• No results found

6. Diskussion och slutsatser

6.4 Slutsats och framtida forskning

För att summera denna uppsats betydelse för framtida forskning. Studien bidrar till mer kunskap kring användarupplevelsedesign inom monteringsinstruktioner i AR-glasögon, men det finns fortfarande mycket forskning att göra inom området.

Examensarbetet presenterar ett nytänkade inom ett område som i hög grad har varit dominerat av human factors. Eftersom de säkerhetskritiska systemen har höga krav vid implementation, då fel inte får ske. Grundgeiger, et al. (2020) menar att designa för en god användarupplevelse leder till bättre och säkrare arbetsmiljö. Montering av säkerhetskritiska system är inget undantag där det exempelvis inom flygplanstillverkning är av största vikt att det sker på rätt sätt, eftersom det annars kan få förödande konsekvenser. Det är viktigt att fortsätta forska inom området monteringsinstruktioner i AR, för att finna dynamiska lösningar på mer områden än bara montering. Genom att designa och utvärdera instruktioner i AR-glasögonen kommer de att kunna anpassas efter montörernas krav och behov för att kunna utföra sina arbeten effektivt och säkert. Detta behöver ske genom en iterativ utvärderingsprocess med en användarcentrerad design, för att uppnå bästa möjliga förutsättningar för att tekniken ska lyckas. För framtida forskning kan det vara intressant att fortsätta med denna typ av studier, där exempelvis ett jämförande experiment skulle kunna utföras på olika typer av AR-tekniker, eftersom Blattgerstes, et al. (2017) resultat visar att HoloLens och BT-200, som båda är AR-glasögon, ger olika resultat. I det externa företagets studie användes HoloLens och det upplevdes positivt av deltagarna. Jämför det med denna studie där det under användarupplevelsetestet kunde observeras att glasögonen var lite stora och tunga och det var en liten skärm där objekten projicerades vilket upplevdes som störande av vissa deltagare. Det hade därmed varit intressant att se empirisk data på hur mycket användarupplevelsen kan skilja sig mellan olika AR-glasögon. För att veta vilken teknik som bäst lämpas användas under montering. Sen hade det även varit intressant att fortsätta iterera denna studies nuvarande monteringsinstruktion i AR- glasögonen för att förbättra prototypen och för att se hur det hade kunnat påverka resultatet. Eftersom användarupplevelsedesign är en iterativ process som innebär att den kommer att behöva utvärderas av verkliga användare och sedan ta responsen från användarna och förbättra designen tills att prototypen eller produkten uppfyller användarupplevelsemålen. En viktig lärdom att ta med sig är att använda sig utav en kunnig person inom området som kan designa och utveckla mer avancerade prototyper i AR. För att minska risken att prototypen blir en underliggande faktor till att resultat kan bli mindre tillförlitligt då underliggande faktorer kan spela roll som det kan ha gjort i denna studie.

5 Svenska regeringen. (2015). Hållbar industri, innovationer och infrastruktur.

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/hallbar-industri-innovationer- och-infrastruktur/ [2020-05-24]

37

Referenser

Alenljung, B., Andreasson, R., Lowe, R., Billing, E., & Lindblom, J. (2018). Conveying emotions by touch to the Nao Robot: A user experience perspective. Multimodal Technologies and

Interaction, 2(4), 82.

Arifin, Y., Sastria, T.G., Barlian, E. (2018) User Experience Metric for Augmented Reality Application: A Review. 3rd International Conference on Computer Science and Computational Intelligence 2018. Procedia Computer Science 135 (2018) 648–656

Azuma, R. T. (1997). A survey of augmented reality. Presence: Teleoperators & Virtual

Environments, 6(4), 355-385.

Barnum, C. M. (2011). Usability testing essentials: ready, set--test/Carol Barnum. Burlington, MA: Morgan Kaufmann Publishers.

