Resultatet utav min studie blev mer komplicerat än jag förväntade mig. Jag har insett att frågor kring socioekonomiska klasser är väldigt komplicerade när det gäller vetenskapliga arbeten. Jag utgick i första hand från Bourdieus analys eftersom att jag antog att denna skulle passa in bäst i mitt arbete med tanke på att han har en bred och enligt mig modern teori. Dock skulle jag ganska snabbt under analysens gång förstå att Bourdieu utgår väldigt mycket från ett filosofiskt perspektiv och att även hans teorier är svåra att applicera i verkligheten. Jag har utifrån Bourdieus klassteori samt SCB:s definition utav socioekonomiska klasser kunnat identifiera de olika klasserna och sedan placera in dem utifrån Bourdieus olika relevanta begrepp inom området. Det har dock varit svårt att kunna applicera hans teori till verkligheten eftersom att det var svårt att utforma frågor till enkäten utifrån hans tankar. Detta gjorde att enkäten i vissa frågor kändes långt ifrån den verklighet som dagens skolungdomar lever i och att de därmed kan ha haft svårt att ge korrekta svar. Detta problem känns igen från de uppsatser jag tar upp i min tidigare forskning, då främst Solbergers uppsats där han menar att begreppet är abstrakt och svårt att förstå för ungdomar. På ett sätt kan man säga att det finns för många teorier kring klass eller snarare att det saknas en huvudteori man skulle utgå ifrån. Samtidigt måste begreppet angripas ur olika perspektiv vilket gör frågan kring begreppet klass ännu mer komplicerad.
När det gäller enkätundersökningar så är det väldigt viktigt hur många de omfattar och om resultatet utav undersökningen kan spegla verkligheten. Gällande min frågeställning så är svaret nej eftersom att den helt enkelt innehåller för få deltagare och endast är koncentrerad till en gymnasieskola. Resultatet är alltså inte på något sätt representativt för vad det skulle finnas för koppling mellan socioekonomisk klass och betyg i de svenska gymnasieskolorna. Skulle man vilja göra en sådan undersökning hade man varit tvungen att dela ut fler enkäter på fler skolor än bara en. Att genomföra ett sådant projekt utifrån ramarna för ett examensarbete ser jag som svårt ur både tidsperspektiv och rent praktiska faktorer som t.ex. tryckkostnader för enkäterna. Viktigt att tillägga här är att det aldrig varit mitt syfte att göra en sådan omfattande undersökning och att jag hela tiden varit medveten att resultatet riskerar att inte spegla verkligheten på grund
35
av flera olika orsaker. Jag delade ut 200 stycken enkäter och fick tillbaka 119 som det gick att analysera. Att bortfallet var så stort har flera olika anledningar, för det första så får man alltid räkna med ett större bortfall då det gäller undersökningar i skolan då det under denna period sker t.ex. nationella prov och friluftsdagar vilket gör att eleverna inte finns tillängliga. Sedan valde jag även att titta på kurserna svenska A , matematik A och engelska A eftersom att dessa är de kärnämnen i skolan som många anser viktigast. Dock så glömde jag helt bort att vissa utav elever i årskurs ett som enkäten skulle komma ut till inte hade fått betyg i dessa kurser ännu, vilket ledde till att de inte kunde räknas med i undersökningen. Resterande bortfall bestod främst utav enkäter där elever valt att inte svara på relevanta frågor vilket ledde till att det blev svårt att dela in dem i respektive socioekonomisk grupp. Med dessa olika aspekter i åtanke kan jag utifrån mitt resultat ändå dra olika slutsatser som jag tror kan vara viktiga för dagens skolvärld. Waderup kommer i sin uppsats fram till att det är elever från medelklassen som integreras bäst med lärare och därmed är det dessa elever som får mer hjälp att uppnå högre betyg. Att det finns en tydlig koppling mellan klass och vilket program man väljer att gå bekräftar även Paucas uppsats där han kommer fram till att de elever som går yrkesförberedande program har en nonchalerande inställning till betyg och inte anser dessa vara viktiga. Detta är enligt mig mycket farligt ur ett klassperspektiv eftersom att det kan bidra till större klassklyftor och jag anser att elever speciellt ur de lägre samhällsklasserna bör uppmuntras till högre betyg.
