I detta avslutande kapitel lyfter vi fram och diskuterar de viktigaste slutsatserna som kan dras av undersökningen. Avslutningsvis reflekterar vi kring metoden och föreslår för vidare forskning.
7.1 Krossade fönster eller fredliga demonstrationer?
Hur porträtterar då svenska nyhetstidningar Black lives matter och de svenska demonstrationerna till stöd för rörelsen? Vad fick ropen som ekade från USA till Sverige för gehör i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan?
När BLM porträtteras i svenska nyhetstidningar görs det inom flera genrer och med olika typer av rapportering under den valda tidsperioden. De flesta artiklar om BLM och demonstrationerna återfinns på nyhets- och åsiktssidorna men artiklarna når ut till allt ifrån sportintresserade, kulturvärlden, debattörer och krönikeslukare. Att rapporteringen mestadels består av så kallad nutidsrapportering tyder på att det är en högst aktuell rörelse och fråga som leder till uttalanden från politiker och andra offentliga röster. Rörelsen och demonstrationerna porträtteras till stor del genom politikernas ord. De offentliga rösterna, ofta idrottare och artister med egen erfarenhet av diskriminering, får likt Ghersettis teori (2000) personifiera samhällsproblemet rasism och politiker får kommentera det.
Om tidningarnas gestaltning av BLM, enligt gestaltningsteorin (Shehata, 2019), påverkar hur läsarna uppfattar rörelsen borde vi utifrån studiens resultat anta att läsare får en relativt nyanserad bild av rörelsen om de tar del av artiklar från olika genrer och olika typer av rapportering. Om de däremot endast läser artiklarna med händelserapportering från demonstrationerna i Sverige blir bilden av rörelsen mer präglad av våld och polisingripanden. Detta på grund av att polisingripanden och/eller illegala handlingar nämns i 35 av 44 artiklar om de svenska demonstrationerna. Det finns ett fokus på våld och vandalism men samtidigt är tidningarna noga med att särskilja fredliga demonstranter från provokatörer. I jämförelse med Leopold och Bells (2017) tidigare forskning om BLM i amerikanska nyhetstidningar gör de svenska nyhetstidningarna skillnad mellan de som demonstrerar fredligt och de som skapar konflikt. De svenska nyhetstidningarna använder också mer neutrala ordval vid beskrivning och benämnämning av demonstrationerna.
Med hänvisning till uppsatsens resultat om artiklarnas vinkel ser vi att polisingripanden och/eller illegala handlingar står i störst fokus och demonstrationsorsaken i minst fokus. Detta är ett tydligt tecken på att protestparadigmet (Lee, 2014) genomsyrar nyhetstidningarna val av vinkel när BLM ska porträtteras. Detta kan vara mer eller mindre omedvetet från tidningarnas sida men vi vet genom Ghersettis konfliktvinkelteori (2000) att just konflikter är en vanlig form av vinkel.
Vårt resultat visar att demonstranter oftare kommer till tals än poliser när samtliga 266 artiklar analyseras. Däremot får poliser större utrymme när de väl citeras. När det kommer till de 44 artiklar med händelserapportering från demonstrationerna i Sverige är det fler poliser än demonstranter som hörs. Vidare omnämns demonstranterna också ofta utan citat i artiklarna om demonstrationerna. Detta gör att vi ser ytterligare spår av protestparadigmet när vi koncentrerar urvalet av artiklar med tydlig händelserapportering från demonstrationerna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Något som är rimligt då teorin om protestparadigmet avser specifik medierapportering från demonstrationer och inte en hel rörelse vilket blir särskilt tydligt genom vårt resultat.
En faktor som vi anser påverkar porträtteringen av BLM och demonstrationerna avsevärt är coronapandemin. Den får stort utrymme då demonstrationen ofta ställs i relation till pandemin. Pandemin används som ett argument för att inte demonstrera och att BLM-demonstrationerna kan orsaka en ökad smittsspridning. Hur hade porträtteringen sett ut om inte det pågick en pandemi? Tar pandemin uppmärksamhet från demonstrationen och demonstratrionsorsaken eller möjliggör den att BLM får större plats i tidningarna? Detta är viktigt att ha i åtanke vid eventuell framtida jämförelse med vårt resultat.
