Syftet med den här studien var att undersöka hur ledares emotionella intelligens kan påverka medarbetares arbetsprestationer. För att tillgodose studiens syfte har följande frågeställningar använts:
- Vilka förmågor och kompetenser hos en ledare upplever medarbetare har en positiv inverkan på deras arbetsprestationer?
- På vilket sätt går dessa förmågor och kompetenser att koppla till emotionell intelligens?
Utifrån studiens resultat och tidigare forskning är det möjligt att anta att den emotionella intelligensen hos ledare har en betydande inverkan på medarbetarna och således en stor betydelse i arbetslivet. Förmågor som innebär att förstå och påverka andra, att känna sig själv och att vara en trygg ledare har varit framträdande i dessa avseenden och påvisats ha en betydelse för medarbetarnas arbetsprestationer, även formell kompetens tas upp som en viktig faktor. Vidare har det varit möjligt att se en tydlig koppling mellan dessa förmågor och emotionell intelligens utifrån Golemans (1998) definition av begreppet vilket visar på att studien uppfyller sitt syfte. För att återkoppla till arbetets introduktion som lyfter den emotionella intelligensens status idag, är det rimligt att instämma med att det är dags att fenomenet uppmärksammas ordentligt. Den här studiens resultat bekräftar en mängd likheter mellan emotionell intelligens och önskvärda förmågor och kompetenser hos ledare vilket gör det oundvikligt att komma till någon annan slutsats än att den emotionella intelligensen har en stor betydelse i arbetslivet.
Under arbetets gång har vidare funderingar kring begreppet uppstått som skulle kunna ligga till grund för ytterligare forskning. Det skulle bland annat vara intressant att
undersöka i vilken grad den emotionella intelligensen medvetet skulle kunna gå att träna upp. Det skulle också vara av intresse att ta reda på vad som bestämmer och begränsar den individuella förmågan att utveckla sin emotionella intelligens samt att vidare undersöka människans förmåga att kombinera IQ och emotionell intelligens.
34
REFERENSER
Akhtar, Reece, Boustani, Lara, Tsivrikos, Dimitrios & Chamorro-Premuzic, Tomas. (2015). The Engageable personality: Personality and trait EI as predictors of work engagement. Personality and individual differences 73. 44-49. https://doi.org/10.1016/j.paid.2014.08.040
Bryman, Alan. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Bryman, Alan. & Bell, Emma. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Johanneshov: MTM.
Carmeli, Abraham & Josman, Zvi E. (2006). The Relationship Among Emotional Intelligence, Task Performance, and Organizational Citizenship Behaviors. Human Performance, 19(4), 403-419. DOI:
10.1207/s15327043hup1904_5
Cherniss, Cary, Extein, Melissa, Goleman, Daniel. & Weissberg, Roger, P. (2006). Emotional Intelligence: What Does the Research Really Indicate?. Educational Psychologist, 41(4), 239 - 245. DOI:
10.1207/s15326985ep4104_4
David, Matthew. & Sutton, Carole. D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Ellström, Per-Erik. (1992). Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet; problem, begrepp och teoretiska perspektiv. Stockholm: CE Fritzes förlag.
Fejes, Andreas. & Thornberg, Robert. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys (2.ed.). Stockholm: Liber.
Gardner, Howard. (1994). De sju intelligenserna (U. J. Miranda, Övers. 3. uppl.). Falun: Brain Books AB.
Goleman, Daniel. (1998). Känslans intelligens och arbetet (L-O. Skeppholm, Övers.). Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Granberg, Otto. (2014). Lära eller läras: Om kompetens och utbildningsplanering i arbetslivet (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Illeris, Knud. (2012). Kompetens - vad varför hur. Lund: Studentlitteratur.
Jacobsen, Dag Ingvar. & Thorsvik, Jan. (2014). Hur moderna organisationer fungerar (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kimber, Birgitta. (2009). Att främja barn och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens (2. uppl.). Kristianstad: Epago/Gleerups Utbildning AB.
Li, Zhidong, Gupta, Bindu, Loon, Mark & Casimir, Gian. (2016). Combinative aspects of leadership style and emotional intelligence. Leadership & Organization Development Journal, 37(1), 107-125. DOI 10.1108/LODJ-04-2014-0082
Maamari, Bassem E. & Majdalani, Joelle F. (2017). Emotional intelligence, leadership style and organizational climate. International Journal of Organizational Analysis, 25(2), 327-345. DOI 10.1108/IJOA-04-2016-1010
McCleskey, Jim. (2014). Emotional intelligence and leadership. A review of the progress, controversy, and criticism. International Journal of
Organizational Analysis, 22(1), 76-93. DOI 10.1108/IJOA-03-2012-0568
Neale, Stephen, Spencer-Arnell, Lisa & Wilson, Liz. (2010). Coaching med emotionell intelligens, Bättre prestationer för ledare coacher och individer. (Eva Trägårdh, Övers.). Malmö: Liber.
