Slutsats och förslag till fortsatt forskning

Studien har undersökt hur sjuksköterskor inom psykiatrisk vård upplever sin yrkesidentitet. Frågan väcktes i det som bakgrunden beskriver, nämligen att upplevelsen av en oklar

yrkesidentitet tycks vara en orsak till att sjuksköterskor lämnar psykiatrin. Resultatet visar att yrkesidentiteten upplevs komplex, eller med andra ord, sammansatt och svåröverskådlig. Författaren har tolkat denna komplexitet som en del av förklaringen till att sjuksköterskor samt andra yrkeskategorier upplever sjuksköterskans yrkesidentitet som oklar. I diskussionen har bland annat Imogene Kings begrepp samt genusteoretiskt perspektiv använts för att fördjupa och problematisera förståelsen av resultatet. Dessa teorier har varit användbara och olika aspekter som kan tänkas ligga till grund för upplevelsen av en oklar yrkesidentitet har synliggjorts. Exempel på sådana aspekter är sjuksköterskans mellanposition i vården och att yrket upplevs förväntansstyrt, att sjuksköterskor, åtminstone kvinnliga sådana, tenderar att anta en underordningens diskurs utifrån rådande hierarkier såväl i samhället som inom vården. Vidare att den splittrade och mångfacetterade arbetsmiljön som sjuksköterskorna ofta verkar i ibland skapar övermäktig stress, vilken i sin tur minskar förmågan att hantera

arbetsmiljön i en slags ond cirkel. Dessa aspekter kan tänkas försvåra för sjuksköterskan att bibehålla det egna perspektivet, en känsla av autonomi och upplevelse av tydlig

yrkedsidentitet. Särskilt som den psykiatriska omvårdnaden och vårdvetenskapen i sig är svårdefinierade och i förhållande till det medicinska perspektivet, underordnade i vården.

Under arbetet med denna studie har många idéer kommit och gått om behovet av framtida forskning. Det är svårt att välja något då det finns så mycket som är angeläget. Dock är min övertygelse att vi behöver titta mer på orsaker till varför sjuksköterskan inte riktigt tar plats inom psykiatrin. Områden värda att undersöka kan vara ämnet psykiatrisk omvårdnad- varför det tycks svårdefinierat och hur det skulle kunna tydliggöras, organisatioriska strukturer inom psykiatrin, genusperspektiv, samt naturligtvis yrkesidentiteten. Observationsstudier skulle vara intressant för att upptäcka och analysera sådant som kan vara svårt att fånga på andra sätt. Vi kan vara hur duktiga som helst på omvårdnad, hur medvetna som helst om etik och livsvärldar, men om vi inte har pondus och ett tydligt ledarskap (vilket i sig torde kräva en klarare upplevelse av yrkesidentiteten!) når denna omvårdnadskompetens inte fram. Vi behöver veta mer om detta och, inte minst, hålla diskussionen levande på arbetsplatserna.

Referensförteckning

Angelöw, B. & Jonsson, T. (2000). Introduktion till socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur. Aurell, M. (2001). Arbete och identitet – om hur städare blir städare. Lund: Tema teknik och

social förändring.

Arvidsson, B. (2000). Group Supervision in Nursing Care. A longitudinal study of psychiatric nurses experiences and conceptions (Doctoral thesis. Studia Psychologica et

Paedagogica, CL). Malmö: School of Education.

Arvidsson, B. (2006), Yrkesmässig handledning i omvårdnad. I B. Arvidsson & I. Skärsäter (Red.) Psykiatrisk omvårdnad- att stödja hälsofrämjande processer. Lund:

Studentlitteratur.

Charon, J. (1998). Symbolic interactionism. Upper Saddle River, NJ: Prentice Hall. Crawford, P. & Brown, B. & Majomi, P. (2008). Education as an Exit Strategy for

Community Mental Health Nurses: A thematic Analysis of Narratives. Mental Health Review Journal, 13 (3), 8-15.Hämtad från databasen CINAHL Complete.

Dahlberg, K., Dahlberg, H. & Nyström, M. (2008), Reflective Lifeworld Research. Lund: Studentlitteratur.

