Den platspedagogiska undervisningsmodellen har i denna studie visat sig medföra en större meningsfullhet för elevernas friluftsundervisning. Dessutom har modellen bidragit till ökad platskännedom bland studiens deltagare, samtidigt som de fått möjlighet att utveckla sitt lärande inom delar av kunskapskraven i friluftsliv och utevistelse. Med ovanstående redogörelse i beaktande, tillsammans med den problematik som finns i skolans
friluftsundervisning (Backman 2009; Skolinspektionen 2010; Novus 2016; Skolinspektionen 2018) kan det vara aktuellt att ställa sig frågande om en eventuell förändring i
kunskapskraven för undervisningen i friluftsliv och utevistelse är väsentlig för dess
överlevnad i den svenska skolan och om den platspedagogiska undervisningsmodellen kan vara en del av denna förändring?
Käll- och litteraturförteckning
Al-Abdi & Abdul-Muttalib (1984). Friluftsverksamheten i innerstadens gymnasieskolor: En undersökning av hur friluftsverksamhetens mål förverkligas i gymnasieskolan i
Stockholmsinnerstad Diss. Linköping: Department of Education.
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Backman, E. (2004). Friluftsliv i grundskolan, i Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet idrott och hälsa, Red. Håkan Larsson & Karin Redelius, Stockholm: Idrottshögskolan, s. 173-188. Backman, E. (2009). Vad har idrottslärare för bild av “riktigt” friluftsliv- Ett bidrag till diskussionen om friluftsundervisning och tolkningen av kursplanens mål. Idrott och hälsa. 4, ss. 14-18.
Backman, E. (2010). Friluftsliv in Swedish physical education - a struggle of values: educational and sociological perspectives. Diss. Stockholm: Stockholms universitet. Stockholm.
Baker, M. (2005). Landfullness in adventure - based programming: Promoting reconnection to the land. Journal of experiential education. 27(3), ss. 267-276.
Boréus, K. & Bergström, G. (rev.) (2018). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Brown, M. (2012). Student perspectives of a place-responsive outdoor education programme. New Zealand Journal of Outdoor Education, 3(1), ss. 64-83.
Buckley, R. (2003). Environmental impacts. I.: Weaver, D.B. (red.). The encyclopedia of ecotourism. CABI publishing, ss. 379-395.
Buckley, R. (2009). Evaluating the net effects of ecotourism on the environment: A
framework, first assessment and future research. Journal of sustainable tourism. 17(6), 643- 672.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. 2 uppl. Malmö: Gleerups.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Fredman, P., Stenseke, M., Sandell, K. & Mossing, A. (red.) (2013). Friluftsliv i förändring: resultat från ett forskningsprogram: slutrapport. Stockholm: Naturvårdsverket.
Friluftsfrämjandet.(2009). Friluftsfrämjandets friluftsmiljöprogram. Botkyrka: Botkyrka offset.
Fägerstam, E. (2012). Space and place- Perspectives on outdoor teaching and learning. Diss. Linköping: Linköping universitet.
Stockholm: SISU idrottsböcker.
Intergovernmental panel on climate change. (2018). Summary for Policymakers. In: Global warming of 1.5°C. An IPCC Special Report on the impacts of global warming of 1.5°C above pre-industrial levels and related global greenhouse gas emission pathways, in the context of strengthening the global response to the threat of climate change, sustainable development, and efforts to eradicate poverty. World Meteorological Organization, Geneva, Switzerland, ss. 3-26.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (rev). (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Kirk, D. & MacPhail, A. (2002). Teaching games for understanding and situated learning: Rethinking the Bunker-Thorpe model. Journal of Teaching in Physical education, 2002, 21(2), s. 177-192.
Kulturdepartementet. (1999). Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer. Rapport DS 1999:78.
Landsorganisationen i Sverige. (2015). Arbetstidslagen- med kommentarer av LO. Stockholm: Bantorget grafiska AB.
