Matsvinn är en svår fråga att lösa och som just nu är populär att vilja minska i många olika led. I de livsmedelsbutikerna som har blivit intervjuade i denna undersökning så har det visat sig att de arbetar aktivt med att förebygga att matsvinn uppstår. Butikerna använder sig exempelvis av kylrum med lägre temperaturer, kylskåp med dörrar, automatiskt ordersystem och de utreder aktivt vilka varor som det blir mycket svinn av och varför det uppstår. Sen arbetar de även med att göra så stor nytta som möjligt med det matavfall och matsvinn som ändå uppstår. Det lämnas exempelvis till lokala bönder som använder det till grisföda eller också skickas det till
avfallsanläggningar där det blir biogas eller gödselmedel. Trots allt detta arbete så uppkommer det ändå stora delar matsvinn som hade kunnat förhindras. Anledningarna till att det uppstår beror till största del på att butikerna felbeställer, bristande kunskap bland de anställda och kundernas låga medvetenhet kring datum och hållbarhet.
Enkätintervjuerna visar på att en stor del av kunderna är medvetna över hur mycket mat som slängs hemma men när det gäller matsvinnet i butikerna så är de mindre medvetna. Det intressanta här är att det är fler kvinnor än män som tänker på matsvinnet men även att det är åldersgruppen som är under 25 år som bryr sig minst. Resultatet var onekligen jämnt när det gäller frågan om de kunde tänka sig att köpa stött och nästan övermogen frukt och grönsaker till en billigare summa. Anledningarna till varför det inte ville köpa var att de ville ha fräscha varor som håller länge och den motsatta gruppen sa att det snarare inte var något fel på varorna och att det billigare priset och tanken på att minska matsvinnet vägde tyngre. När man kollade på bostadstypen så visade det att kunder som bodde i lägenheter hade lättare för att köpa stött och nästan övermogen frukt. Avståndet mellan hem och butik spelade också roll då de som bodde längre iväg och exempelvis endast handlade en gång i veckan ville ha fräsch frukt och grönsaker som håller till nästa inköp. Enkäterna visade även på att kunderna hellre ville att butikerna köper in färre varor och att det är okej att hyllorna står tomma i några dagar innan de fylls på igen. Detta är en komplex fråga där butikerna självklart vill sälja så mycket som möjligt och därmed måste hålla ett välfyllt sortiment med många olika varor istället för att minska lite på svinnet genom att ha mindre i lager. För att minimera matsvinnet behövs mer kunskap och medvetenhet hos både kunder och livsmedelsbutiker och ändrade rutiner i livsmedelskedjan.
Referenslista
Tryckta källor
Bryman, Alan., (2002): Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB, Malmö.
Dahmström, K., (2011): Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk undersökning.
Femte upplagan, Studentlitteratur.
Eriksson., M. and Strid., I., (2011). Livsmedelssvinn i butiksledet -‐ en studie av butikssvinn i sex livsmedelsbutiker. Rapport no. 035 – 2011. SLU, Uppsala. ISSN 1654-‐9406
Ericsson, M., Strid, I., and Hansson, P-‐A. (2012) Food losses in six Swedish retail stores: Wastage of fruit and vegetables in relation to quantities delivered. Resourse, Conservation and Recycling 2012, vol 68, pp. 14-‐20.
ForMat, Forebygging av Matavfall. (2011). Rapport fra Arbeidsgruppe for Overordnede Strategier for Forebyggingstiltak mot Matavfall. ForMat delprosjekt IV Forebygging. Hämtad: 2015-‐04-‐17 http://matsvinn.no/wp-‐content/uploads/2013/10/Rapport-‐fra-‐ForMats-‐arbeidsgruppe-‐for-‐
Forebyggingstiltak-‐mot-‐matsvinn-‐2011.pdf
Gustavsson, J and Stage, J. (2011). Retail waste of horticultural products in Sweden. Elsevier.
Resource, Conservation and Recycling. 2011, vol. 55, pp. 554-‐556.
