I detta avslutande och summerande kapitel dras slutsatser utifrån studiens resultat. Här framförs också en diskussion om studien i sin helhet.
Den här studien försöker belysa medborgarens politiska inflytande över beslutsprocessen via medborgardialog i Kristinehamns kommun. Resultatet indikerar att det inte alltid är så lätt att följa medborgarens förslag från dialog till resultat. Dialogmötena saknar transparens och det råder ingen full klarhet i vilken roll varje part har eller bör ha i processen. Frånvarande är också den medskapande delen i dialogmötena eftersom politiker inte släpper på makten. Det är fortfarande de som tar de verkställande besluten i resultatet av dialogen. Om det är ett egenintresse eller en dåligt utformad dialog från tjänstemän och politikers sida får stå osagt. Det ska dock inte nonchaleras att det fortfarande finns utmaningar kopplat till medborgardialog i kommunen.
Nästa steg i studien av medborgardialog bör därför omfatta fler kommuner för att få en mer komplex bild av hur medborgardialog. Framtida studier skulle därför kunna handla om att sätta medborgardialogen i en större kontext för att få en bättre förståelse för medborgardialogens för och nackdelar. Än mer önskvärd vore dock att se en studie som försöker ta reda på om medborgardialog stärker demokratin. Vidare borde även fler studier göras om hur medborgaren upplever sin påverkan i dialogen. Det skulle vara ett gott komplement till den här studien. Som en fortsättning på den här studien skulle man även kunna studera e-petitioner som på många håll börjar ersätta medborgarförslag. Dels för att fånga upp kanalernas utveckling, dels för att se huruvida medborgarens inflytande påverkas även här. Ett sista förslag på framtida forskning är att studera medborgardialog i komplexa samhällsfrågor. SKL har under en tid arbetat med att implementera konceptet medborgardialog i komplexa samhällsfrågor, det skulle därför vara intressant att studera om medborgardialogen i just dessa frågor kan ge medborgaren större inflytande. En sådan studie skulle kunna utgå ifrån den deliberativa idealmodellen, och då ta avstamp i Bengtssons (2008) bok som genomsyrar hela den här uppsatsen.
Det som varit problematiskt med den här studien är den bristfälliga information om vad man verkligen vill åstadkomma med medborgardialogen i Kristinehamns kommun. Det har inte alltid varit helt klart om man vill öka deltagandet, inflytandet eller bara låta medborgaren vara delaktig. På så vis har det varit svårt att faktiskt veta vilket syfte den faktiskt har. Det har därför
varit viktigt att tidigt i studien försöka klargöra detta så det framgår så tydligt som möjligt. Något annat som varit problematiskt är även svårigheten med att hitta det material som krävdes för att genomföra studien. Som student, där efterforskning såklart krävs, har problemet varit hanterbart men för den genomsnittlige medborgaren i kommunen kan detta vara ett problem och på så vis även ett problem för den transparenta kommunen.
Det som förundrat mig mest under arbetets gång är vilket fotfäste som medborgardialog som verktyg faktiskt fått i våra svenska kommuner. Idag används den i majoriteten av dem och även i många regioner och landsting. Det är därför troligt att med modern teknik och digitalisering som verktyg kommer göra det ännu enklare för medborgaren att vara delaktig och då få chans att få större möjlighet att påverka beslutsprocessen.
Det deltagardemokratiska idealet har hjälpt mig att förstå de olika principerna för ett utökat deltagande och att det i praktiken inte alltid uppfylls. Efter att ha analyserat Kristinehamns kommuns medborgardialog så går det att konstatera att den i det fallet fortfarande behöver utvecklas och utvärderas. För även om medborgaren är nöjd med att få vara med och tycka sitt så kan det vara svårt att se syftet med den om den bara är en resurskrävande aktivitet. Politiker och tjänstemän måste bli bättre på att klargöra syftet med medborgardialogen för att den ska självuppfylla sig självt.
Efter att ha genomfört studien om medborgardialog i Kristinehamns kommun så kan jag konstatera att medborgarens reella inflytande är begränsad. Inte på grund av att hen inte har möjlighet att delta, utan snarare på grund av bristen på kommunikation, transparens och ett klargörande över vilken roll varje part ska ha i dialogen. Om medborgaren ska kunna få ett större reellt inflytande över den politiska beslutsprocessen i Kristinehamns kommun så måste man se över detta. Det ska dock tilläggas att kommunens politiker kanske inte tycker att det bristen på transparens och kommunikation kring medborgardialogen är ett problem och att de från deras sida är helt nöjda med medborgarens påverkan som den är. I slutändan, trots de problem den här studien pekar på, har vi valt våra politiker för att vi är, just det, en representativ demokrati.
Something is happening here but you don’t know what it is, do you Mr. Jones?
Det ska det bli intressant att se medborgardialogens framtid och om den kan bli en kanal för reellt inflytande att räkna med.
Referenser
Abdelzadeh, Ali. 2015. Den missnöjda demokraten: Ungas politiska missnöje och engagemang i en tid av förändring. Rapport/2014 års demokratiutredning.
