Avslutningsvis kan vi konkludera att socialsekreterare som arbetar med barn och unga inom myndighetsutövning har ett väldigt komplext yrke där de stöter på väldigt många olika påfrestande och belastande situationer. Dagligen vägs arbetets negativa och belastande delar mot de positiva och upplyftande delar som förekommer i arbetet. Det vi dock kan se är att de delar som gör att socialsekreterare känner tillfredsställelse och välmående många gånger väger tyngre än de delar inom yrket som får socialsekreterare att känna en osäkerhet och obalans. Engagemang är ett viktigt inslag inom socialt arbete, det är en nyckelfaktor som skapar drivkraft, meningsfullhet och får socialsekreterare att stanna kvar på jobbet. Klienter kan generera ett oerhört stort engagemang hos socialsekreterarna, men det är vitalt att engagemang inte enbart är knutet till klienterna. Att knyta engagemang till framgång hos klienter riskerar att göra socialsekreterare cyniska och utbrända. Det är därför viktigt att undersöka vilka andra faktorer som kan bidra till engagemang.
Flera intervjupersoner nämnde att socionomutbildningen inte gav dem tillräckliga verktyg eller förberedde dem för arbetet på fältet. Detta anser vi är en viktig fråga. Ger utbildningen en god inblick om hur det kan vara på fältet? Hur människor upplever olika saker påverkas många gånger av vilka förväntningar som de har. Mer information kring det sociala arbetets komplexitet och belastning skulle kunna ge socionomstudenter en större förberedelse för arbetet ute på fältet samt en möjlighet för dem att anpassa sina förväntningar om deras framtida yrke. En större förberedelse skulle kunna minska risken för cynism och utbrändhet.
Det skulle därför vara intressant att undersöka om utbildningen ger en tillräcklig förberedelse för arbetet ute på fältet.
Referenser
Arbetsmiljöverket (2007). Tillsyn av Socialsekreterarnas arbetsmiljö 2006 – 2007. Rapport 2007:5, Växjö [Elektronisk resurs:]
http://www.av.se/dokument/publikationer/rapporter/RAP2007_05.pdf Hämtad: 2012-10-18, 12.41.
Arches, J. (1991). Social structure, burnout, and job satisfaction. Social Work. 36, 202–206.
Bakker, A. B., Van Der Zee, K. I., Lewig, K. A., & Dollard, M. F. (2006). The relationship between the big five personality factors and burnout: A study among volunteer counsellors.
Journal of Social Psychology. 146(1), 31–50.
Barford, S. W. & Whelton, W. J. (2010). Understanding Burnout in Child and Youth Care Workers. Child Youth Care Forum. 39, 227-287.
Baruch-Feldman, C., Brondolo, E., Ben-Dayan, D. & Schwartz, J. (2002). Sources of social support and burnout, job satisfaction, and productivity. Journal of Occupational Health Psychology. 7(1), 84–93.
Brewer, E. W. & Shapard, L. (2004). Employee burnout: A meta-analysis of the relationship between age or years of experience. Human Resource Development Review. 3(2), 102–123.
Bryman, A. (2012). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Collins, J. & Murray, P. (1996). Predictors of stress amongst social workers: An empirical study. British Journal of Social Work. 26, 375–387.
Collins, S. (2008). Statutory Social Workers: Stress, Job Satisfaction, Coping, Social Support and Individual Differences. British Journal of Social Work. 38, 1173–1193.
Cordes, C. L. & Dougherty, T. W. (1993). A review and an integration of research on job burnout. Academy of Management Review. 18(4), 621–656.
Curtis, L., Moriarty, J. & Netten, A. (2009). The expected working life of a social worker.
British Journal of Social Work Advance Access, 40(5), 1628–1643.
Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk undersökning.
Lund: Studentlitteratur.
Farber, B. A. (1983). Stress and burnout in the human service professions. New York:
Pergamon Press.
Flanagan, J. C. (1954). A Critical Incident Technique. Psychological Bulletin, 51(4).
Freudenberger H. J. 1975. The staff burnout syndrome in alternative institutions.
Psychotherapy: Theory, Research and Practice. 12, 72–83.
Gerdes, K. E. & Segal, E. (2011). Importance of Empathy for Social Work Practice:
Integrating New Science. Social Work. 56 (2), 141-148.
Gerge, A. (2011). Att minska ångest och främja konstruktivt arbete i organisationer. I:
Hansson, M. & Sellergren, S. (red.). Leda känslomässigt krävande arbete: för dig som är chef inom socialt arbete och omsorg. Stockholm: Gothia.