Eigidius, H. (2008). Psykologilexikon. Stockholm: Natur & Kultur Tillgänglig även elektroniskt 141007 från:

http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=identitet. Elo, S. & Kyngäs, H. (2007). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced

Nursing, 62 (1), 107-115. doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x

Focia, W.J., Mc Donald, S., Conner, J & Bartlett, S. (2005). The role of the registered nurse in an acute mental health inpatient setting in New Zealand: Perceptions versus reality. International Journal of Mental Health Nursing International Journal of Mental Health Nursing 14, 134-141. Hämtad från databasen CINAHL Complete.

Gadelius, B. (1913). Sinnessjukdomar och deras behandling, förr och nu. En populär framställning. Stockholm: Hugo Gebers förlag.

Gibb, J., Cameron, I.M., Hamilton, R., Murphy, E. & Naji, S. (2010). Mental Health Nurses and allied health professionals´ perceptions of the role of the Occupational Health Service in the management of work-related stress: How do they self-care? Journal of Psychiatric Mental Health Nursing 17, 838-845.doi: 10.1111/j.1365-

2850.2010.01599.x

Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 24, 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001

Hecelinskyj, G. & Cruickshank, M. & Brown, P. & Phillips, B. (2014). Perceptions from the front line: Professional identity in mental health nursing. International Journal of Mental Health Nursing, 23, 24-32.doi: 10.1111/inm.12001

Hurley, J. (2009). A qualitative study of mental health nurse identities: Many roles, one profession. International Journal of Mental Health Nursing, 18, 383-390.doi: 10.1111/j.1447-0349.2009.00625.x

Hurley, J. & Lakeman, R. (2011). Becoming a Psychiatric/ Mental Health Nurse in the UK: A Qualitative Study Exploring Processes of identity Formation. Issues in Mental Health Nursing, 32, 745-751. doi: 10.3109/01612840.2011.609634

Högskoleverket (2010). Sjuksköterskors specialistutbildning- vilken slags examen? Rapport 2010:5 R, Tillgänglig 141010 från: http://www.uk-

ambetet.se/download/18.1ff6bf9c146adf4b49674f/1404208927441/1005R+Sjuksk%C 3%B6terskors+specialistutbildning+-+vilket+slags+examen.pdf.

Jorfeldt, I. (2010). Vårdvetenskapen ur ett genusperspektiv. I H. Strömberg & H. Eriksson (Red.). Genusperspektiv på vård och omvårdnad (s. 27-40). Lund: Studentlitteratur. Killén, K. (2008). Professionell utveckling och handledning- ett yrkesövergripande

perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

King, I.M. (1981). A Theory for Nursing- Systems, Concepts, Process. New York: John Wiley & Sons, Inc.

Kvale, S. & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lindgren, G. (1992). Doktorer, systrar och flickor.Om informell makt. Helsingborg:Carlssons. Morse, M., J. (2008). Confusing Categories and themes,Qualitative Health Research 2008;

18; 727. doi: 10.1177/1049732308314930

Nordstedts Svenska Synonymordbok (2009). (5. uppl.). Stockholm: Nordstedts.

Ohlsson, E. & Arvidsson, B. (2005). The nurses´ conception of how clinical supervision can promote their mental health. Vård i Norden, 2, 52-55. Hämtad från databasen CINAHL Complete.

Patterson, C., Curtis, J. & Reid, A. (2008). Skills, knowledge and attitudes expected of a newly-graduated mental health nurse in an inpatient setting. International Journal of Mental Health Nursing, 17, 410-418. doi: 10.1111/j.1447-0349.2008.00572.x

Piko, B. F. (2006). Burnout, roll conflict, job satisfaction and health among Hungarian health care staff: A questionnaire survey. International Journal of Nursing Study, 43, 311- 318. Hämtad från databasen PubMed.

