Avslutningsvis visar resultatet i denna studie att idrottslärare försöker motivera elever genom att samtala, peppa, kunna påverka aktiviteter inom vissa ramar samt att förnya och förändra aktiviteter i idrotten. Idrottslärarna försöker anpassa lektionerna för att alla ska kunna vara med även om det ansågs vara svårt. Att anpassa idrotten till gruppen och elevens enskilda kunskap, kultur eller funktionshinder kan bidra till att alla får möjlighet till att vara fysiskt aktiva. Den resurs idrottslärare saknar mest är tid, då brist på tid medför mindre reflektionstid samt mindre tid att se till varje elev. Utifrån dessa resultat ser vi att det vore fördelaktigt om idrottslärare fick mer tid på sitt arbetsschema speciellt som det ger bättre möjligheter att se till varje individs behov. Informanterna önskade två idrottslärare på lektionerna för att ha möjlighet till att dela upp gruppen vilket också skulle medföra mer tid. Motivation är en viktig faktor till att elever deltar idrotten och kan känna glädje över att vara fysisk aktiv. Därför är det viktigt att idrottslärare arbetar med olika motivationsverktyg som kan främjar elevernas deltagande i skolidrotten. Att vara fysisk aktiv i tidig ålder ger mycket positiva effekter. Det bidrar till att barn har större chans att förbli fysiskt aktiv även i vuxenålder och det i sin tur bidrar till bättre hälsa och välbefinnande.
32
Referenslista
Andersson, C. (2000). Kunskapssyn och lärande i samhälle och arbetsliv. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2007). Research methods in education. (6. ed.) Milton Park, Abingdon, Oxon, [England]: Routledge.
Ekberg, J. & Erberth, B. (2000). Fysisk bildning: om ämnet idrott och hälsa. Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. (2:3, uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ericsson, I., & Cederberg, M.(2013). Physical activity and school performance: a survey among students not qualified for upper secondary school. Physical Education and Sport Pedagogy, 20 (1), 45-66. DOI: org/10.1080/17408989.2013.788146. Hassmén, P., Hassmén, N. & Plate, J. (2003). Idrottspsykologi. Stockholm: Natur och kultur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lantz, A. (2013). Intervjumetodik. (3., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Liu. M., Wu, L. & Ming, Q. (2015). How Does Physical Activity Intervention Improve Self-Esteem and Self-Concept in Children and Adolescents? Evidence from a Meta- Analysis. Physical Activity and Self-Esteem and Self-Concept. 8, (4).
33 Lärarnas riksförbund. (2013:12). Det räcker inte med att rulla in en boll: En rapport om idrottslärarnas arbetsvillkor. Stockholm: Lärarnas riksförbund.
Mattsson, C.M. & Larsen, F. (2013). Kondition och uthållighet: för träning, tävling och hälsa. (1. uppl.) Stockholm: SISU idrottsböcker.
Ning, W., Pope, Z., & Gao, Z. (2015). Associations between Adolescents’ Situational Motivation and Objectively-Determined Physical Activity Levels in Physical Education. Journal of Teaching, Research, and Media in Kinesiology 2, 1-13. ISSN 0778-3906. Otterbeck, J. (2000). Islam, muslimer och den svenska skolan. Studentlitteratur: Lund. Parish, L. E., & Treasure, D. C. (2003). Physical Activity and Situational Motivation in Physical Education: Influence of the Motivational Climate and Perceived
Ability. Research Quarterly for Exercise and Sport, 74 (2), 173-182. DOI: 10.1080/02701367.2003.10609079.
Raustorp, A. (2004). Att lära fysisk aktivitet: bildning i rörelse: livsstil och hälsa. (2., [omarb.] uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget.
Redelius, K. (2004). Vilka är vinnare och förlorare i ämnet Idrott och hälsa?. Svensk Idrottsforskning. Nr 4, s. 42-46.
Riddoch, C.J., Andersen, L.B., Wedderkopp, N., Harro, M., Klasson-Heggebo, L., Sardinha, L.B., Cooper, A.R., & Ekelund,U. (2004). Physical Activity Levels and Patterns of 9-and 15-yr-Old European Children. Medicine & Science In Sports & Exercise, 36 (1), 86-92. DOI: 10.1249/01.MSS.0000106174.43932.92.
Rosenqvist, M.M. & Andrén, M. (red.) (2006). Uppsatsens mystik: om konsten att skriva uppsats och examensarbete. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Rydqvist, L. & Winroth, J. (2004). Idrott, friskvård, hälsa & hälsopromotion. ([Ny, rev. utg.]). Farsta: SISU idrottsböcker ; Malmö.