Lundqvist, J., C de Fraiture and D. Molden. (2008) Saving Water; From Field to Fork – Curbing
Mena, C., AdensoDiaz, B. & Yurt, O. (2011). The causes of food waste in the supplier-‐retailer interface: evidences from the UK and Spain. Resources, Conservation and Recycling. 2011, vol 55, pp. 648–658.
Nellemann, C., MacDevette, M., Manders, T., Eickhout, B., Svihus, B., Prins, A. G., Kaltenborn, B. P.
(2009) The environmental food crisis – The environment’s role in averting future food crises. A UNEP rapid response assessment. United Nations Environment Programme, GRID-‐Arendal.
ISBN: 978-‐82-‐7701-‐054-‐0
Reardon, T., Timmer, P., Barrett C., and Berdegue, J., (2003). The rise of super-‐ markets in Africa, Asia and Latin America. American Journal of Agricultural Economics. 2003, vol. 85 pp. 1140-‐1146.
Stangor, C., (2007). Research Methods for the Behavioral Sciences. Third Edition, Houghton Mifflin Company, Boston & New York.
Stenmarck, Å., Hanssen, O J,. Silvennoinen, K & Katajajuuri, J-‐M. (2011). Initiatives on prevention of food waste in the retail and wholesale trades. Tema Nord Copenhagen. ISBN:978-‐92-‐893-‐2252-‐
2
Elektroniska källor
Avfall Sverige, 2011: Svensk Avfallshantering 2011.
http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/Rapporter/Utveckling/Rapporter_2011/SAH_1 11014_low.pdf
Hämtad: 2015-‐05-‐26
Avfall Sverige, 2015: Biologisk återvinning ger näring och energi.
http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-‐aatervinning/
Hämtad: 2015-‐05-‐26
Hässleholms Kommun, 2015a: Folkmängd, kommuner i Skåne län 2014-‐12-‐31.
http://www.hassleholm.se/download/18.3c44b50d14c97fd71fd1143f/1428665100042/Folk m%C3%A4ngd%2C+kommuner+i+Sk%C3%A5ne+l%C3%A4n+2014-‐12-‐31.pdf Hämtad: 2015-‐
05-‐21
Hässleholms Kommun, 2015b: Folkmängd kommunens tätorter, årsvis.
http://www.hassleholm.se/download/18.3c44b50d14c97fd71fd1143a/1428665044371/Folk mängd+kommunens+tätorter%2C+årsvis.pdf
Hämtad: 2015-‐05-‐21
Naturvårdsverket, 2013: Minskad mängd matavfall – förslag till nytt etappmål i miljömålssystemet.
http://www.naturvardsverket.se/Nerladdningssida/?fileType=pdf&downloadUrl=/upload/milj oarbete-‐i-‐samhallet/miljoarbete-‐i-‐
sverige/regeringsuppdrag/2013/etappmal2013forslag/matavfallsrapport-‐reviderad.pdf Hämtad: 2015-‐05-‐26
Naturvårdsverket, 2014: Förslag till etappmål för minskad mängd avfall.
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-‐i-‐samhallet/Miljoarbete-‐i-‐
Sverige/Regeringsuppdrag/Redovisade-‐2013/Fem-‐nya-‐etappmal/Minskad-‐mangd-‐matavfall/
Hämtad: 2015-‐05-‐26
Think.Eat.Save, 2014: About the campaign. http://thinkeatsave.org/index.php/about/about-‐the-‐
campaign
Hämtad: 2015-‐05-‐26
Muntliga källor
Håkansson, Jessika, 2015: frukt-‐ och gröntansvarig på Ica Maxi Stormarknad, Hässleholm.
Intervju 2015-‐04-‐23
Elofsson, Gill, 2015: frukt-‐ och gröntansvarig på Coop Forum, Hässleholm. Intervju 2015-‐04-‐22
Gärdesborn, Jenny, 2015: frukt-‐ och gröntansvarig på Ica Kvantum, Hässleholm.