Polit, D. F., Beck, T. B. (2012). Nursing research. Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice (9th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Psykiatriska Riksföreningen för sjuksköterskor & Svensk sjuksköterskeförening. (2014). Kompetensbeskrivning- För legitimerad sjuksköterska med

sjuksköterskeförening. Tillgänglig 2014-09-12 från: http://psykriks.se/kompetensbeskrivning-2/

Psykiatriska Riksföreningen och Vårdförbundet. (2008). Psykiatrisjuksköterskan och den psykiatriska vården nu och i framtiden Tillgänglig den 2015-03-03 från:

https://www.google.se/search?hl=sv&q=Psykiatrisjuksk%C3%B6terskan+och+den+ps ykiatriska+v%C3%A5rden+nu+och+i+framtiden+(V%C3%A5rdf%C3%B6rbundet+o ch+Psykiatriska+riksf%C3%B6reningen+%C3%85R&gws_rd=cr,ssl&ei=WZX1VKfd DsHuyQON-YGICA

Rehn, H. (2013). Från läkarens assisten till omvårdnadsexpert. I J. Leksell & M. Lepp (Red.). Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 63-80). Stockholm: Liber.

Richards, C. & Rafferty, L. & Gibb, A. (2012). The value of mental health nurses working in primary care mental health teams. Mental Health Practice, 16(10), 19-23. Hämtad från databasen CINAHL Complete.

Robertson, E. (2013). Genusperspektiv: varför behövs det? Fossum, B. (Red). Kommunikation samtal och bemötande i vården(s. 277-311). Lund: Studentlitteratur.

Socialstyrelsen (2014). Tillgång på specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor2012, Tillgänglig 141013 från: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-9-33 Statens offentliga utredningar (SOU). (2006). Framtida behov av personal inom

psykiatriområdet. Slutbetänkandet Ambition och ansvar 2006:100.23.

Statens beredning för medicinsk Utvärdering (SBU). (2014). Värdering och syntes av studier utförda med kvalitativ analysmetodik. Tillgänglig 20150304 från:

http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel08.pdf

Sundin, O. (2003). Informationsstrategier och yrkesidentiteter, en studie av sjuksköterskors relation till fackinformation vid arbetsplatsen. Göteborg: Valfrid.

Svedberg, G. (2002). Omvårdnadstraditioner inom svensk psykiatrisk vård under 1900-talets första hälft (Doktorsavhandling). Stockholm: Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri. Karolinska Institutet.

Svedberg, P., Jormfeldt, J. & Arvidsson, B. (2003). Patients´ conceptions of how health processes are promoted in mental health nursing. A qualitative study. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 2003, (10), 448-456. Hämtad från databasen CINAHL Complete.

Svensk sjuksköterskeförening, (2009). Tillgänglig 141007 från: http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/SSF%20om- publikationer/OM.sjukskoterskans.profession_webb.pdf

Svensk författningssamling 1993:100, Högskoleförordning (1993:100). Tillgänglig 140926 från: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Hogskoleforordning-1993100_sfs-1993- 100/#K6

Trost, J. & Levin, I. (2011). Att förstå vardagen med ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Thunborg, C. (1999). Lärande av yrkesidentiteter- en studie av läkare, sjuksköterskor och undersköterskor (Doktorsavhandling, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten). Tillgänglig 2015-03-06 från: http://su.diva-

portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A776355&dswid=-2783

Tuvesson, H. & Eklund, M. (2014). Psychosocial Work Environment, Stress Factors and Individual Characteristics among Nursing Staff in Psychiatric In-Patient Care. International Journal of Environmental Research and Public Health 11, 1161-1175. doi:10.3390/ijerph110101161

Vårdförbundet och Psykiatriska Riksföreningen. (2008). Psykiatrisjuksköterskan och den psykiatriska vården nu och i framtiden, Rapport och diskussionsunderlag.Tillgänglig 15-03-05 från:

https://www.vardforbundet.se/Documents/Rapporter/Nationella/Psykiatrisjukskoterska n%20och%20den%20psykiatriska%20varden%20nu%20och%20i%20framtiden_0703. pdf

Walter, G. (1995). Bonniers synonymordbok. Stockholm: Bonnier.

Wiklund Gustin, L. (2010), Att vara specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård. I L. Wiklund Gustin, (Red.). Vårdande vid psykisk ohälsa- på avancerad nivå. Lund: Studentlitteratur.