Larsson, L. (2009). Idrott- och helst lite mer idrott: Idrottslärarstudenters möte med utbildningen. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
Lundvall, S. (2011). Lärande i friluftsliv: perspektiv och ämnesdidaktiska exempel. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan.
Malterud, K. (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. 2 uppl. Lund. Studentlitteratur.
Mannion, G., Fenwick, A., Nugent, C. & I`Anson, J. (2011). Teaching in nature. Scottish natural heritage commissioned report. 476, ss. 1-42.
Metzler, M.W. (2000). Instructional models in physical education. Scottsdale, AZ: Holcomb Hathway.
Mikaels, J. (2018). Becoming a place-responsive practitioner: Exploration of an alternative conception of friluftsliv in the Swedish physical education and health curriculum. Journal of outdoor recreation, education and leadership. 10(1), ss. 3-19.
Naumann, G., Alfieri, L., Whyser, K., Mentaschi, L., Betts, R.A., Carrao, H., Spinoni, J., Vogt, J. & Feyen, L. (2018). Global changes in drought conditions under different levels of warming. Geophysical research letters. 45, ss. 3285-3296.
Nilsson, J. (2012). Friluftsliv och naturmiljöaktiviteter i skolan. I: Larsson, H. & Meckbach, J. (red.). Idrottsdidaktiska utmaningar. 2. uppl. Stockholm: Liber, ss. 141-153.
Novus. (2016). Undersökning bland idrottslärare. http://svensktfriluftsliv.se/wp-
content/uploads/2017/07/slutrapport-undersokning-bland-idrottslarare.pdf?fbclid=IwAR2d- 3TVDRoGU7djmpFUs9vddBd1EHwj00R1L7jfJzocrZk3LOOFn-X49HA. [2018-11-08].
Patel, R & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Sandberg, M. (2009). Barn och natur i storstaden: en studie av barns förhållanden till naturområden i hemmets närhet - med exempel från Stockholm och Göteborg.
Licentiatavhandling Göteborg: Göteborgs universitet, 2009. Göteborg.
Sandell, K. & Sörlin, S. (2008). Från härdande friluftslif till ekoturism och miljöpedagogik. 2. ed. Stockholm: Carlsson.
Skolinspektionen (2010). Mycket idrott och lite hälsa - Skolinspektionens rapport från den flygande tillsynen i idrott och hälsa. Stockholm: Skolverket.
Skolinspektionen (2018). Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7-9. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Sobel, D. (2013). Place-based education: connecting classrooms and communities. 2. ed. Great Barrington, Massachusetts: Orion.
Steffen, W., Rockström, J., Richardson, K., Lentond, T.M., Folke, C., Livermanf, D.,
Summerhayesg, C.P., Barnoskyh, A.D., Cornella, S.E., Crucifix, M., Donges, J.F., Fetzera, I., Lade, S.J., Scheffer, M., Winkelmann, R. & Schellnhuber, H.J. (2018). Trajectories of the earth system in the anthropocene. Proceedings of the national academy of sciences of the united states of America. 115(33), ss. 8252- 8259.
Svenning, S. (2001). Rapport om friluftsverksamheten i skolan. Stockholm: Skolverket. Szczepanski, A. (2013). Platsens betydelse för lärande och undervisning: ett
utomhuspedagogiskt perspektiv. Nordic Studies in Science Education. 9(1), ss. 3-17. Söderbom, A. & Ulvenblad, P. (2016). Värt att veta om uppsatsskrivande: rapporter, projektarbete och examensarbete. Lund: Studentlitteratur.
Thomsen, J.M., Powell, R.B. & Monz, C. (2018). A systematic review of the physical and mental health benifits of wildland recreation. Journal of park and recreation administration. 36, ss. 123-148.