34 Sáenz-López. P., Almagro. B-J. & Ibáñez, S-J. (2011). Describing Problems
Experienced by Spanish Novice Physical Education Teachers. The Open Sports Sciences Journal, 4. 1-9. DOI: 10.2174/1875399X01104010001.
Shen,B. (2014). Outside-school physical activity participation and motivation in physical education. British Journal of Educational Psychology, 84 (1), 40–57. DOI:10.1111/bjep.12004.
Skolverket. (2015). Grundskola - jämförelse av betygsresultat över tid - årskurs 9. Hämtad 2015-12-14, från
http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo&report=gr9_jmftid& p_kommun_kod=1439&p_skol_id=275424.
Skolverket (2015). Skolverket [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket.
Statens folkhälsoinstitutYrkesföreningar för fysisk aktivitet (2008). FYSS 2008 [Elektronisk resurs]: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitutYrkesföreningar för fysisk aktivitet (2015). FYSS 2015: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens
folkhälsoinstitut.
Svensk idrottsforskning. (2008). Man ska inte behöva vara bra på nå’nting”– elevers syn på lärande i skolämnet idrott och hälsa. Växjö: Svensk idrottsforskning.
Sverige. Skolverket (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03) [Elektronisk resurs]: Idrott och hälsa. Stockholm: Skolverket.
Sverige. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket.
Sverige. Folkhälsomyndigheten (2014). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14: grundrapport. Solna: Folkhälsomyndigheten.
35 Sverige. Riksdagen. Utbildningsutskottet (2015). Utbildningsutskottets offentliga
utfrågning om idrott och fysisk aktivitet i skolan: ett sätt att stärka inlärning och hälsa. Stockholm: Sveriges riksdag.
36
Bilaga 1
Hej!
Vi är två studenter på Hälsopedagogiska programmet vid Högskolan i Gävle, som nu läser sista terminen. Vi ska nu skriva ett examensarbete, vilket har syftet att undersöka om och hur idrottslärare motiverar elever i årskurs 7-9 till att delta i skolidrotten, samt att undersöka hur idrotten anpassas och individualiseras utifrån elevernas enskilda behov och vilka resurser idrottslärarna har till sitt förfogande.
Vi har valt att tillfråga dig som idrottslärare eftersom du tillhör målgruppen. Vi vill utföra en bandad intervju med dig som beräknas att ta cirka 20-30 minuter. Materialet kommer sedan att transkriberats till en text för att analyseras. Sammanlagt kommer det utföras 4 intervjuer som kommer att sammanställas i undersökningen som presenteras vid en opponering inför kurskamrater, handledare och examinator.
• Ditt deltagande är frivilligt och när som helst avbrytas.
• Din arbetsplats och dina personuppgifter kommer att avidentifieras, vilket innebär att din medverkan kommer att förbli anonym.
• Den transkriberade texten kommer endast handledaren och vi ta del av. Materialet kommer att förvaras på höskolan i två år och förstörs sedan.
• De uppgifter som samlas in kommer endast att användas i detta examensarbete, men kommer att publiceras i DiVA.
Din medverkan är värdefull för oss och vi önskar få låna din tid. Kontaktuppgifter:
Jenny Söderlund Sofia Jansson
Mail: hhp11jsd@student.hig.se Mail: hhp12sjn@student.hig.se
37
Bilaga 2
Intervjuguide
Introduktion: Kort presentation om dig själv
Namn, verksamma år i yrket, vilka årskurser ansvarar du för? 1. Hur ser elevernas deltagande ut på idrottslektionerna? 2. Skiljer deltagandet sig åt mellan årskurserna?
3. Försöker du att motivera eleverna till att delta i idrotten? 4. Hur då? på vilket sätt?
5. Hur läggs lektionerna upp för att på bästa möjliga sätt få med alla elever? 6. Delas klassen upp i olika grupper under idrotten för att kunna anpassas efter
elevernas olika kunskaper? Hur då?
7. Hur kan lektionerna anpassas utifrån hela klassen? 8. Hur mycket kan eleverna påverka valet av aktiviteter?
9. Hur kan idrotten individualiseras efter elevens enskilda behov?
10. Om ni märker att en elev inte är med på idrotten under ett fler tal gånger, hur arbetar ni med det?
11. Upplever du att dagens samhällsnormer präglar om eleverna deltar i skolidrotten?)
12. Upplever du att du har de resurser som behövs för att enligt dig själv kunna göra ett bra jobb? - Vad känner du att du har för resurser idag? Vad saknas? Hinner du med att reflektera och andas mellan lektionerna om inte hur påverkar det dig och din omgivning?