Ahlqvist, Nils. Den lyssnande kommunen: Om medborgardialog ur förtroendevaldas, tjänstemäns och medborgares perspektiv. (Kandidatuppsats)., Karlstads universitet. Analysverktyg. Langlet, Sande & Hellquist, 2016.
http://filer.medborgardialog.com/files/show/239/eddrgrp
Andersson, Erik. 2015. Nya portar?: Ungas delaktighet i politiska beslutsprocesser på kommunal nivå. Rapport/2014 års demokratiutredning.
Bengtsson, Å., 2008. Politiskt deltagande. 1:a uppl. red. Lund: Studentlitteratur.
Bergman, Viktor. Varför tar man hjälp av medborgarna?: En studie av medborgardialoger som komplement till den representativa demokratin. (Uppsats)., Uppsala universitet.
Bergström, G. &. B. K., 2012. Textens mening och makt. Tredje uppl. red. Lund: Studentlitteratur.
Dahl, R., 1999. Demokratin och dess antagonister. Stockholm: Ordfront.
Direktiv 2014:111. Demokratisk delaktighet och inflytande över det politiska beslutsfattandet.
Erlingsson, G. O. & Persson M. (2014). Ingen partikris trots allt? I A. Bergström & H. Oscarsson (red), Mittfåra & Marginal. Göteborgs universitet: SOM-institutet.
Erlingsson, G & Öhrvall, R. (2010). Politikens villkor. Om engagemang och avhopp i kommunpolitiken, Linköpings universitet.
Gilljam, M. & Hermansson, J., 2003. Demokratins mekanismer. 1:a uppl. red. Stockholm: Liber.
Hedlund, G. & Montin, S., 2009. Governance på svenska. 1:a uppl. red. Stockholm: Santerus. Held, D., 2006. Models of democracy. 3:e uppl. red. Stanford: Stanford university press.
Justitiedepartementet , 2014. Demokratisk delaktighet och inflytande över det politiska beslutsfattandet, Stockholm: Justitiedepartementet.
Kristinehamns kommun. 2017. Slutrapport Projekt medborgardialog.
http://www.kristinehamn.se/sites/default/files/handlingar_ksau_130917.pdf (Hämtad 2017-05-11)
Montin, S. & Granberg, M., 2013. Moderna kommuner. 4:e uppl. red. Stockholm: Liber.
Medborgardialog i Kristinehamns kommun. http://www.kristinehamn.se/kommun-politik/forslag-om-utokad-medborgardialog (Hämtad 2016-04-10)
Nilsson, T., 2005. Till vilken nytta?: Om det lokala politiska deltagandets karaktär, komplexitet och konsekvenser. 1:a upplagan red. Lund: Institutionen för statsvetenskap.
Proposition 2001/02:80. Demokrati för det nya seklet.
Proposition 2007/08:1 Budgetproposition för 2008.
Protokoll Ks/2010:21. 2013. Tisdagen 17 september.
RF 1974:152. Regeringsformen.
SCB. 2017. Sverige i siffror. http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/val-och-partier/valdeltagande/ (Hämtad 2017-01-13)
SVT. 2016. SOM-institutets årliga undersökning 2015.
SOU 2000:1. Slutbetänkande från demokratiutredningen. En uthållig demokrati! – Politik för folkstyre på 2000-talet: Slutbetänkande
SKL. 2013. Medborgardialog som del av styrprocessen.
https://issuu.com/sverigeskommunerochlandsting/docs/7164-929-4 (Hämtad 2016-04-20)
SKL. 2015. Medborgardialoger: 250 exempel från Sverige.
https://issuu.com/sverigeskommunerochlandsting/docs/7585-253-9 (Hämtad 2016-04-20)
SKL. 2016. https://skl.se/demokratiledningstyrning/medborgardialogdelaktighet.371.html (Hämtad 2016-04-20)
Tahvilzadeh, Nazem. 2015. Det våras för medborgardialoger. Rapport/2014 års demokratiutredning.
Tahvilzadeh, Nazem. 2015. Understanding participatory governance arrangements in urban politics: idealist and cynical perspectives on the politics of citizen dialogues in Göteborg, Sweden. Urban research and practice 8 (2): 238-254.
Yin, K. R., 2007. Fallstudie: Design och genomförande. 1:a uppl. red. Lund: Liber.
Yin, R. K., 2013. Case Study Research. 5:e uppl. red. Thousand Oaks: Sage Publications, Inc.
Åsberg, Rodney. Det finns inga kvalitativa metoder – och inga kvantitativa heller för den delen: Det kvalitativa-kvantitativa argumentets missvisande retorik. Pedagogisk forskning i Sverige 6 (4): 270.292.
Material:
Dialogmöte – Centrums utveckling (2012)
Dialogmöte – Kristinehamn år 2030 (2015)
Medborgarförslag (januari 2014 – december 2016) http://www.kristinehamn.se/kommun-politik/moten?field_meeting_date_value%5Bvalue%5D%5Byear%5D=2014&tid=32