United Nations framework convention on climate change. (2015). Paris Agreement. https://unfccc.int/sites/default/files/english_paris_agreement.pdf. Paris: UNFCCC.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning.http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wattchow, B. & Brown, M. (2011). A pedagogy of place: Outdoor education for a changing world. Melbourne, Australia: Monash University.
Bilagor
Bilaga 1 - Lektionsplanering 1
Elever (antal/grupp): 22 stycken, årskurs 6 Tid: 60 minuter Plats: Sekretessbelagt Material: ● Karta ● Papper ● Penna ● Mobiltelefon
Mål – Syfte med lektionen (ev. Koppling till läroplan/kursplan, tidigare moment): Målet med den första lektionen i lektionsserien är att eleverna får tillfälle att orientera sig fram i närliggande natur- och utemiljö med hjälp av karta. Att orientera sig fram i närliggande natur- och utemiljö med hjälp av karta ger i detta tillfälle möjlighet för eleverna att få
kännedom om platsen de vistas i och vad som finns vid den. Dessutom ska eleverna diskutera
och samtala om givna objekt som associerar med den valda platsen.
Lektionsplaneringen utgår ifrån att ge eleverna möjlighet till att möta nedanstående delar i både det centrala innehållet och kunskapskrav för elever i årskurs 6:
● Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor, såväl med som utan digitala verktyg. Kartors uppbyggnad och symboler.
● Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och möjliggör valet av fysiska aktiviteter.
● Eleven kan genomföra [...] Dessutom kan eleven med viss säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor. (Skolverket 2011).
Lektionsupplägget togs fram med hjälp utifrån Molly Bakers begrepp Landfullness där den första av de fyra nivåerna, som hon presenterar i sitt arbete, applicerades i vår lektion.
1. Att vara djupt medveten: Var är jag, vad har jag runt omkring mig, vem är omkring mig?
2. Tolka platsens historia: Hur har platsen förändrats över tid? Vad/vem har levt här? Vad var deras relation till platsen?
3. Uppfatta platsen i nuet: Hur är denna plats unik? Vilka lever/passerar denna plats nu och vad har de för relation till den? Vad betyder denna plats för mig?
4. Anslutning till hemmet: Hur kan denna plats kopplas till andra platser och erfarenheter? När blir platsen hem? När blir hemmet en plats? (2005, s. 270 f.)
Djupare beskrivning av Bakers första nivå och dess koppling till lektionsinnehållet: Frågan var är jag får eleverna reda på vid introduktionen. Där går läraren igenom vart eleverna är någonstans, information kring platsens historia och vad som sker vid platsen idag. Vidare får även eleverna utforska frågorna var är jag samt vad eleverna har runt omkring sig vid en orientering i grupp. Varje grupp får två stycken givna föremål som de ska orientera sig till, där det finns ett faktablad om objektet och vilken betydelse den har för platsen. Det finns även ett antal frågor om objektet som de ska besvara. Syftet med detta är att eleverna ska få kännedom om vad/vilka de har omkring sig. Detta avslutas sedan i helklass där varje grupp presenterar sina två föremål och de frågor som de hade i uppgift att besvara om varje objekt. Detta för att de ska dela med sig av införskaffad information och bli medveten om fler objekt kring platsen.
Introduktion: 7.5 minuter
Samling i en ring i början av lektionen. Vi välkomnar alla och ger en kort presentation av oss själva för att sedan delge eleverna en helhet av lektionsseriens upplägg. Sedan görs en mer detaljerad beskrivning av lektionens upplägg och hur dess mål/syfte kopplas till ämnets kursplan. Därefter börjar lektionen med en redogörelse kring det platspedagogiska begreppet för att sedan berätta vart vi för tillfället befinner oss och betydelsefull information om platsen.
Huvudmoment (inklusive tid): 45 minuter
Dela in klassen i fyra grupper, där varje grupp får en karta, papper och penna.
