___________________________________________________________________________
I det avslutande kapitlet lyfts de slutsatser vi kan dra av studiens resultat fram. En koppling mellan resultat, syfte och problemformulering och förslag till framtida forskning redogörs.
Slutligen presenteras förslag till fortsatta studier inom området.
___________________________________________________________________________
Bostadspriser är ett omtalat samtalsämne vilket kan vara grunden till att många människor lånar mer pengar och därmed drivs priserna upp vilket resultatet uppvisar. En slutsats vi kan dra utifrån studien är att priserna för bostadsrätter och villor stiger då hushållens ekonomiska situation förbättras eftersom det då kan investera mer. För att få en bättre bild av hur förhållandet mellan priser på bostadsrätter respektive villor och hushållens ekonomiska situation ser ut kan studiens resultat vara intressant för aktörer på bostadsmarknaden.
Syftet med studien var att undersöka och analyser förhållandet mellan hushållens ekonomiska situation och priser på bostadsrätter respektive villor på den svenska bostadsmarknaden under tidsperioden år 2005 till år 2013. Fler variabler hade varit intressant att undersöka för att studera djupare men tillgängligheten av data försvårade detta.
Sammanfattningsvis går det att konstatera det faktum att hushållens ekonomiska situation har stor betydelse för den svenska bostadsmarknadens prisutveckling för både bostadsrätter och villor. Därmed är det bekräftat att studiens syfte har uppfyllts.
I studien har några intressanta områden uppmärksammats. Det faktum att det existerade ett samband mellan hushållens ekonomiska situation, pris på bostadsrätter respektive villor samt priser från tidigare perioder. Ett förslag är att utöka och gå djupare i diskussion angående detta fenomen. De skillnader som utvisade sig i denna studie angående bostadsrätter och villor finns det anledning att applicera en studie med denna riktning eller fokus.
En intressant synvinkel skulle vara att utvidga studien med fler variabler följt av en längre tidsperiod. En tidsperiod på förslagsvis 15 år eller 20 år hade varit intressant att se resultatet över men i denna studie var det inte möjligt att använda en längre tidsperiod på grund av begränsad sekundärdata. Om en längre tidsperiod trots detta hade valts skulle studiens reliabilitet försämrats med tanke på att data inte fanns.
Det skulle även vara intressant att studera exempelvis vad BNP eller andra makroekonomiska faktorer har för effekter på priset på bostadsrätter och villor att även använda andra modeller och metoder att mäta statistiken skulle vara av intresse.
Källor
Abildgren, K., Lynggård Hansen, N. and Kuchler, A. (2016). Overoptimism and house price bubbles. Danmarks Nationalbank,Vol. 109, pp.1-29.
Adams, Z. and Füss, R. (2010). Macroeconomic determinants of international housing markets. Journal of Housing Economics, Vol. 19 No. 1, pp.38-35.
Aoki, K., Proudman, J. and Vlieghe, G. (2004). House Prices, Consumption, and Monetary Policy: A Financial Accelerator Approach. Journal of Financial Intermediation, Vol. 13 No.
4, pp.414-435.
Assenza, T., Bao, T., Hommes, C. and Massaro, D. (2014). Experiments on Expectations in Macroeconomics and Finance. Emerald Group Publishing Limited, Vol. 17, pp.11-70.
Benito, A., Thompson, J., Waldron, M. and Wood, R. (2006). House prices and consumer spending. Bank of England Quarterly Bulletin, Vol. 46 No. 2, pp.142-154.
Bergendahl, P., Hjeds Löfmark, M. and Lind, H. (2015). Bostadsmarknaden och den ekonomiska utvecklingen. Stockholm: Statens offentliga utredningar, pp.1-56. Accessed 28 Mars. 2017].
Bernanke, B. and Gertler, M. (1999). Monetary Policy and Asset Price Volatility. Economic Review, Vol. 84 No. 4, pp.17-35.
Björklund, M. and Paulsson, U. (2012). Seminarieboken. Lund: Studentlitteratur, Vol. 2 No. 3 pp.76-79.
Bryman, A. and Bell, E. (2011) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Liber Vol. 2 pp. 161-389.
Bryman, A. and Bell, E. (2011) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Liber Vol. 2 pp. 613-753.
Clausen, C.A, Jonsson, M, Lagerwall, B (2011) Riksbankens utredning om risker på den svenska bostadsmarknaden, Sveriges Riksbank. Stockholm april 2011, Vol. 4 No.1 pp. 6797.
Claussen, C. (2013). Are Swedish houses overpriced? Sveriges Riksbank, Vol. 6 No. 2, pp.180-194.
Danske Bank. (2017). Riksbanken sänker till negativ styrränta. [online] Available at:
http://www.danskebank.se/sv-se/privat/Pages/Riksbanken-sanker-till-negativ-styrranta.aspx [Accessed 27 Mar. 2017].
Disney, R., Bridges, S. and Gathergood, J. (2006). Housing Wealth and Household Indebtedness: Is there a Household ‘Financial Accelerator’?. Czech National Bank.
Ekici, T. (2016). Subjective Financial Distress in the Formation of Consumer Confidence:
Evidence from Novel Household Data. Review of Social, Economic & Administrative Studies, Vol. 30 No. 2, pp.9-36.
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. 3rd ed. Lund: Studentlitteratur, pp.28-29.
Finicchiaro, D., Nilsson, C., Nyberg, D. and Soultanaeva, A. (2011). Household indebtedness, house prices and the macroeconomy: a review of the literature. Sveriges riksbank economic review, Vol. 2 No. 1, pp.1-8.
Finicchiaro, D., Nilsson, C., Nyberg, D. and Soultanaeva, A. (2011). En makroekonomisk analys av bostadspriserna i Sverige. Sveriges Riksbank, 1Vol. , pp.6-24.
