Syftet med studien var att undersöka pedagogers arbete med att motverka
traditionella könsmönster vid påklädnadssituationer i förskolan. Resultatet visade att pedagogerna generellt hade en genusmedvetenhet men att omedvetna handlingar
som påverkas av normer, värderingar och traditionella könsmönster genomsyrade deras dagliga arbete i påklädnadssituationer. I den forskningsbakgrund vi
presenterat konstateras det att samhället präglas av en genusordning som
konstrueras socialt och kulturellt. Denna genusordning är acklimatiserad och innebär att samhället har förväntningar på vad som anses vara manligt och kvinnligt. Vår slutsats är att det finns en medvetenhet och en vilja hos pedagoger att arbeta för att motverka traditionella könsmönster men att den genusordning som präglar
samhället fortfarande lever kvar och således kan påverka barnen i förskolans utbildning.
Vi anser att det skulle vara av intresse att följa upp studien genom att intervjua och observera fler pedagoger med större geografisk spridning. Detta för att få ett mer innehållsrikt och bredare resultat. Det skulle även vara intressant att intervjua barnen och deras vårdnadshavare för att få en bild av hur de uppfattar arbetet med att motverka traditionella könsmönster.
Referenser
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Stockholm: Liber.
Dolk, K. (2013). Bångstyriga barn: makt, normer och delaktighet i förskolan. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2013. Stockholm.
Henkel, K. (2006). En jämställd förskola: teori och praktik. Skärholmen: Jämställt.se.
Elvin-Nowak, Y. & Thomsson, H. (2003). Att göra kön: om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och män. Stockholm: Bonnier.
Eidevald, C. (2009). Det finns inga tjejbestämmare: att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Diss.. Jönköping.
Gauntlett, D. (2002). Media, Gender and Identity. UK: Routledge.
Gens, I. (2002). Från vagga till identitet – Hur flickor blir kvinnor och pojkar blir män – Teorin bakom pedagogiken på förskolorna Björntomten och Tittmyran. Jönköping: Seminarium Utbildning & förlag AB.
Hedlin, M. (2004). Lilla genushäftet- om genus och skolans jämställdhetsmål. Kalmar: Högskola i Kalmar.
Heikkilä, M. (2015). Lärande och jämställdhet i förskola och skola. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Hellman, A. (2010). Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2010. Göteborg.
Hirdman, Y. (2003). Genus- om det stabilas föränderliga former. Lund: Liber AB. Hirdman, Y. (1988) Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala
underordning. Kvinnovetenskaplig tidsskrift NR 3/1988.
Hirdman, Y. (red.) (1992). Kvinnohistoria: om kvinnors villkor från antiken till våra dagar. Stockholm: Utbildningsradion.
Hirdman, Y. (2001). Genus: om det stabilas föränderliga former. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Karlson, I. (2003). Könsgestaltningar i skolan. Om könsrelaterat
gränsupprätthållande, gränsuppluckarnde och gränsöverskidande (Linköping Studies in Education and Psychology, 91). Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.
McCracken, G.D. (1988). The long interview. Newbury Park, Calif.: Sage Nikell, E. (2001): Att skapa kvinnor – skapa män i KRUT nr 102.
Odenbring, Y. (2010). Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar:
könskonstruktioner i interaktion i förskola, förskoleklass och skolår ett. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2010. Göteborg.
Olofsson, B. (2007). Modiga prinsessor och ömsinta killar. Malmö: Lärarförbundets förlag.
Rodriguez, Ma del, Pena, J. Vicente, Fernandez, Carmen Ma, & Vinuela, Ma Paulina. (2006). Gender Discourse About an Ethic of Care: Nursery Schoolteachers' Perspectives. Gender & Education, 18(2).
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Sverige. Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. [Stockholm]: Skolverket.
UNICEF (2018). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Walkerdine, V., & Lucey, H. (1989). Democracy in the Kitchen. Virago.
Warin, J. & Adriany, V. (2015). Gender flexible pedagogy. Journal of Gender Studies. 26(2), s. 375-386.
Whelehan, I. & Pilcher, J. (2004). Everywhere and Somewhere: Gender Studies, Women´s Studies, Feminist Perspectives and Interdisciplinarity. I J. Pilcher & I. Whelehan (Red.), 50 Key Concepts in Gender Studies (s. ix-xv). Thousand Oaks: Sage.
Bilaga 1
Intervjuguide
Bakgrundsinformation om respondenterna: • Utbildning och examensår
• Arbetslivserfarenheter i förskola, antal år Intervjuguide med stödfrågor
• Vad innebär genusbegreppet för dig? • Vad innebär genusbegreppet i förskolan?
• Brukar du tänka på hur du bemöter pojkar respektive flickor?
• Anser du att pojkar och flickor borde bemötas på exakt samma sätt, hela tiden? Om nej – varför?
• Hur diskuterar ni kring hur ni bemöter (och om ni bemöter) pojkar och flickor olika i arbetslaget?
• Har ni en gemensam syn i arbetslaget om hur ni vill arbeta för att motverka traditionella könsmönster?
• Tänker du på hur kollegor bemöter flickor respektive pojkar?
• Kan du se någon skillnad i ditt bemötande gentemot pojkar respektive flickor? • Anser du att det finns skillnader mellan pojkar och flickor? Om ja – vad för
skillnader?
Bilaga 2
Missivbrev
Förfrågan om deltagande i studien av påklädnadssituationer ur genusperspektiv
Hej!
Vi är två förskollärarstudenter som läser sista terminen på Mälardalens högskola. Vi skriver just nu vårt examensarbete, och syftet med vår studie är att undersöka
påklädnadssituationer ur ett genusperspektiv.
Vi upplever undersökningen som relevant för att kunna förstå mer av pedagogers arbete med genus och jämställdhet. Vår förhoppning är att vår undersökning kan bidra till både mer forskning och ett utökat jämställdhetsarbete i förskolan.
Studien kommer att genomföras genom att vi först observerar påklädnadssituationer och sedan kommer vi följa upp detta med en intervju som beräknas ta ca 30 minuter. Ditt deltagande i undersökningen är helt frivillig. Du har rätten att när som helst under studiens gång avbryta ditt deltagande utan närmare motivering och utan några negativa konsekvenser för dig. Vi kommer ta hänsyn till Vetenskapsrådets
forskningsetiska principer och all information kommer behandlas konfidentiellt vilket innebär att allt material förvaras på ett sätt så ingen obehörig får tillgång till det. Allt material raderas när undersökningen är klar. Vi kommer inte presentera deltagandes namn eller förskolors namn i studien utan fiktiva namn kommer skapas. Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola som i sin slutversion läggs ut på databasen Diva.
Har du frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta oss eller vår handledare för mer information.
Kontaktuppgifter Denise Hinkelman Mail: dhn17006@student.mdh.se Tfn: xxxxxxxxxx Elin Kruse Mail: eke17001@student.mdh.se Tfn: xxxxxxxxxx Handledare Victor Kvarnhall Mail: victor.kvarnhall@mdh.se Tfn: xxxxxxxxxx