Nilsson, Peter, Wallo, Andreas, Rönnqvist, Dan & Davidson, Bo. (2011). Human Resource Development: att utveckla medarbetare och organisationer (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, Peter, Wallo, Andreas, Rönnqvist, Dan, & Davidson, Bo. (2018). Human Resource Development: att utveckla medarbetare och organisationer (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Patel, Runa & Davidsson, Bo. (2019). Forskningsmetodikens grunder (5. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Salovey, Peter & Sluyter, David J. (1997) “Emotional development and emotional intelligence: educational implications” New York: Basic Books.
36
San Lam, Cheok & O’Higgins, Eleanor R. E. (2012). Enhancing employee outcomes. The interrelated influences of managers’ emotional intelligence and leadership style. Leadership & Organization Development Journal, 33(2), 149 - 174. DOI 10.1108/01437731211203465
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Walter, Frank, Cole, Michael S. & Humphrey, Ronald H. (2011). Emotional Intelligence: Sine Qua Non of Leadership or Folderol?. Academy of Management Perspectives, 25(1), 45-59. DOI:
10.5465/AMP.2011.59198449
Waterhouse, Lynn. (2006). Multiple Intelligences, the Mozart Effect, and Emotional Intelligence: A Critical Review. Educational Psychologist, 41(4), 207- 225. DOI: 10.1207/ s15326985ep4104_1
Westlund, Ingrid. (2015). Hermeneutik. Fejes, Andreas., & Thornberg, Robert. (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 71 - 89). Stockholm: Liber.
Yan, Xiaofei, Yang, Kejian, Su, Jingkuan, Luo, Zhengxue. & Wen, Zhihong. (2018). Mediating Role of Emotional Intelligence on the Associations between Core Self-Evaluations and Job Satisfaction, Work Engagement as Indices of Work-Related Well-Being. Curr Psychol, 37, 552-558. DOI
Bilaga I
MISSIV
Hej!
Mitt namn är Sara Alexandersson och jag är student på Linnéuniversitetet i Växjö. Jag läser Personal- och arbetslivsprogrammet med inriktning arbetslivspedagogik och är just nu inne på termin fem då jag skriver mitt examensarbete (kandidatuppsats). Syftet med mitt examensarbete är att undersöka ledares emotionella intelligens och dess betydelse för medarbetares arbetsprestationer. Studien kommer göras ur ett medarbetarperspektiv och jag kontaktar dig med anledning att jag vill ha med dig som en av informanterna till studien. Det är en kvalitativ studie där jag intervjuar 6 medarbetare från olika organisationer som kommer få svara på frågor om motivationsfaktorer, ledarskapsbeteende och påverkansfaktorer runt omkring. Dina svar behöver inte vara förankrade till din nuvarande arbetsplats.
Jag räknar med att intervjun kommer ta ca 45 min och jag önskar även att få spela in den. Arbetet utförs i enlighet med vetenskapsrådets etiska principer vilket innebär att intervjun är frivillig och informanten har rätt att avbryta sitt deltagande när som helst under hela processen. Informanten kommer även att vara anonym och materialet behandlas konfidentiellt vilket innebär att det endast är jag (Sara) som kommer ta del av namn, platser och företagsnamn som nämns under intervjun, det kommer inte nämnas i arbetet. Det slutgiltiga arbetet kommer sedan publiceras i databasen Digitala vetenskapliga arkivet (DIVA).
Återkoppla gärna till mig via telefon eller mail om du är intresserad av att delta i studien. Har du några frågor eller funderingar kring studien eller ditt deltagande är det också bara att höra av dig till mig eller min handledare Karin.
Jag ser fram emot din medverkan!
Kontaktuppgifter: Sara Alexandersson 0704530884 el214sara@gmail.com Handledare: Karin Kilhammar Karin.kilhammar@lnu.se
Bilaga II
INTERVJUGUIDE
Namn: Ålder: Befattning:Inledande frågor
1. Om jag ber dig att tänka på en chef/ledare som du har haft någon gång som var riktigt bra, får du upp någon speciell i tankarna då? På vilket sätt?
- Var det något som påverkade dina arbetsprestationer anser du? På vilket sätt?
2. Har du någon gång haft en chef/ledarperson som har varit riktigt dålig som ledare enligt dig? På vilket sätt?
- Var det något som påverkade dina arbetsprestationer anser du? På vilket sätt?
3. Vad anser du var en bra chef/ledare? Vilka förmågor och kompetenser har denne som gör den till en bra chef/ledare?