Freixas, X., Hartmann, P. and Mayer, C. (2012). Handbook of European financial markets and institutions. 1st ed. Oxford: Oxford University Press, Vol. 12 No.39, pp.690-703.
Ganoulis, I., & Giuliodori, M. (2011). Financial liberalization and house price dynamics in Europe. Applied Economics, Vol. 43 No. 21, pp.2671-2688.
Grover, R. and Grover, C. (2014). The role of house price indices in managing the integration of finance and housing markets in the European Union. Journal of European real estate research, Vol. 7 No. 3, pp.270-294.
Holme, I., M. & Solvang, B., K. (2006). Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur AB.
Holzhey, M. (2013). Detecting house price bubbles: the UBS Swiss real estate bubble index.
Housing Finance International, Vol.28 No. 1, pp.19-22.
Iacoviello, M. (2004). Consumption, House Prices, and Collateral Constraints: A Structural Econometric Analysis. Journal of Housing Economics, Vol. 13 No. 4, pp.304-320.
Iacoviello, M. (2005). House Prices, Borrowing Constraints, and Monetary Policy in the Business Cycle. American Economic Review, Vol. 95 No. 3, pp.739-764.
Jonsson, T. (2010). Hushållen förväntar sig stigande bolåneräntor. Konjunkturinstitutet, 3, p.2.
Konjunkturinstitutets statistikdatabas. (2017). Hushållsindikatorer efter Indikator och PeriodKonjunkturinstitutets statistikdatabas. [online] Available at:
http://statistik.konj.se/PXWeb/pxweb/sv/KonjBar/KonjBar__hushall/Indikatorhus.px/?rxid=3 7549a92-024a-429e-b406-1679000282b5 [Accessed 29 Mar. 2017].
Konj.se. (2015). Do Swedish Consumer Confidence Indicators Do What They Are Intended to Do? - Konjunkturinstitutet. [online] Available at:
http://konj.se/english/publications/workingpapers/working-paper/2015-09-01-do-swedish-consumer-confidence-indicators-do-whatthey-are-intended-to-do.html [Accessed 29 Mar.
2017].
Konjukturinstitutet, Metodbok för Konjunkturbarometern. (2016). pp.15-36.
Leung, C. (2003). Macroeconomics and housing: a review of the literature. journal of housing economics, Vol.13 No. 4, pp.249-267.
Li, J. and Chiang, Y. (2012). What pushes up China´s real estate price?. International Journal of Housing Markets and Analysis, Vol. 5 No. 2, pp.161-176.
Merriam, S. (1994). Fallstudie som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur, Vol. 1 No. 22 pp.174-194.
Miles, D. (1992). Housing Markets, Consumption and Financial Liberalisation in the Major Economies. European Economic Review, Vol. 36 No. 5, pp.1093-1127.
Muellbauer, J (2007) Housing, Credit and Consumer Expenditure. Kansas Federal Reserve’s Jackson Hole Symposium, 31 augusti – 1 september 2007.
Muellbauer, J. and Murphy, A. (1990). Is the UK balance of payments sustainable?.
Economic Policy, Vol. 5 No. 2, pp.347-395.
Poposka, K. and Mihajloska, E. (2015). Financing start-ups after the 2008 financial crisis in the eurpoean union: overview of practise in Sweden. Economic Development, Vol. 17 No. 3, pp.77-91.
Posedel, P. and Vizek, M. (2009). House price determinants in transition and EU-15 countries.
Post-Communist Economies, Vol. 21 No. 3, pp.327-343. Riksbank.se. (2011).
Vad är inflation?. [online] Available at:
http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Inflation/Vad-ar-inflation/ [Accessed 30 Mar.
2017].
Shiller, R. (2007). Low interest rates and high asset prices: An interpretation in terms of changing popular economic modells. Brookings Papers on Economic Activity, Vol. 2007 No.
2, pp.111-131.
Sutton, G. (2002). Explaining changes in house prices. BIS Quarterly Review, pp.46-52.
Statistiska Centralbyrån. (2017). Fastighetsprisindex. [online] Available at:
http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/boende-byggande- ochbebyggelse/fastighetspriser-och-lagfarter/fastighetspriser-och-lagfarter/pong/tabell-ochdiagram/fastighetsprisindex-ar-1981100/ [Accessed 28 Mar. 2017].
Statistikdatabasen. (n.d.). Försålda småhus efter region (kommun, län, riket) och fastighetstyp. År 1981 - 2015-Statistikdatabasen. [online] Available at:
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BO__BO0501__BO0501B/Fast
prisSHRegionAr/chart/chartViewColumnStacked/?rxid=d93281e1-f3d7-41a0-b4cfc7e77caad879 [Accessed 31 Mar. 2017].
Svensk Mäklarstatistik. (2017). Bostadspriser i Riket » Svensk Mäklarstatistik. [online]
Available at: https://www.maklarstatistik.se/omrade/riket/#/villor [Accessed 28 Mar. 2017].
Svensk Mäklarstatistik. (2017). Bostadspriser i Riket » Svensk Mäklarstatistik. [online]
Available at: https://www.maklarstatistik.se/omrade/riket/#/bostadsratter [Accessed 28 Mar.
2017].
Svensk Mäklarstatistik. (2017). Bostadspriserna fortsätter uppåt » Svensk Mäklarstatistik.
[online] Available at:
https://www.maklarstatistik.se/pressmeddelanden/bostadsprisernafortsatter-uppat/ [Accessed 31 Mar. 2017].
Trost, J. (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur, Vol. 4 No. 5 pp.57-70.
Yazdanfar, D. and Öhman, P. (2017). The nexus between stock market index and apartment and villa prices: Granger causality test of Swedish data. Vol. 10 No. 3