Den enda VD-faktorn i den här studien som hade en signifikant påverkan på CSR-redovisningen var VD-Ägande. Dock var korrelation negativ vilket gick emot hypoteserna. Den tidigare forskning som använt sig av The behavioral theory of the firm och menar att mycket CSR-redovisning är bra för företagets rykte och lönsamhet kanske bara stämmer in på vissa företag, exempelvis företag med liten miljöpåverkan. Ryktet och lönsamheten hos andra typer av företag kan må bättre av att inte nämna ett ord om CSR-arbete, då verksamheten i dessa företag kanske har uppenbart dåliga effekter på miljön eller den sociala situationen för de anställda eller andra intressenter. En väl utfylld CSR-redovisning i sådana företag kan kännas falsk och dessutom dra onödig uppmärksamhet till sig. En sådan situation skulle förklara VD-ägandets negativa korrelation med CSR-redovisningen.
En annan möjlig förklaring till att resultatet skiljer sig från hypoteserna kan vara att de positiva effekterna med redovisning av CSR är överskattade i den tidigare litteraturen. Om så är fallet skulle en VD med hög ägarandel dra ner på mängden CSR-redovisning för att minska företagets kostnader och därmed öka vinsten som han får ta del av, vilket stämmer överens med Agentteorin. Det kan också vara så att man i Sverige har en annorlunda syn på redovisning av CSR och ett annat etiskt perspektiv jämfört med andra länder. I Sverige finns det mycket småföretag och de har med tiden fått mycket miljökrav på sig. Diverse kontroller utförs, handlingsplaner upprättas och rapporter som behandlar miljöpåverkan ska skrivas. Personer som driver sådana företag kan se detta som en onödig belastning och till och med som ett spel för gallerierna. Detta för att tillfredsställa olika myndigheter och för att allmänheten ska kunna ta del av företagets produkter utan att deras miljösamveten anklagar dem. Svenska konsumenter och investerare, i synnerhet då småföretagare och deras bekanta, skulle helt enkelt kunna vara mer medvetna om att CSR-redovisningen, dock utan att behöva vara osann, inte reflekterar hela sanningen av ett företags påverkan på samhället. För en VD blir då inte mycket CSR-redovisning ett självklart mål att sträva efter.
32
Resultatet i denna studie pekar på att övriga faktorer hos VD:n som undersöktes inte har någon större påverkan på CSR-redovisningen, vilket dock inte utesluter att han skulle ha makt att påverka den. Det kan vara så att VD:n har möjlighet att påverka CSR-redovisningen men väljer att inte utnyttja denna behörighet. Förutsätter man att CSR-redovisningen kan användas för att profilera företaget, bygga ett gott rykte och på så sätt öka lönsamheten är det troligt att ekonomichefen och marknadsföringschefen har en större påverkan än VD:n på CSR-redovisningen. Detta på grund av att de har en mer specialiserad kunskap inom redovisnings- och marknadsföringsområdet. Ett förslag på framtida forskning blir därför att förklara hur ekonomi- och marknadsföringscheferna påverkar redovisningen av CSR.
Det kan också vara så att VD:n påverkar CSR-redovisningen men att de VD-faktorer som tagits med i denna studie var för ytliga för att påvisa sambandet. Faktorer som personlighet, uppväxt, föreningsaktivitet, intressen och politisk åsikt skulle kunna ha en större påverkan på CSR-redovisningen. Det kan tänkas att en VD som har växt upp i ett miljömässigt svårt förorenat område, är medlem i Greenpeace och röstar på Miljöpartiet väljer att påverka CSR-redovisningen i en annorlunda riktning en VD:ar som har andra erfarenheter och åsikter. Framtida forskning skulle därför kunna förklara sambandet mellan dessa VD-faktorer och företagets CSR-redovisning.
33
Referensförteckning
Abdolmohammadi, M. J. (2005). Intellectual capital disclosure and market capitalization. Journal of
intellectual capital, 6(3), 397-416.
Adams, C., Hill, W.-Y., & Roberts, C. (1998). Corporate social reporting practices in Western Europe: Legitimating corporate behavior? British Accounting Review, 30(1), 1-21.
Adut, D., Cready, H. W., & Lopez, J. T. (2003). Restructuring charges and CEO cash compensation: a reexamination. The accounting review, 78(1), 169-192.
Aktiebolagslagen 8:29. (u.d.). Aktiebolagslagen 8:50. (u.d.).
Augier, M., & March, J. G. (2008). A retrospective look at a behavioral theory of the firm. Journal of
economic behavior & organization, 66, 1-6.
Bear, S., Rahman, N., & Post, C. (2010). The Impact of Board Diversity and Gender Composition on Corporate Social Responsibility and Firm Reputation. Journal of Business Ethics, 97, 207-221. Belkaoui, A., & Karpik, P. (1989). Determinants of the corporate decision to disclose social
information. Accounting, auditing and accountability journal, 2(1), 36-51.