Glaser, B.G. & Strauss, A.L. (1967). The discovery of grounded theory: strategies for qualitative research. New Brunswick, N.J.: Aldine Transaction.
Hansson, M. (2011). Känsloengagemang, kvalitet och arbetstillfredsställelse. I: Hansson, M.
& Sellergren, S. (red.). Leda känslomässigt krävande arbete: för dig som är chef inom socialt arbete och omsorg. Stockholm: Gothia.
Hansson, M. & Sellergren, S. (red.) (2011). Leda känslomässigt krävande arbete: för dig som är chef inom socialt arbete och omsorg. Stockholm: Gothia.
Halbesleben, J. R. B. (2006). Sources of social support and burnout: A meta-analytic test of the conservation of resources model. Journal of Applied Psychology. 91(5), 1134–1145.
Hopkins, K. M., Cohen-Callow, A., Kim, H. J. & Hwang, J. (2010). Beyond intent to leave:
Using multiple outcome measures for assessing turnover in child welfare. Children & Youth Services Review, 32(10), 1380–1387.
Kadushin, G. & Kulys, R. (1995). Job satisfaction among social work discharge planners.
Health and Social Work. 20, 174–186.
Kim, H. & Stoner, M (2008). Burnout and Turnover Intention Among Social Workers: Effects of Role Stress, Job Autonomy and Social Support. Admninistration in Social Work. 32(3), 5-25.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lindquist, A-L. (2011). Att förstå personalomsättning och kompetenstapp bland barnavårdsutredare. I: Hansson, M. & Sellergren, S. (red.). Leda känslomässigt krävande arbete: för dig som är chef inom socialt arbete och omsorg. Stockholm: Gothia.
Lloyd, C., King, R. & Chenoweth, L. (2002). Social work stress and burnout: A review.
Journal of Mental Health, 1(3), 255–265.
Manlove, E. E. (1993). Multiple correlates of burnout in child care workers. Early Childhood Research Quarterly. 8(4), 499–518.
Maslach, C. (1976). Burned-out. Human Behavior. 5, 16–22.
Maslach, C. (2001). What have we learned about burnout and health? Psychology & Health.
16(5), 607–611.
Maslach, C. & Leiter, M. P. (2008). Early predictors of job burnout and engagement. Journal of Applied Psychology. 93(3), 498-512.
Maslach C. & Jackson S. E. (1981). The measurement of experienced burnout. Journal of.
Occupational Behavior. 2, 99–113.
Maslach, C., Schaufeli, W. B. & Leiter, M. P. (2001). Job burnout. Annual Review of Psychology. 52, 397–422.
Mor Barak, M. E., Nissly, J. A. & Levin A. (2001). Antecedents to retention and turnover among child welfare, social work, and other social work employees: What can we learn from past research? A review and meta-analysis. The Social Service Review. 75(4), 625– 661.
Morén, S. (1992). Förändringens gestalt: om villkoren för mänskligt bistånd. Stockholm:
Publica.
Reid, Y., Johnson, S., Morant, N., Kuipers, E., Szmukler, G., Thornicroft, G., Bebbington, P.
& Prosser, D. (1999). Explanations for stress and satisfaction in mental health professionals:
A qualitative study. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology. 34, 301–308.
Savicki, V. (1993). Clarification of child and youth care identity through an analysis of work environment and burnout. Child & Youth Care Forum. 22(6), 441–457.
Schwartz, R. H., Tiamiyu, M. F. & Dwyer, D. J. (2007). Social worker hope and perceived burnout: The effects of age, years in practice, and setting. Administration in Social Work.
31(4), 103–119.
Socialstyrelsen (2007). Ung novis eller gammal och vis? – en kartläggning av kompetens hos personal som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Sprang, G., Craig, C. & Clark, J. (2011). Secondary Traumatic Stress and Burnout in Child Welfare Workers: A Comparative Analysis of Occupational Distress Across Professional Groups. Child Welfare. 90(6), 149-168.
Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur & kultur.
Tham, P. (2008). Arbetsvillkor i den sociala barnavården: förutsättningar för ett kvalificerat arbete. Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet.
Tham, P. & Meagher, G. (2008). Working in Human Services: How Do Experiences and Working Conditions in Child Welfare Social Work Compare? British Journal of Social Work Advance Access.
Zapf, D., Seifert, C., Schmutte, B., & Mertini, H. (2001). Emotion work and job stressors and their effects on burnout. Psychology & Health. 16(5), 527-545.
Bilaga 1. Informationblad