Därefter sker en beskrivning av huvudmomentet. Att varje grupp ska hitta två utvalda objekt, inringade på deras karta, där respektive grupp har olika objekt att hitta. Vid varje objekt kommer det finns ett informationsblad och ett frågeformulär. På informationsbladet finns information om hur objektet är kopplat till platsen, som eleverna sedan har till hjälp för att besvara ett antal frågor. Därefter går vi runt till de olika objekten och grupperna får
presenterar sina givna objekt till klassen. Elevgrupperna som inte redovisar får sedan ställa frågor till den redovisande gruppen.
Avslutning (inklusive tid): 7.5 minuter
Bilaga 2 - Lektionsplanering 2
Elever (antal/grupp): 22 stycken, årskurs 6 Tid: 60 minuter Plats: Sekretessbelagt Material: ● Karta ● Papper ● Penna
Mål – Syfte med lektionen (ev. Koppling till läroplan/kursplan, tidigare moment): Målet med den andra lektionen i lektionsserien är att eleverna få tillfälle att orientera sig fram i närliggande natur- och utemiljö med hjälp av karta. Genom orienteringen ska eleverna få kännedom om platsen de vistas i och vad som finns vid den. Dessutom ska eleverna skaffa sig kunskap kring- och samtala om givna objekt som associerar med den valda platsen och koppla dessa till rättigheter och skyldigheter enligt allemansrätten.
Lektionsplaneringen utgår ifrån att ge eleverna möjlighet till att möta nedanstående delar i både det centrala innehållet och kunskapskrav för elever i årskurs 6:
● Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor, såväl med som utan digitala verktyg. Kartors uppbyggnad och symboler.
● Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med viss anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler
● Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med viss anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Dessutom kan eleven med viss säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor. (Skolverket 2011).
Lektionsupplägget togs fram med hjälp utifrån Molly Bakers begrepp Landfullness där den andra och tredje av de fyra nivåerna, som hon presenterar i sitt arbete, applicerades i vår lektion.
1. Att vara djupt medveten: Var är jag, vad har jag runt omkring mig, vem är omkring mig?
2. Tolka platsens historia: Hur har platsen förändrats över tid? Vad/vem har levt här? Vad var deras relation till platsen?
3. Uppfatta platsen i nuet: Hur är denna plats unik? Vilka lever/passerar detta plats nu och vad har de för relation till den? Vad betyder denna plats för mig? 4. Anslutning till hemmet: Hur kan denna plats kopplas till andra platser och
erfarenheter? När blir platsen hem? När blir hemmet en plats? (2005, s. 270 f.)
Djupare beskrivning av Bakers andra och tredje nivå och dess koppling till lektionsinnehållet:
Lektion två är uppbyggd utifrån Baker (2005) andra och tredje nivå från hennes ramverk. Utifrån en platsbaserad tipspromenad kommer eleverna att orientera sig till varje fråga. Varje fråga handlar om allemansrätten som är kopplat till platsen eleverna vistas vid, utifrån Bakers andra och tredje nivå. Till exempel kommer en fråga handla om att platsen eleverna är på tidigare har använts som samers läger för jakt och fiske, men idag blivit ett naturreservat där vissa särskilda regler gäller när de vistas i ett naturreservat, ge exempel. På så sätt får eleverna jobba med frågorna Hur har platsen förändrats över tid, Vad/vem har levt här? Vad var deras relation till platsen? På ett likartat sätt kommer eleverna få arbeta med Bakers tredje nivå från hennes ramverk: Uppfatta platsen i nuet: Hur är denna plats unik? Vilka lever/passerar denna plats nu och vad har de för relation till den? Vad betyder denna plats för mig? Exempelvis kan en fråga vara “Vad får du göra om du kommer till en hage som du vill passera, men det finns djur i den?”. En väsentlig fråga som är kopplad till platsen med tanke på att platsen idag är ett populärt utflyktsmål både för turister och de som bor omkring platsen på grund av sitt rikliga växt- och djurliv. (Baker 2005, s. 270 f.).