Mitt examensarbete behandlar klassfrågan både utifrån vårt samhälle och hur begreppet kan se ut i skolans värld. Dessa två områden är otroligt viktiga och utvecklas ständigt i ett högt tempo. Enligt mig sker utvecklingen så fort och är så omfattande gällande klass att det kan vara svårt att hänga med och applicera den på verkligheten. Om vi tittar på de olika klassteorier gällande bl.a. Marx jag skriver om i min teoridel så anser jag det vara svårt att kunna koppla dessa till dagens skola och samhälle, trots att dessa teoriers grundare levt i moderna och på många sätt liknande samhällen som vi gör idag. Jag anser att det idag behövs en mer aktuell och modern diskussion gällande klass och hur det hänger samman med elevernas prestationer i skolan. Jag har fortfarande kvar inställningen om att socioekonomisk klass och betyg hänger ihop och har även fått detta bekräftat genom mitt resultat då t.ex. de var högre procent antal i gruppen t-elever som hade betyget mvg än gruppen a-elever. Så även om medelbetyget godkänt var majoritet
36
bland a-elever och f-elever så ser vi att hos gruppen t-elever är medelbetygen både godkänt och väl godkänt.
Detta resultat fick mig att tänka på vilka utav dessa grupper som egentligen hör hemma bland den klassiska klassindelningen med låg, medel och överklass. Utifrån SCB:s indelning arbetar, tjänsteman och företagare bakgrund får vi utgå från att det delvis ska spegla den klassiska klassindelningen låg-, medel- och överklass. Samtidigt har jag tänkt på att SCB:s definitioner kan vara en helt ny utav klassindelning som inte kan delas in efter låg, medel och över.
Det man sammanfattande kan säga om detta examensarbete är att jag anser att det på ett sätt är lyckat men att jag tyvärr inte fick något tillfredställande svar eftersom att min undersökning innehöll för få deltagare. Detta har jag dock hela tiden varit medveten om att det kan bli svårt att utifrån examensarbetets begränsningar lyckats genomföra en lyckad studie utav denna sort. Dock så visar arbetet på att det finns tydliga samhällsklasser och att det delvis även finns en skillnad mellan hur elever från olika socioekonomiska grupper presterar i skolan. Fördelningen mellan antalet elever i de olika elevgrupperna i min undersökning är ojämn och detta måste man vara medveten om när man drar slutsatser, men trots detta så speglar undersökningen på ett sätt en verklighet som finns. I mitt fall en verklighet på en större gymnasieskola i Skåne där det kan vara så att majoriteten utav de elever som går där är elever från en arbetarbakgrund. Och även om studien visar att just dessa elever har medelbetyget godkänt så är det ett mycket viktigt resultat, då det säger oss att lärarna på denna skola måste lägga ner ännu mer tid på att dessa elever ska finna motivation till att nå högre betyg. För min framtida yrkesroll har detta examensarbete givit mig flertal viktiga tankar, dock så kan jag utifrån dessa tankar gemensamt dra en viktig och avslutande slutsats för detta arbete och hela min studietid vid Malmöhögskola. Det finns olika skillnader utifrån faktorerna klass, genus och etnicitet i dagens svenska skola. Även om man arbetar med att motverka negativa skillnader utifrån dessa perspektiv bör man lägga ner betydlig mer tid och framförallt hela tiden uppdatera sig gällande dessa begrepp. Det kommer alltid finnas skillnader i skolan utifrån dessa begrepp dock så kan vi på ett effektivt sätt motverka dessa genom att analysera problemet med moderna och aktuella perspektiv.
37
Referenser
Litteratur
Boglind Anders, Eliason Sven, Månson Per, (1993), Kapital, rationalitet och social
sammanhållning, Centraltryckeriet AB, Borås.
Bourdieu Pierre, (1997), Kultur och kritik Bokförlaget Daidalos, Stockholm.
Broady Donald, (1990), Sociologi och epistemologi Om Pierre Bourdieus författarskap
och den historiska epistemologin, Gotab, Stockholm.
Trost Jan, (2007), Enkätboken, Elanders Beijing Printing, Kina.
Zimmerman Fredrik, (2009), Det moderna samhället ur tre klassiska perspektiv, Vulkan, Stockholm.
8.1 Internet
Goran Pucas uppsats ”Arbete och kunskap: röster från gymnasieskolans fordons- och samhällsvetenskapliga program” 80p:
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1355135&fileOId=1 355136
David Solbergs uppsats ”Klass är något dom möjligtvis går i” 15hp:
http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/21290/1/gupea_2077_21290_1.pdf
Robert Waderups uppsats ”Kön och klass i skolsituationen” 41-60p:
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1355378&fileOId=13559
SCB:s socioekonomiska indelning:
38
http://www.scb.se/Pages/List____257217.aspx
Skolverkets rapport ”Vad påverkar resultaten i skolan” :
http://www.skolverket.se/sb/d/193/url/0068007400740070003a002f002f0077007700770034002e0073006 b006f006c007600650072006b00650074002e00730065003a0038003000380030002f00770074007000750 062002f00770073002f0073006b006f006c0062006f006b002f0077007000750062006500780074002f0074 007200790063006b00730061006b002f005200650063006f00720064003f006b003d0032003200360030/ta rget/Record%3Fk%3D2260
39