har jag från mina källor av den här karaktären skapat ett avsnitt i uppsatsen som

behandlar de kriterier/krav som jag anser är viktiga att tänka på inför implementeringen av ett

system i en verksamhet. Detta för att man skall kunna få en inblick i vilka krav som är viktiga

att överväga inför sitt val av plattform och anpassning av den till företaget i fråga samt vad

dessa krav innebär. De krav som jag med hjälp av mina källor har tagit med i det avsnittet i

uppsatsen är:

Kostnader för de olika plattformarna inklusive hårdvara med mera vilket alltid är en kritisk

fråga i alla företag.

Inlärningskurva är viktigt att överväga på grund av att ju svårare ett system är desto större

anledning att betänka om det behövs anställas ytterligare en tekniker eller om man kanske kan

lära sig det själv.

Skalbarhet är kanske inte av så stor relevans just nu men finns med på grund av att man bör

som företagare blicka framåt och inte tänka kortsiktigt. Därför är det enligt min uppfattning

bra att ta med redan vid anskaffandet av en mjukvaruplattform den goda förutsättningen att

företaget kan expandera. Vid en sådan expansion så skall systemet som man skaffade lätt

kunna följa med i de förändringarna utan att det skall behöva medföra större

strukturförändringar som därmed innebär onödiga kostnader.

Support är viktigt för förr eller senare behöver man hjälp med något angående systemet och

har man då ett bra och väl fungerande supportavtal så kan man förhoppningsvis snabbt få

ingång systemet igen när det har krånglat och slipper därmed dyrbara driftstopp eller andra

störningar av verksamheten.

Mognad kan vara något som är värt att tänka på för kring ett moget system har det hunnit att

utvecklas exempelvis mycket tredjehandsmjukvara och även vanligtvis en avsevärd

kunskapsbas har genererats som man kan dra nytta av. Nyare system är i princip tvärtom och

detta är något som jag med det här avsnittet vill uppmärksamma för det är kanske inte något

som man vanligtvis tänker på vid anförskaffande av ett system, i synnerhet inte om man inte

har någon tidigare erfarenhet av ett sådant.

Portabilitet, med det menas när det gäller mjukvara att den har förmågan att kunna exekveras

på ett antal olika hårdvaruplattformar. Detta är i den Internetvärld vi lever i idag inte bara en

förutsättning för nya systems existens utan skall man vara konkurrenskraftig som företagare

och kanske även ny i den bransch man verkar inom så är det snarare en nödvändighet. Internet

är idag en mycket viktig kanal för bland annat marknadsföring och enligt min mening inte

något som man bör missa. Dessutom ligger det ju i själva naturen hos Web Services att verka

över Internet så själva arbetet som utförs av företagen integreras ju än mer med Internet idag.

Men alla företag har ju inte samma plattformar vilket är ett klassiskt Internet-problem och

därför är det viktigt att man ser över vilka möjligheter det system som man är intresserad av

har när det gäller portabilitet. Därför har jag ansamlat en mängd material och skapat denna

punkt i uppsatsens avsnitt om implementeringskrav.

Prestanda är också någon som man verkligen inte bör ignorera. Med faktumet att trafiken blir

allt tätare och intensiv på Internet vilket förhoppningsvis innebär för uppsatsens målgrupp

företagarna att de drabbas av denna strida ström av kunder till sitt företag. Problematiken som

då kan uppstå är att det system man har inte orkar med denna anstormning, därför bör man se

över sitt system så att det innehar funktionalitet samt är designat för den belastningsmängd

man har idag men även kommer att få i framtiden. Som man kan se så integreras den här

punkten ganska kraftigt med skalbarhet, prestanda och skalbarhet har många gemensamma

berörningspunkter som man kan märka efter den här beskrivningen och därav är de mycket

viktiga att ta under beaktande vid val av plattform.

Säkerhet är en i mitt tycke självklar fråga som förvånansvärt många både små och stora

företag slarvar med. Men tänker man redan på den från början och ser till att det system som

man väljer har ett fullgott skydd mot exempelvis dataintrång och virusangrepp så kan man

spara mycket pengar som annars hade behövts läggas på att sanera de skador som denna typ

av säkerhetsrisker kan medföra.