Introduktion: 7.5 minuter
Samling i en ring i början av lektionen. Vi välkomnar alla och går kort igenom föregående lektion (Molly Bakers första nivå). Sedan beskrivning av lektionens upplägg och hur dess mål/syfte kopplas till ämnets kursplan.
Huvudmoment (inklusive tid): 45 minuter
Dela in klassen i par om två, där varje par får en karta, papper och penna. Därefter sker en beskrivning av dagens innehåll. Paren ska med hjälp av kartan orientera sig fram till utvalda platser. Vid varje plats kommer det finns ett informationsblad och fråga med olika
svarsalternativ. På informationsbladet finns information som utgår från rättigheter och skyldigheter kring denna plats enligt allemansrätten, som eleverna genom diskussion och samtal, har till hjälp för att besvara den givna platsens fråga. Därefter ska eleverna, med hjälp av karta, orientera sig fram till nästa plats, informationsblad och fråga. När paren besökt samtliga platser och svarat på varje fråga sker en gemensam samling där lärarna tillsammans med eleverna går igenom frågorna och för en djupare diskussion kring rättigheter och
skyldigheter kring denna plats enligt allemansrätten.
Avslutning (inklusive tid): 7.5 minuter
Bilaga 3 - Intervjuguide Bakgrund
Vi genomför vår studie för att skriva en uppsats om elevers inställning till en platspedagogiks undervisningsmodell och om den kan möjliggöra lärande för elever i skolans
friluftsundervisning. Deltagandet är frivilligt och du har möjlighet att avbryta intervjun när som helst och därmed ditt deltagande. Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt och resultatet kommer enbart att användas i forskningsändamål. Ingen enskild individ kommer kunna identifieras.
Inledning
● Öppningsfrågor ○ Vad heter ni? ○ Hur mår ni idag?
○ Vad tycker ni om att göra på er fritid?
● Introduktionsfrågor
○ Vad tänker ni på när ni hör ordet friluftsliv? ○ Vad tycker ni om att utöva friluftsliv? ○ Vad gör ni när ni utövar friluftsliv?
○ Utövar ni ofta friluftsliv i ämnet idrott och hälsa? ■ Om svaret är ja:
● Vad gör ni då? ■ Om svaret är nej:
● Vad tror ni det beror på?
● Vad tycker ni om att ni utövar friluftsliv så lite i ämnet? ○ Skulle ni vilja ha mer friluftsliv i ämnet idrott och hälsa?
■ Om svaret är ja: ● Varför?
● Vad skulle ni vilja göra mer av då? ■ Om svaret är nej: Varför inte?
Vad för lärandeerfarenheter skaffar sig eleverna av den modellbaserade undervisningen?
○ Kan ni kort berätta vad vi har gjort under dessa två lektioner? ■ Vad tyckte ni var positivt med de två lektionerna?
■ Vad tyckte ni var mindre positivt med de två lektionerna? ○ Anser ni att lektionsinnehållet i de två lektionerna är friluftsliv?
■ Om svaret är ja: Varför? ■ Om svaret är nej: Varför inte?
○ Vilka skillnader och olikheter finns mellan er tidigare friluftsundervisning och den friluftsundervisning ni utövat under dessa två lektioner?
○ Vad är er personliga upplevelse av att utöva friluftsliv på detta sätt? ■ Vilka fördelar ser ni med att utöva friluftsliv på detta sätt?
● Anser ni det är viktigt att ha kunskap om platsen ni befinner er på?
○ Om svaret är ja: Varför? ○ Om svaret är nej: Varför inte?
■ Vilka nackdelar ser ni med att utöva friluftsliv på detta sätt?
