I det här avsnittet presenteras studiens resultat följt av en diskussion av resultaten och slutligen förslag på framtida arbete.
7.1 Slutsats i sammanfattning
Avslutningsvis konstateras följande resultat av den här studien:
• Effekttoppar påverkar elkostnaderna i de två fastigheterna som studerades i den här studien. Det var huvudsakligen de fasta kostnaderna som utgår från respektive månads effektkonsumtion påverkades av effekttopparna.
• L04S-abonnemanget var lämpligast för de två fastigheter som undersöktes i den här studien.
• Att minska effekttoppar lönar sig, genom att till exempel minska effekttopparna till cirka 76% kan vi sänka kostnaden med upp till 15% per år (troligtvis mer med rätt teknik).
• Modellen som skapades i studien lämpar sig för att visa korrelationen mellan en reducering av effekttoppar och den årliga besparingen.
• Effekttopparna kan kapas med rätt teknik, men en djupare analys behöver göras av hur den tekniska lösningen ska se ut.
• En djupare analys behöver göras för att ta reda på vilken dimensionering av batterier som är lämplig och troligtvis skulle den verkliga återbetalningstiden vara mycket kortare då de största besparingarna kan göras inom andra områden som till exempel frekvensreglering och effektförsäljning vilka inte har tagits med i den här studien.
7.2 Diskussion
I den här rapporten har energiförbrukningen i två olika fastigheter studerats samt hur effekttopparna påverkar årskostnaden för olika elabonnemang. Studien har även undersökt hur fastigheternas värmepumpar kan regleras för att minska effekttopparna samt hur det skulle påverka årskostnaden.
Studien baseras på data som är insamlad år 2020 vilket var ett år då många arbetade hemifrån på grund av Covid-19. Det är därför möjligt att den insamlade datan är något missvisande och visar en större konsumtion av elektricitet i fastigheten än vad som skulle ha varit under ett år under mer normala omständigheter. Resultatet i avsnitt 6.1 bör därför kontrolleras mot ett år då det var mer normala förhållanden, alternativt jämföras med flera år för att få en mer nyanserad bild. I rapporten utelämnades även elproduktionen från solcellerna. Det gjordes eftersom elmätaren från solcellsanläggningen i Fastighet A inte fungerade och att det därför hade påverkat resultaten att ta med resultaten från den ena fastigheten men inte den andra.
I avsnitt 6.2 presenterades hur årskostnaden för de olika abonnemangen påverkas av effekttopparna samt hur kostnaden påverkades vid en reducering av effekttopparna. Resultaten visar på att L04L-abonnemanget är något mer fördelaktigt under
sommarmånaderna. En anledning till det kan vara att abonnemanget har olika prissättning för höglasttid och låglasttid, och eftersom höglasttiden inte gäller under sommarmånaderna minskar därför den rörliga kostnaden under sommarmånaderna. Resultatet visade även på att L04S-abonnemanget var mer ekonomiskt under vintermånaderna. En anledning till det skulle kunna bero på att abonnemanget lämpar sig mer när den totala effektförbrukningen är högre. Ytterligare en aspekt som bör beaktas är att effekttopparna i nuläget beräknas med ett
timmedelvärde och att de momentana effekttopparna troligtvis är ännu högre. Det skulle kunna innebära en större kostnad i framtiden om elnätsbolagen instiftar andra typer av mätmetoder, till exempel effekttopparnas medelvärde per kvart. Slutligen tycks L04S-abbonemanget vara ett lämpligare abonnemang för fastigheter av den här storleken. Det skulle kunna bero på att fastigheten har en högre och relativt stabil konsumtion under höglasttid i förhållande till periodens effekttoppar. Vilket innebär att det lönar sig mer att ha ett abonnemang med en lägre rörlig avgift, trots att de tar ut både en höglasttidsavgift och en månadseffektavgift, vilket L04S har.
I avsnitt 6.3 behandlades hur en reduktion av effekttopparna skulle kunna se ut. Modellen sammankopplades med de fiktiva fakturorna så att resultat visade korrelationen mellan effektsänkningen och den årliga besparingen för respektive abonnemang. Eftersom modellen innehåller antaganden som till exempel värmepumparnas effektåtgång, kan resultatets korrekthet ifrågasättas. Modellen tar inte heller hänsyn till viktiga aspekter såsom
energiförluster eller systemets tröghet, vilket rimligtvis borde påverka resultatet. Trots ovan nämnda brister kan modellen, genom simulering, ändå ge en fingervisning om hur kostnaden påverkas av effektreglering. Modellen bör därför kunna fungera som ett grunddokument att bygga vidare på.
I den här studien undersöktes enbart batteriers återbetalningstid då de används vid en reducering av effekttoppar, vilket inte anses vara tillräckligt underlag för beslutsfattande huruvida batterilager ska installeras i fastigheten. Studien undersökte inte heller olika storlekar på batterier, vilket antas påverka både installationskostnaderna, kapaciteten och avkastningen. Det är därför svårt att avgöra huruvida en installation av batterier är lönsamt eller inte. Det beror på att många viktiga parametrar, som exempelvis frekvensreglering och effektförsäljning till elnätet utelämnades då det helt enkelt inte fanns utrymme att undersöka dessa i den här studien. Dessa ovan nämnda parametrar anses vara en betydande del för hur avkastningen blir för installationen av batterier och påverkar således resultatet. Ytterligare en aspekt som bör tas med är att batterier tappar i kapacitet för varje urladdningscykel. Det medför att batteriet inte kommer att kunna reducera effekttoppen lika mycket i slutet av sin livslängd. Batteriets energiförluster vid upp- och urladdning togs inte i beaktning vid
beräkningarna vilket har påverkat resultatet. Det här avsnittet i rapporten skulle därför behöva kompletteras med ytterligare uppgifter för att kunna göra en mer rättvis bedömning.
Avslutningsvis bygger modellen på en del antaganden vilket gör att resultaten kan vara något missvisande. Studien lyckades i den bemärkelsen att samtliga frågeställningar besvarades även om en större korrekthet i resultaten hade varit önskvärda. Modellen som togs fram i den
här studien anses ändå kunna ge en uppskattning om hur effekttopparna och kostnader samverkar, även om vidare studier och förfiningar är nödvändiga för att få fram ett mer ackurat resultat.
7.3 Förslag till framtida arbete
För framtida studier skulle modellen kunna förfinas och justeras genom att exempelvis lägga in kortare tidsintervall för mätningen av effekttoppar. Det är även möjligt att undersöka möjligheten att koppla ihop modellen med elmätarna för de olika anläggningarna för att få mer exakta värden för den fastighet som undersöks. Vidare skulle även en mer noggrann ekonomisk investeringskalkyl behöva utföras för installationen av batterier där fler parametrar tas i beaktning. Utöver det skulle studie som undersöker dimensionering av batterier för olika typer av fastigheter vara av intresse. Även en jämförelse mellan energilagring i enskilda fastigheter med en energilagring i elnätet skulle vara av intresse.