Slutsats

Studiens resultat visar på det finns en större efterfrågan av Naturskolans verksamhet än vad som idag kan tillgodoses. De intervjuade grundskollärarna ser Naturskolans verksamhet som ett viktigt stöd och komplement till deras skolverksamhet. De säger att det är bra att

Naturskolans verksamhet står självständigt gentemot skolverksamheten och har sin egen profil som inspirerar både lärare och elever. Det framgår av studien att Naturskolans

verksamhet ger eleven nya förutsättningar att växa både socialt, känslomässigt som kognitivt.

Genom studiens resultat kan man dra slutsatsen att Naturskolans verksamhet är efterfrågad, har en viktig funktion för dessa grundskolors verksamhet samt är viktig för elevers och lärares utveckling. Dessutom bidrar Naturskolan med att uppfylla Lpo 94´s krav. Framför allt när det gäller att förenar teori, praktik, reflektion och handling. Naturskolan tillför kunskap och inspiration genom att de bedriver fortbildningar för grundskollärare. Naturskolans uppdrag består av, att fungera som en resurs till grundskolorna i kommunen – NO ämne (Wrange, 2009, s. 1). Naturskolans målbeskrivning säger bland annat att:

Kvalitativt vill Naturskolan inspirera alla som arbetar inom för- och grundskola till att använda sig av skolans närnatur som en del i sin undervisning. Vi vill kunna bistå med handledning till skolor som vill använda eller utveckla sin närmiljö för att främja utomhuspedagogiska arbetssätt (Wrange, 2009, s. 1).

40 Man kan inte utläsa med studiens hjälp om de intervjuade lärarna använder skolans närnatur som en del i sin undervisning. Genom det kan man anta att de inte använder den delen av

Naturskolans kompetens. Dock framgår det av studien att lärarna blir inspirerade av

Naturskolans utomhuspedagogiska arbetssätt. Det framgår inte om lärarna i sin undervisning

använder sig av utomhuspedagogiska arbetssätt. Lärarna antyder att ”skolan” i allmänhet inte lyckas förena teori och praktik, i tillräcklig mån inom den vanliga skolundervisningen. Om så är fallet är kanske Naturskolans viktigaste bidrag till grundskolan, den lärprocess

Naturskolan använder sig av. Den består av ett växelspel mellan erfarenhet och reflektion

mellan iakttagelse och teoretiserande mellan handling och tanke (Dahlgren m fl. 2007).

Min studie visar på att om man vill skapa en kreativ och konstruktiv skola, med inslag av utomhuspedagogik, är det nödvändigt med en bred kompetens bland lärare/pedagoger, samt att det krävs vilja till förändring öppenhet och mod hos alla inblandade parter.

41

Referensförteckning

Arnegård, J. (2006). Upplevelser och lärande i äventyrssport och skola. (Stockholm Studies in Educational Sciences, 2006:80). Doktorsavhandling, Stockholm: HLS förlag.

Brygge, B., Glanz, M. & Sandel, K. (2007). Friluftslivets pedagogik: för kunskap, känsla och

livskvalité. Stockholm: Liber.

Cederholm, S. & Svensson, S. (2008). Möjligheter och hinder med utomhuspedagogik: En

studie om vilka möjligheter och hinder pedagoger i förskolan upplever med utomhuspedagogik. Hämtad 2011-06-11, från

http://74.125.155.132/scholar?hl=sv&q=Cederholm%2C+S.+%26+Svensson%2C+S.+ %282008%29.+Möjligheter+och+hinder+med+utomhuspedagogik%3A+En+studie+o m+vilka+möjligheter+och+hinder+pedagoger+i+förskolan+upplever+med+utomhuspe dagogik.+&btnG=Sök

Dahlgren, L-O., Sjölander, S., Strid, J.- P. & Szczepanski A. (2007). (Red.).

Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö. Pozkal:

Studentlitteratur.

Ericssons, I. (2003). Motorik koncentrationsförmåga och skolprestationer, en

interventionsstudie i skolår 1-3, (Malmö Studies in Educational Sciences, nr 2003:6).

Doktorsavhandling, Malmö: Malmö högskola.

Ericssons, I. (2005). Rör dig – Lär dig, motorik och inlärning. Stockholm: SISU Idrottsböcker.

Freire, P. (1971). Pedagogik för förtryckta. Gummessons kursiv.

Hartig, T, Mang, M., & Evans, G., W. (1991). Restorative Effects of Natural Environmental

Experiences. Environment and Behavior, vol 23, 3-26.

Hartig, T., Evans, G., W., Jamner, L., D., Davis, D., S. & Gärling, T. (2003). Tracking res-

toration in natural and urban field settings. Journal of Environmental Psychology, vol 23, 109–123.

Hartman, S. & Lundgren, U.- P. (1980). Individ, skola och samhälle: Pedagogiska texter av

42 Johansson, S. & Svedner, P. O. (2006). Examensarbetet lärarutbildningen:

Undersöknuingsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala

AB Läromedel och utbildning.