2.2 Vetenskapligt synsätt

Det synsätt som jag har anlagt för den här uppsatsen är den av en förmedlare av upplysning

till min målgrupp enligt den normativa metodik som jag har använt mig av. I förmedlarrollen

ingår även rollerna av att vara samlare samt sammanställare av informationen så att den

passar in på så många i min målgrupp som möjligt vilket är ett av den här uppsatsens

huvudsyften. Genom att anpassa den på ett bra sätt så kan presentatören det vill säga

förmedlaren på bästa sett ge målgruppen den information de behöver och då också på ett

korrekt sätt. Det i sin tur gör att målgruppen, det vill säga företagarna, på ett så bra sätt som

möjligt kan fatta de beslut som krävs vid anförskaffandet av den mjukvaruplattform som de

senare väljer. Sålunda om uppsatsen kan fungera på det sättet så är dess absoluta huvudsyfte

till fullo uppfyllt. Så synsättet kan man kort säga är det av en förmedlare eller en spridare av

väl för målgruppen bearbetad information om man så vill.

2.3 Källkritik

Som avslutning på det här kapitlet skall jag nämna något om granskningen av de källor jag

har använt mig av. Det är ju av hög relevans för en uppsats som bygger på att materialet som

nyttjas är så fritt från vinklingar och dylikt som möjligt. Därför kommer jag här att

koncentrera mig på just dessa vinklingar.

Det svåra med identifieringen av de vinklingar som jag har funnit i undersökningsmaterialet

för den här uppsatsen, är att de ofta är relativt subtila. Det sägs inte rakt ut vad man egentligen

är partisk mot utan man får så att säga läsa mellan raderna. Därför kan det vara svårt för mig

att här rent konkret demonstera detta med tanke på att uppsatsen riktar sig även till dem bland

målgruppen som kanske inte är så insatta i ämnet och då blir subtila uttryck något som

försvårar det hela alltför mycket. Jag har ändå lyckats att hitta en källa där det riktas mer rak

kritik mot .NET och man inte döljer var lojaliteten ligger. Jag tänker från denna källa nedan

återge en kort men mycket talande återgivelse:

Någon sa att .NET är en lösning i sökandet efter ett problem. Java har redan löst

problemet, och användare vill ha generella lösningar. Ekvivalent med detta så

kan man använda sig av Karl Krauses berömda kommenter om psykiatri och

säga att, trots alla löften, så kan .NET mycket väl vara sjukdomen vilket det

hävdar vara botemedlet mot (Hillesley, 2001).

Tyvärr är källor med så här tydliga exempel ganska ovanliga och därför kan jag inte återge

någon ytterligare sådan.

Allra sist kan jag väl säga att det bör observeras i sammanahanget att alla källor inte är

vinklade eller präglade av exempelvis lojalitet i stil med det här redovisade exemplet, men att

många är det om än inte så väldigt tydligt som ovan.

3. Teori

Teorikapitlet skall utgöra en grundstomme för den här uppsatsen som på grund av sin

normativa metodik hämtar mycket av det som formas till rekommendationer för målgruppen

just från detta kapitels innehåll. Det är under detta kapitel man som läsare kan ta del av vad

jag har funnit av det som tidigare har skrivits om ämnet. Kapitlet inleds med en

exemplifiering av hur man kan använda Web Services, vilket även utgör en mycket bra

introduktion till ämnet. Därefter följs en förklaring av begreppet Web Services, vilket kan

vara en lämplig fortsättning efter att ha sett hur dessa kan användas. Som en inledning till de

mer tekniska detaljerna så efterföljs det av ett avsnitt som ger en historisk tillbakablick

gällande de tekniska aspekterna av Web Services. Efter det så följer två omfattande avsnitt

som ger läsaren mer detaljerad teknisk info om .NET och J2EE samt ett mindre avsnitt om

open source-varianten Mono. Efter det är det dags för nästa omfattande avsnitt som försöker

att klargöra skillnaderna mellan dessa plattformar samt ge råd inför valet av en av dem. Näst

på tur är sedan fyra stycken avsnitt gällande prestandatester. Detta för att ge läsaren en än mer

In document Microsoft.NET och J2EE – Web Services (Page 8-103)