World Health Organisation (2007). Mental Health: A state of well-being: Fact file. Tillgänglig 140912 från: www.who.int/features/factfiles/mental_health/en/index.html

Zarea, K., Nikbakht-Nasrabadi, A., Abbaszadeh, A. & Mohammadpour, A. (2012). Facing the Challenges and Building Solutions in Clinical Psychiatric Nursing in Iran: A

Qualitative Study. Issues in Mental Health Nursing, 33, 697-706. doi: 10.3109/01612840.2012.698371

Ås, B. (1982). Kvinnor tillsammans. Stockholm: Gidlunds förlag.

Öhman, A. (2004). Genus i vårdens organisationer. I B. Hovelius & E. Johansson (Red.). Kropp och genus i medicinen (s. 137-145). Lund: Studentlitteratur.

Öhman, A. (2009). Genusperspektiv på vårdvetenskap. Högskoleverket Sverige. Stockholm : Högskoleverket i samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning.

BILAGA 1, brev till Studierektorer/ Prefekter

Förfrågan om tillåtelse att intervjua studenter

Mitt namn är Erika Bergdahl Thörnqvist och jag är legitimerad sjuksköterska. Jag genomför nu specialistutbildningen i psykiatrisk vård vid Ersta Sköndal Högskola. Under hösten har jag påbörjat magisteruppsatsarbetet och avser att undersöka hur sjuksköterskor inom psykiatrisk vård uppfattar sin yrkesidentitet. Forskning visar att detta tycks vara problematiskt och tyvärr även tenderar att leda till att sjuksköterskor lämnar yrket.

Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor yrkesverksamma inom psykiatrisk vård uppfattar sin yrkesidentitet. Jag önskar för detta syfte intervjua sjuksköterskor yrkesverksamma inom

psykiatrisk vård, vilka samtidigt genomför sin specialistsjuksköterskeutbildning. Därför ber jag nu om Ditt medgivande att kontakta studenter på specialistutbildningen vid (namn på lärosäte).

Varje intervju tar ca en timme och spelas in och sparas på ett dataminne, alternativt en smartphone, och kommer att förstöras efter att intervjuerna genomförts och transkriberats. Materialet kommer att avidentifieras samt förvaras inlåst så att det endast är jag själv som har tillgång till detta. De som väljer att deltaga kan när som helst avbryta utan närmare förklaring. Resultatet kommer att redovisas i en magisteruppsats tillgänglig både i pappersformat och elektroniskt via Ersta Sköndal Högskolas bibliotek. Inget kommersiellt syfte finns med studien.

Vid frågor går det bra att ringa eller mejla. Se kontaktuppgifter nedan. Med Vänliga Hälsningar

Handledare: Anette Erdner,

Leg. Sjuksköterska, fil dr Ersta Sköndal Högskola Institutionen för vårdvetenskap Tel. 08-55505027, Epost: anette.erdner@esh.se

Student:

Erika B. Thörnqvist, Leg. Sjuksköterska, fil kand Ersta Sköndal Högskola Institutionen för vårdvetenskap Tel. 070-6457966, Epost: erika.bergdahl@student.esh.se

BILAGA 2, brev till informanter

Förfrågan om deltagande i undersökning

Denna undersökning vänder sig till Dig som är yrkesverksam som sjuksköterska inom psykiatrisk vård och samtidigt genomför specialistutbildningen inom psykiatrisk vård.

Jag heter Erika och arbetar med en magisteruppsats som avser undersöka hur sjuksköterskor inom psykiatrisk vård uppfattar sin yrkesidentitet. Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor yrkesverksamma inom psykiatrisk vård uppfattar sin yrkesidentitet. Målsättningen är fördjupad kunskap.

Med denna information tillfrågas Du om att deltaga i undersökningen

Intervjun är som ett vanligt samtal under ca en timme och kommer med Ditt medgivande att spelas in. Intervjuerna kommer sedan att skrivas ut, för att underlätta bearbetningen. Det skrivs inga namn eller andra personuppgifter som visar vem som har blivit intervjuad. Det är jag, Erika, som kommer att intervjua. Intervjuupptagningen kommer att sparas på ett dataminne (USB) och/ eller en smartphone. Insamlat material kommer att förvaras inlåst. En rapport kommer att skrivas när alla intervjuer är genomförda och då förstörs dataminnet. Rapporten kommer att finnas tillgänglig såväl i pappersformat som elektroniskt via Ersta Sköndal Högskolas bibliotek. Inget kommersiellt syfte finns med studien. Ditt deltagande i undersökningen är frivilligt och Du kan när som helst avbryta Din medverkan utan förklaring. Vid frågor, kontakta någon av nedanstående personer.