■ Anser ni det går att genomföra friluftsliv på detta sätt i olika miljöer? ● Naturområden/skolområde/stadsområde
○ Om svaret är ja: Varför och hur? ○ Om svaret är nej: Varför inte? ● Land/Vatten
○ Om svaret är ja: Varför och hur? ○ Om svaret är nej: Varför inte?
■ Anser ni det går att genomföra friluftsliv på detta sätt under olika årstider?
● Vår/Sommar/Höst/Vinter
○ Om svaret är ja: Varför och hur? ○ Om svaret är nej: Varför inte?
○ Lektion 1: Återberätta vad vi gjorde under lektion 1.
■ Hur gick ni tillväga för att orientera er fram till era objekt? ■ Hur gick ni tillväga för att besvara frågorna?
■ Vilka fördelar finns att arbeta tillsammans i grupp? ■ Vilka nackdelar finns med att arbeta tillsammans i grupp? ■ Vad har ni lärt er under denna lektion?
○ Lektion 2: Återberätta vad vi gjorde under lektion 2.
■ Hur gick ni tillväga för att orientera er fram till era objekt? ■ Hur gick ni tillväga för att besvara frågorna?
■ Vilka fördelar finns att arbeta tillsammans i grupp? ■ Vilka nackdelar finns med att arbeta tillsammans i grupp? ■ Vad har ni lärt er under denna lektion?
● Vad har ni för användning av det ni lärt er i framtiden? ○ Har ni skaffat er någon ny kunskap under dessa två lektioner?
■ Om svaret är ja:
● Vilken kunskap har ni skaffat under dessa två lektioner? ● Vilka kunskaper tar ni med er från dessa två lektioner? ● Finns det något ni lärt er under dessa två lektioner ni har eller
kommer att berätta till kompisar, familj eller lärare?
● Finns det något i de två lektioner ni visste om sedan tidigare? ■ Om svaret är nej:
● Vad var det i de två lektioner ni visste om sedan tidigare? ○ Kommer ni återvända till platsen?
■ Om svaret är ja: Varför? ■ Om svaret är nej: Varför inte?
Övrigt
● Är det något ni vill lägga till som ni anser vi har missat att ta upp under intervjun? ○ Om svaret är ja: Vad har vi i så fall missat att ta upp?
Bilaga 4 - Missivbrev
Hej!
Vi är två lärarstudenter från Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm och läser för tillfället vårt femte och sista år på högskolans lärarprogram, med inriktning Idrott och hälsa samt Specialidrott. Den här terminen skriver vi vårt examensarbete där studiens syfte är att ta reda på vilket lärande som eleven upplever vid en platspedagogisk undervisning i friluftsliv och utevistelse i ämnet Idrott och hälsa.
Studien vi ska genomföra innehåller en lektionsserie på två stycken lektioner och
efterföljande intervju i mindre grupper. Både lektionsserien och intervjuverna kommer att vara avsatt på elevernas undervisning i idrott och hälsa. Datainsamlingen sker med hjälp av intervjuerna, där ljudinspelning kommer att användas, som vid ett senare tillfälle kommer att analyseras för att ta fram ett resultat.
Som forskare för den här studien har vi skyldighet att informera er om de etiska
forskningskraven som gäller och som vi är skyldiga att följa. Det första kravet är att informera er om forskningens syfte och att deltagandet är frivilligt samt att ert barn har möjlighet att avbryta intervjun när som helst och därmed sitt deltagande. Det andra kravet är att vi forskare måste få samtycke från dig som vårdnadshavare för att ditt barn ska få delta i studien. Det tredje kravet är att informera er om att ditt barns svar från intervjun kommer att behandlas konfidentiellt. Det fjärde och sista kravet är att informera er om att det insamlade materialet enbart kommer att behandlas av oss och användas i forskningsändamål (vårt examensarbete). Ingen enskild individ kommer därför kunna identifieras.
Vi bifogar en blankett där ni som vårdnadshavare kan ge ert medgivande eller ej att ert barn