7.2 Metoddiskussion och vidare forskning
Vi har gjort många intressanta upptäckter under vårt arbete, inte minst vad gäller uppsatsens metod. Uppdelningen av kodschemat i två delar gjorde att vi å ena sidan kunde särskilja artiklar med händelserapportering från demonstrationerna i Sverige från samtliga artiklar. Å andra sidan gjorde det att vi inte tillämpade en del intressanta variabler på alla artiklar. Det gäller främst variabeln om artikelns vinkel och huruvida artikeln nämner polisingripanden och/eller illegala handlingar. Variablerna fungerade bra för att de gav tydliga resultat som möjliggjorde analys av gestaltningen av BLM-demonstrationerna. Det hade varit intressant att urskilja vinkeln och eventuella polisingripanden ur samtliga artiklar för att få en tydligare bild av hur rörelsen porträtteras.
Arbetsprocessen har dessutom väckt många nya tankar och funderingar utanför uppsatsens syfte som skulle vara intressanta att forska vidare på. Exempelvis vore det intressant att analysera representationen av etnicitet och kön bland de aktörer som förekommer i artiklar om BLM. Inte minst för att representationsfrågor ständigt är relevanta vid en tanke om att nyhetstidningar ska återspegla samhället men också för att BLM som rörelse specifikt handlar om svarta personers rättigheter. Det hade även varit intressant att göra en bildanalys och jämföra innehållet i texten med bilder samt vad bilderna ger för intryck. Under arbetets gång har bilder på situationen när George Floyd blir fasthållen och pressad mot marken använts i artiklar. Förslagsvis skulle en djupare analys kunna göras av bilden och det etiska resonemanget bakom publiceringen av den.
Referenslista
Black Lives Matter. (2020) About.https://blacklivesmatter.com/about/ (hämtad: 2020-10-29)
Cagle, Ellen. (2018) Breaking away from the ‘the Protest Paradigm’. Reynolds Journalism Institute.
https://www.rjionline.org/stories/breaking-away-from-the-protest-paradigm (hämtad 2020-11-15)
TU-medier i Sverige (2020) https://dagspress.se/medieverktyg/ (hämtad: 2020-11-11)
Erwander, Anna & Lindkvist, Hugo. (2012) Det här var dagen då anonyma tonåringar via sociala medier startade ett upplopp i Göteborg - en studie över gestaltningen i fyra svenska tidningar av gatuoroligheterna i samband med “Instagram-händelserna” i Göteborg i december 2012. (Kandidatuppsats) Göteborg: Instutionen för journalistik, medier och kommunikation
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/40118/1/gupea_2077_40118_1.pdf (hämtad: 2020-11-15)
Folkhälsomyndigheten [Folkhälsomyndigheten Sverige]. (2020, 4 juni). Pressträff om
covid-19, 4 juni 2020 [Videofil] https://www.youtube.com/watch?v=H64QqBhcu2E
(hämtad: 2020-10-04)
Lee, Francis. (2014) Triggering the protest paradigm: examining factors affecting news coverage of protests. International Journal of Communication, Chinese University of Hong Kong. Volym (8), 2725-2746.
https://ijoc.org/index.php/ijoc/article/view/2873/1215 (hämtad 2020-09-30)
Leopold, Joy. & Bell P., Myrtle. (2017) News media and the racialization of protest: an analysis of Black Lives Matter articles. Equality, Diversity and Inclusion: An
International Journal, 36 (8), 720-735
https://www-emerald-com.ezproxy.ub.gu.se/insight/content/doi/10.1108/EDI-01- 2017-0010/full/pdf?title=news-media-and-the-racialization-of-protest-an-analysis-of-black-lives-matter-articles (hämtad 2020-09-30)
Nationalencyklopedin. (2020) Black Lives Matter
http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/black-lives-matter (hämtad 2020-09-30)
Svenska Akademiens ordbok. (2009) Demonstration, manifestation, protest.