Berle, A., & Means, G. (1932). The modern corporation and private property. New York: The McMillan company.
Block, J. (1984). Sex Role Identity and Ego Development. San Francisco: Jossey-Bass.
Brammer, S., & Pavelin, S. (2006). Voluntary environmental disclosures by large UK companies.
Journal of Business Finance & Accounting, 33(7 & 8), 1168-1188.
Branco, M. C., & Rodrigues, L. L. (2006). Corporate Social Responsibility and Resource-Based Perspectives. Journal of Business Ethics, 69, 111-132.
Bryman, A., & Bell, E. (2011). Business research methods (3:e uppl.). New York: Oxford University Press Inc.
Buss, D. (1995). Psychological sex differences: origins through natural selection. American
psychology, 50, 164-168.
Chau, G. K., & Gray, S. J. (2002). Ownership structure and corporate voluntary disclosure in Hong Kong and Singapore. The International Journal of Accounting, 37, 247-265.
Christensen, L., Engdahl, N., Grääs, C., & Haglund, L. (2010). Marknadsundersökning - en handbok (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Cowen, S. S., Ferreri, L. B., & Parker, L. D. (1987). The impact of corporate characteristics on social responsibility disclosure: a typology and frequency-based analysis. Accounting, organisations
34
Cyert, R. M., & March, J. G. (1963). A behavioral theory of the firm. Endlewood Cliffs, NJ: Prentice Hall.
Deegan, C. (2002). The legitimizing effect of soical and environmental disclosures- A theoretical foundation. Accounting, Auditing and Accountability Journal, 15(3), 282-311.
Deegan, C., & Gordon, B. (1996). A Study of the Environmental Disclosure Practices of Australian Corporations. Accounting and business research, 26(3), 187-199.
Deegan, C., & Unerman, j. (2011). Financial accounting theory. Maidenhead: McGraw Hill Education. Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda - samhällsvetenskaplig
orsaksanalys med kvantitativa metoder (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Eagly, A. (1994). On comparing women and men. Feminism & Psychology, 4, 513-522.
Finansdepartementet. (den 27 Mars 2013). Statligt ägda bolag. Hämtat från Företag med statligt ägda bolag: http://www.regeringen.se/sb/d/2819/a/23960 den 9 Maj 2013
Gamerschlag, R., Möller, K., & Verbeeten, F. (2011). Determinants of voluntary CSR disclosure: empirical evidence from Germany. Review of managerial science, 5, 233-262.
Ghazali, N. M. (2007). Ownership structure and corporate social responsibility disclosure: some Malaysian evidence. Corporate Governance, 7(3), 251-266.
Gray, R., Kouhy, R., & Lavers, S. (1995a). Corporate social and environmental reporting: A review of the literature and a longitudinal study of UK disclosure. Accounting, Auditing &
Accountability, 8(2), 47-77.
Gray, R., Kouhy, R., & Lavers, S. (1995b). Constructing a research database of social and
environmental reporting by UK companies. Accounting, Auditing & Accountability Journal,
8(2), 78-101.
Guthrie, J., & Farneti, F. (2008). GRI Sustainability Reporting by Australian Public Sector Organizations. Public money & Management, 28(6), 361-366.
Guthrie, J., Cuganesan, S., & Ward, L. (2008). Industry specific social and environmental reporting: The Australian Food and Beverage Industry. Accounting forum, 32, 1-15.
Hackston, D., & Milne, M. (1996). Some determinants of social and environmental disclosures in New Zealand companies. Accounting, Auditing & Accountability, 9(1), 77-108.
Hart, S. L. (1995). A natural-resource-based view of the firm. Academy of Management Review, 20(4), 986-1014.
Holder-Webb, L., Cohen, J. R., Nath, L., & Wood, D. (2008). The Supply of Corporate Social Responsibility Disclosures Among U.S. Firms. Journal of business ethics, 84, 497-527.
Hooghiemstra, R. (2000). Corporate communication and impression management- New perspecitives why companies engage in corporate soical reporting. Journal of Business Ethics, 27(1-2), 55-68.
35
Hossain, M., & Reaz, M. (2007). The determinants and characteristics of voluntary disclosures by Indian banking companies. Corporate Social Responsibility and Environmental Management,
14(5), 274-288.
Jenkins, H., & Yakovleva, N. (2006). Corporate social responsibility in the mining industry: Exploring trends in social and environmental disclosure. Journal of Cleaner Production, 14(3-4), 271-284.
Jensen, M. C., & Meckling, W. h. (1976). The theory of the firm: managerial behavior, agency costs andownership structure. Journal of Financial Economics, 3, 305-360.