Intervju, 2015-‐05-‐06
Bilder
Alla diagram i resultatdelen är skapat från eget insamlat material.
Bilden på första sidan är tagen av Marie Enarsson, 2015.
© OpenStreetMaps bidragsgivare. Kartorna är hämtade från Open Street Map 2015-‐04-‐26.
Kartografin är tillgänglig under licensen CC BY-‐SA http://www.openstreetmap.org/copyright
Bilagor
Bilaga 1, Enkät till ansvariga på frukt och grönt
Butik:
Datum:
Medverkande:
• Är det möjligt att göra ett test på två veckor där man säljer snart övermogen och stött frukt och grönsaker billigare?
-‐ Varor i lösvikt eller endast färdigförpackade?
• Källsorterar ni? Isf vilka fraktioner?
-‐ Matavfall -‐ Plast -‐ Papper -‐ Metall -‐ Färgat Glas -‐ Ofärgat glas -‐ Brännbart -‐ Tidningar -‐ Annat?
• Vad gör ni med ert uppkomna matavfall?
-‐ Skickas till rötning
-‐ Tas han om av avfallsentreprenör
Vad gör denne med avfallet:_______________________________________________________
• Hur mycket är det som slängs på frukt och grönt avdelningen?
• Vad jag har förstått så kan man skicka tillbaka frukt direkt vid leveransen som inte uppfyller kraven, stämmer det?
• Var i butiken sker mest matsvinn, i ”förbutiken” eller i butiken på frukt och gröntavdelningen?
• Registrerar ni allt som slängs?
• Hur ser hanteringen ut av det som slängs?
• Hur ser ni på matsvinn?
• Gör ni något speciellt i er butik för att motverka matsvinn?
-‐ Exempelvis kyl med dörrar
-‐ Fruktrum med lägre temperaturer -‐ Lagar egen mat
-‐ Prissänkningar
-‐ Automatiskt ordersystem
• Efterarbete:
-‐ Aktivt undersöka orsak till stort svinn -‐ Biogas
-‐ Hjälporganisationer
• Anser ni att det krävs extra arbete för att minska svinn?
-‐ Om ja, överväger vinsterna det extra arbete ni lägger ner?
• Har ni planer på att förändra er hantering av matavfallet?
Om ja, vad i så fall?
• Har ni andra förslag på hur ni kan minska ert matsvinn?
Bilaga 2, Enkät till konsumenter
Mitt namn är Marie Enarsson och jag läser geografiprogrammet på Stockholms Universitet. Jag skriver ett examensarbete om matsvinn på frukt och grönt avdelningen i livsmedelsbutiker för att så vilken kunskap både butikerna och kunderna har kring matsvinn.
Kön: Kvinna Man Människa
Ålder: <-‐25 26-‐40 41-‐55 56-‐70 71-‐>
Var bor du? I närheten Annan stadsdel Annan stad
Hur bor du? Bostadsrätt Hyreshus Villa
Hur många bor ni i hushållet? 1 2 Fler
Brukar du regelbundet handla här? JA Nej
Brukar du tänka på hur mycket mat du slänger hemma?
JA NEJ
Brukar du tänka på mängden mat som slängs i livsmedelsbutiker?
JA NEJ
Om det såldes stött och nästan övermogen frukt och grönsaker till lägre priser i butikerna, hade du kunnat tänka dig att köpa det då?
JA NEJ
Om nej, varför inte?___________________________________________________________
Om ja, varför då?______________________________________________________________
Vilket anser du är bäst:
o att butikerna köper in större lager än vad som säljs och slänger resten
o att butikerna köper in lite mindre och låter det ta slut
Klämmer du på frukt och grönsaker i butiken för att se om den är mogen?
Ja, vanligtvis Sällan Nej, aldrig
Om JA, är du medveten över att det kan förkorta frukt och grönsakernas livslängd och att det ofta leder till att de sen kasseras i butiken?
JA NEJ