Är Du intresserad att delta? Hör av Dig så kommer vi att kontakta Dig inom en vecka

Handledare:

Anette Erdner,

Leg. Sjuksköterska, fil dr Ersta Sköndal Högskola Institutionen för vårdvetenskap Tel. 08-55505027, Epost: anette.erdner@esh.se

Student:

Erika B. Thörnqvist, Leg. Sjuksköterska, fil kand Ersta Sköndal Högskola Institutionen för vårdvetenskap Tel. 070-6457966, Epost: erika.bergdahl@student.esh.se

BILAGA 3, Tabell över analysen

Tema

_{En komplex yrkesidentitet}

Kategorier Patientarbetet Att vara arbetsledare

Den egna utvecklingen Subkategorier -Attvårda unika

människor

-En gemensam resa - Att hantera tvångsåtgärder och hotfulla situationer

-Trygghet respektive otrygghet i yrkesrollen

-Samarbetet med skötargruppen -Samarbetet med ledning och läkargruppen -Arbetets betydelse -Specialistutbildningens betydelse Exempel på koder

Att vårda unika människor:

Lyhördhet för patienten Utgå från livsvärlden Få patientens förtroende Arbeta holistiskt Tänka utanför ramarna Använda fantasi Lyssna intuitionen Dela upplevelser Skapa allianser Förhållningssätt psykotiska patienter En gemensam resa: Frustration vårdgrannar Patienter som inte vill leva

Suicidnära patienter berör

Inte kunna hjälpa Leva med patienters lidande

Ta jobbet med sig hem Glädje i arbetet Fantastiskt att lyckas Får mycket tillbaka Roligt när patienter mår bättre

Vilja att hjälpa Vilja göra skillnad Vara god medmänniska Tid för patienterna Ge hopp

Hinner inte med alla Stressigt, överlastat

Att hantera tvångsåtgärder och hotfulla situationer

Undvika tvång Vet aldrig vad som väntar

Rädsla farliga situationer Hot och våldsrisk Patienters rädsla Svårt med tvångsåtgäder

Trygghet/ Otrygghet i rollen:

Bli trygg i rollen God inskolning Klara av arbetet Brist på kollegor Ensam med ansvar Stress

Risk för utbrändhet

Handledning per yrkeskategori- ssk andra behov än msk Vårda egna hälsan

Samarbetet med skötargruppen:

Roligt att arbeta med skötarna Maktkamp msk/ssk-rolloklarhet Olika kunskapsnivåer/kompetens Skötarna i majoritet/ jobbat länge Svårt hävda sig mot starka skötare Skötare gör som de själva vill Svårt att vara ny ssk/blir överkörd Ansvara för outbildad personal Ssk ser orsak och verkan på ett annat sätt

Ssk tänker ett steg längre, omvårdnadsprocessen

Samarbetet med ledning och läkargruppen:

Få mandat av ledningen att arbetsleda

Växer av ansvar Vikten av bekräftelse Vikten av närvarande chefer Chefssjuksköterskan viktig Konflikträdda chefer

Otillräckligt stöd från ledningen Inga sjuksköterskemöten Bristande respons Frustration centrala beslut Samarbetet med läkargruppen, medbjuden/utestängd

Arbetets betydelse:

Mening i tillvaron Arbetet ger erfarenheter Lärorikt, stimulerande Personlig tillväxt och utveckling Motiverande Utvecklande Många möjligheter Lär av olika professioner Intressant arbete Lär mig om mig själv Kul varje dag

Specialistutbildningens betydelse:

Utbildningen förändrar Nya kunskaper

God spiral skola/arbete Sätter igång processer Upptäcker fantastiska saker på utbildningen Djupare förståelse Arbetet berikas av studierna Tuff utbildning Stress