Karlstad Kommun, (2009a). Karlstads Naturskola: Solbussen. Hämtad 2011-06-11, från http://www.karlstad.se/apps/symfoni/karlstad/karlstad.nsf/pages/karlstads-naturskola-solbussen.html?open

Karlstad Kommun, (2009b). Våra teman. Hämtad 2011-06-11, från

http://www.karlstad.se/apps/symfoni/karlstad/karlstad.nsf/$all/899986EDF5A5162BC1 257591004E7ECE?open

Karlstad Kommun, (2009c). Intresseanmälan till Naturskolans tjänster. Hämtad 2011-06-11, från

http://www.karlstad.se/apps/symfoni/karlstad/karlstad.nsf/$all/A8656050AC30DA99C 12574E4004D7751

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lundegård, I. & Wickman, P. – O. & Wohlin, A. (red.). (2004/2008). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Nationalencyklopedin. (2009). Utomhuspedagogik. Hämtad 2009-12-20, från http://www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/utomhuspedagogik

Naturskoleföreningen. (2009a). Naturskola - ett sätt att lära. Broschyr.

Naturskoleföreningen. (2009b). Naturskolor med hemsida. Hämtad 2011-06-11, från. http://www.naturskola.se/

Naturvårdsverket. (2006). Naturen som kraftkälla. Hämtad 2011-06-11, från http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-8252-3.pdf

Norén, K.- G. & Westin, K. (1997). Samtal i pedagogernas rum. Stockholm: Nilsen & Norén förlag HB.

Rickinson, M., Dillon, J., Teamey, K., Morris, M., Choi, M.Y., Sanders, D. & Benefield, P. (2004). A Review of Research on Outdoor Learning: National Foundation for

43 Sandberg, A. (2008). Miljö, för lek, lärande och samspel. Pozkal:Studentlitteratur.

Skogen i Skolan, (2009). Information och inspiration för lärare och elever. Hämtad 2009-12-22, från

http://www.skolskog.se/skolskogen/skolskog.cfm?Skolskogar_id=1081&region=Värml and

Skolverket. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet, Lpo 94. Stockholm: Skolverket.

Svanqvist, B. (2000). Naturumgänge ur ett individperspektiv. (Karlstad University Studies, nr. 2000:9). Doktorsavhandling, Karlstad: Karlstad universitet.

Szczepanski, A. (2008). Handlingsburen kunskap: Lärares uppfattningar om landskapet som

lärandemiljö. (Linköpings universitet, LiU-PEK-R-150). Licentiatavhandling,

Linköping: Linköpings universitet.

Szczepanski, A. & Dahlgren, L.- O. (2011). Lärares uppfattning av lärande och undervisning

utomhus. Didaktisk Tidskrift, Vol 20, No 1.

Trost, J. (2004). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Ulrich, R. (1984). View Through a Window May Influence Recovery from Surgery. Science,

vol 224, 420–421.

Winroth, J. & Rydqvist, L.-G. (2002). Idrott, Friskvård, Hälsa och Hälsopromotion. Farsta: SISU.

Webster´s Seventh New Collegiate Dictionary. (1967). Springfield: Merriam.

Wrange, T. (2008). Naturskola 2008 och framåt.

Wrange, T. (2009). Intervjufrågor till Naturskolans pedagoger (Skriftliga svar).

Åberg, A. & Lenz Taguchi, H. (2005). Lyssnandets pedagogik. Stockholm: Liber.

Muntliga källor

Intervju med lärare Ann, 2009-12-15, kl. 10.30, i lärarens klassrum.

Intervju med lärare Karin, 2009- 12-14, kl.14.10, i personalrum på en högstadieskola.

Intervju med lärare Stina, 2009-11-30, kl. 13.30, i lärarens klassrum.

1 Bilaga

Intervjufrågor till lärare/pedagog.

”Underliggande grundfråga”: Vad är grundskollärares uppfattning om utomhuspedagogik och deras syn på Naturskolans verksamhet?)

1. Vad är utomhuspedagogik för dig?

2. Vad vet du om Naturskolan och dess verksamhet?

3. Vad uppfattar du att Naturskolan har för syfte med verksamheten?

4. Hur kommer det sig att du, lärarlaget, skolan anlitar Naturskolan? Har du/ni tidigare använt deras tjänster?

”Underliggande grundfråga”: Hur och med vilket syfte använder dessa grundskollärare

Naturskolan i sin verksamhet?

5. Använder du Naturskolan som en del av din skolverksamhet, eller bara som ett roligt avbräck i den vanliga undervisningen? Vad syftar det till?

6. Har du någon uppfattning om Naturskolans kunskapssyn? Är den annorlunda jämfört, allmänt sett, med den grundläggande kunskapssyn som finns på den skola du arbetar?

7. 6,b. Vad tänker du då jag säger: Samverkan mellan teori, praktik, reflektion och handling. 8. Hur tänker du kring uterummets betydelse då det gäller pedagogisk verksamhet som ger

erfarenhet, upplevelser samt sociala som kognitiva kunskaper. Jämför med verksamhet som sker inomhus i skolans lokaler.

9. Har du tänkt på om Naturskolans verksamhet vilar på grundskolans styrdokument, som Lpo 94?

10. Skulle du vilja använda dig av Naturskolans tjänster i högre grad än vad du gör i dag? Eller/och på ett annorlunda sätt?

11. Skulle du vilja att Naturskolans verksamhet såg annorlunda ut? Intervjufrågor till Naturskolans pedagoger

1. Beskriv kort vad Naturskolan är.

2. Har naturskolan något uppdrag? Vad består det av?

3. Har Naturskolan en målbeskrivning? Vad styr dess innehåll?

4. Bygger målbeskrivning eller verksamheten på skolans styrdokument? 5. Vad är syftet med Naturskolans verksamhet?

6. Varför arbetar ni med just de teman som Naturskolan erbjuder? 7. Vad bygger verksamheten på för kunskapssyn?

8. Vad har uterummet för betydelse för det ni vill uppnå med er verksamhet? 9. Något att tillägga?