Jensen, M. C., & Murphy, K. J. (1990). Performance pay and top-management incentives. Journal of
political economy, 98, 225-265.
Jobber, D., & Fahy, J. (2009). Foundations of marketing. Maidenhead: McGraw-Hill.
Jobber, D., & Lancester, G. (2012). Selling and sales management (9:e uppl.). Harlow: Pearson education limited.
Knox, S., Maklan, S., & French, P. (2005). Corporate Social Responsibility: Exploring Stakeholder Relationships and Programme Reporting across Leading FTSE Companies. Journal of Business
Ethics, 61, 7-28.
Levy, J., & Heller, W. (1992). Gender differences in human neuropsychological function. In Sex
Differentiation: Handbook of Behavioral Neurobiology. i J. Levy, W. Heller, A. Gerall, H. Moltz, & I. L. Ward (Red.), Gender differences in human neuropsychological function. In Sex
Differentiation: Handbook of Behavioral Neurobiology (ss. 245-274). New York: Plenum.
Lindvall, J. (2009). Controllerns nya roll. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Maccoby, E. (1998). The Two Sexes: Growing Up Apart, Coming Together. Cambridge, MA: Belknap. Maccoby, E., & Jacklin, C. (1974). The Psychology of Sex Differences. Stanford, CA: Stanford Univ.
Press.
McWilliams, A., & Siegel, D. (2001). Corporate social responsibility: a theory of the firm perspective.
Academy of management review, 26(1), 117-127.
Moskowitz, M. (1972). Choosing socially responsible stocks. Business & society review, 1, 71-75. Parket, I., & Eibert, H. (1975). Social responsibility: the underlying factors. Business horizons, 18(4),
5-10.
Patten, D. (1991). Exposure, legitimacy and social disclosure. Journal of Accounting and Public Policy,
10(4), 297-308.
Porter, M. E., & Kramer, M. R. (2006). The Link Between Competitive Advantage and Corporate Social Responsibility. Harvard Business Review, 84(12), 78-92.
Porter, M. E., & Van der Linde, C. (1995). Green and competitive: Ending the stalemate. Harvard
36
Reverte, C. (2009). Determinants of Corporate Social Responsibility Disclosure Ratings by Spanish Listed Firms. Journal of Business Ethics, 88, 351-366.
Roberts, R. W. (1992). Determinants of corporate social responsibility disclosure: An application of stakeholder theory. Accounting, Organizations and Society, 17(6), 595-612.
Rumelt, R. P., Schendel, D., & Teece, D. j. (1991). Strategic management and economics. Strategic
management journal, 12, 5-29.
Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2009). Research methods for business students (5:e uppl.). Harlow: Pearson education limited.
Shrivastava, P. (1995). The role of corporations in achieving ecological sustainability. Academy of
Management Review, 20(4), 936-960.
Simon, H. A. (1955). A behavioral model of rational choice. The quarterly journal of economics, 69(1), 99-118.
Stanny, E., & Ely, K. (2008). Corporate Environmental Disclosures about the Effects of Climate Change. Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 15, 338-348. Stanwick, P., & Stanwick, S. (2006). Corporate environmental disclosures: A longitudinal study of
Japanese firms. Journal of American Academy of Business, 9(1), 1-7.
Statistiska Centralbyrån. (2012). Sök statistik. Hämtat från Statistiska centralbyrån-webbplats: http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV0904_2012A01_BR_27_A01BR1201.pdf den 02 05 2013
Stewart, A. J., & McDermott, C. (2004). Gender in psychology. Annual Review of Psychology, 55, 519-544.
Sun, L. (2012). Further evidence on the association between corporate social responsibility and financial performance. International journal of law and management, 56(6), 472-484. Tagesson, T., Blank, V., Broberg, P., & Collin, S.-O. (2009). What Explains the Extent and Content of
Social and Environmental Disclosures on Corporate Websites: A Study of Social and
Environmental Reporting in Swedish Listed Corporations. Corporate Social Responsibility and
Environmental Management, 16, 352-364.
Williams, R. J. (2003). Women on Corporate Boards of Directors and their Influence on Corporate Philanthropy. Journal of Business Ethics, 42, 1-10.
Wright, P., & Ferris, S. (1997). Agency conflict and corporate strategy: the effect of divestment on corporate value. Strategic management control, 18, 77-83.
37
Bilaga 1. CSR-Nyckelord
Det miljömässiga perspektivet
Recycle Energy consumption Renewable energy Biodiversity Emission Waste Spill Environmental impact Environmental protection
Det sociala perspektivet
Employment Employee turnover Collective bargaining Collective agreement Occupational health Occupational safety Training Diversity Equal opportunity Human rights Discrimination Freedom of association Child labor Forced labor Compulsary labor Corruption Product responsibility Customer health
38
Customer safety