https://svenska.se/om/om-ordbockerna/#so (hämtad 2020-10-13)
Sweden in solidarity with Black Lives Matter, digital protest (2020, 2 juni). [Facebook evenemang] https://www.facebook.com/events/1209483356051084
The Screening Protest Project (2018) Protest Paradigm in Reports about Ferguson –
2014. https://screeninGöteborgs-Postenrotest.com/ferguson-reports/ (hämtad
2020-10-02)
Tryckta källor:
Esaiasson, Peter. Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Anna, Wägerud. Lena., (2019) Metodpraktikan – konsten att studera samhälle, individ och marknad.
Stockholm: Wolters Kluwer.
Granström, Kjell. Hylander, Ingrid. Kapitel 1. Granström, K. (red.) (2010).,
Demonstrationer och sporthändelser - en bok om poliser, demonstranter, idrottssupportrar, kravaller och folkfest. Lund: Studentlitteratur AB
Ghersetti, Marina. (2000) Sensationella berättelser. En studie av nyheter från Angola
1987 och om prinsessan Diana 1997 i dagstidningar, radio och TV. Göteborg:
Akademisk avhandling vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)
Kokk, Gary. (2020). Kvalitativa sekundärmaterial. Löfström Abrahamsson, Carina & Rombach, Björn. Andra hjälpen. Lund: Studentlitteratur AB
Rönnqvist, Linnea. Lindblom, Fredrik. Linné, Peter. Johnsson, Andreas. (2020, 8 juni). Stenkastning, tumult och krossade rutor när demonstration urartade.
Göteborgs-Posten.
Shehata, Adam. (2019). Journalistikens dagordningar och gestaltningar. Karlsson, Mikael. & Strömbäck, Jesper. (red.), Handbok i journalistikforskning. Lund: Studentlitteratur AB
Solli, Rolf. (2020). Kvalitativa sekundärmaterial. Löfström Abrahamsson, Carina & Rombach, Björn. Andra hjälpen. Lund: Studentlitteratur AB
Övrig referenslista
Citerade artiklar och rubriker från analysmaterialet:
Aftonbladet. (2020, 8 juni). Demonstration urartade - stenkastning och slagsmål med polisen. Aftonbladet.
Barkman, Tobias. (2020, 5 juni). Demonstration fortsatte efter att ha upplösts.
Sydsvenskan.
Börjesson, Christian. Rogsten, Eva. (2020, 8 juni). Kaoset under protesterna - polisbil attackerad. Expressen.
Desai, Jonas. Dragic, Marijana. (2020, 5 juni). Polisen gick ner på ett knä – då lugnade sig folkmassan. Dagens Nyheter.
Eriksson, Carl-Fredrik. Clason, Sofia. (2020, 5 juni). Strandhäll ryter ifrån efter tumultet: ‘Provocerad’. Expressen.
Forsberg, Oskar. Tanha, Sophie. Westling, Fanny. (2020, 4 juni) “Det är hål i huvudet”. Aftonbladet.
Hedberg, Kristina. (2020, 9 juni). “Mannen i vitt” träder fram: Jag var inte rädd.
Dagens Nyheter.
Littorin, Jens. (2020, 8 juni). Två personer gripna efter demonstration i Göteborg.
Dagens Nyheter.
Pinheiro-Diamant, Jonatan. (2020, 31 maj). Allsvenska profilen tvingades bevisa att han är svensk. Expressen
Pinheiro-Diamant, Jonatan (13 juni). Stjärnorna som tagit ställning – har själva blivit utsatta för rasism. Expressen.
Rönnqvist, Linnea. Lindblom, Fredrik. Linné, Peter. Johnsson, Andreas. (2020, 8 juni). Stenkastning, tumult och krossade rutor när demonstration urartade.
Göteborgs-Posten.
Svensson, Olof. (2020, 4 juni). Politisk splittring om den knäböjande polisen.
Aftonbladet.
Tivemo, Joel. (2020, 9 juni). Öis-talangen demonstrerade mot rasismen.