Blattgerste, J., Strenge, B., Renner, P., Pfeiffer, T., & Essig, K. (2017). Comparing conventional and augmented reality instructions for manual assembly tasks. In Proceedings of the 10th international

conference on pervasive technologies related to assistive environments (pp. 75-82).

Brolin, A. (2016). An investigation of cognitive aspects affecting human performance in manual

assembly (Doctoral dissertation, Loughborough University).

Bäckstrand, G. (2009). Information flow and product quality in human based assembly (Doctoral dissertation, Loughborough University).

Caudell T.P. & Mizell D.W. (1992) Augmented reality: an application of heads-up display technology to manual manufacturing processes. In: Proceedings of the Twenty-Fifth Hawaii International Conference on System Sciences. IEEE; 1992. p. 659–69 vol.2.

Evans, G., Miller, J., Pena, M. I., MacAllister, A., & Winer, E. (2017). Evaluating the Microsoft HoloLens through an augmented reality assembly application. In Degraded Environments: Sensing, Processing, and Display 2017 (Vol. 10197, p. 101970V). International Society for Optics and Photonics.

Fang, H. C., Ong, S. K., & Nee, A. Y. C. (2014). A novel augmented reality-based interface for robot path planning. International Journal on Interactive Design and Manufacturing (IJIDeM), 8(1), 33-42. Fiorentino, M., Uva, A. E., Gattullo, M., Debernardis, S., & Monno, G. (2014). Augmented reality on large screen for interactive maintenance instructions. Computers in Industry, 65(2), 270-278. Funk, M., Mayer, S., & Schmidt, A. (2015). Using in-situ projection to support cognitively impaired workers at the workplace. In Proceedings of the 17th international ACM SIGACCESS conference on Computers & accessibility (pp. 185-192).

Funk, M., Kosch, T., & Schmidt, A. (2016). Interactive worker assistance: comparing the effects of in- situ projection, head-mounted displays, tablet, and paper instructions. In Proceedings of the 2016

ACM International Joint Conference on Pervasive and Ubiquitous Computing (pp. 934-939).

Groover, M. P. (2010). Foundamentals of Modern Manufacturing Materials, Processes, and Systems 4th Edition. Hoboken: John Wiley & Sons, Inc.

Grundgeiger, T., Hurtienne, J. & Happel, O. (2020). Why and How to Approach User Experience in Safety-Critical Domains: The Example of Health Care. Human Factors: The Journal of the Human Factors and Ergonomics Society. 001872081988757. 10.1177/0018720819887575.

38

Gulliksen, J., & Göransson, B. (2002). Användarcentrerad systemdesign. Studentlitteratur. Hart, S. G. (2006). NASA-task load index (NASA-TLX); 20 years later. In Proceedings of the human factors and ergonomics society annual meeting (Vol. 50, No. 9, pp. 904-908). Sage CA: Los Angeles, CA: Sage Publications.

Hartson, R., & Pyla, P. S. (2012). The UX Book: Process and guidelines for ensuring a quality user experience. Elsevier.

Hassenzahl, M. (2007). Being and doing--A perspective on User Experience and its measurement. Henderson, S. J., & Feiner, S. (2009). Evaluating the benefits of augmented reality for task localization in maintenance of an armored personnel carrier turret. In 2009 8th IEEE International Symposium on Mixed and Augmented Reality (pp. 135-144). IEEE.

Hughes, C. E., Stapleton, C. B., Hughes, D. E., & Smith, E. M. (2005). Mixed reality in education, entertainment, and training. IEEE computer graphics and applications, 25(6), 24-30.

Kalpakjian, S. & Schmid, S. R. (2006). Manufacturing Engineering and Technology. 5th Edition. Upper

Saddle River: Pearson Education, Inc.

Kamphuis, C., Barsom, E., Schijven, M., & Christoph, N. (2014). Augmented reality in medical education?. Perspectives on medical education, 3(4), 300-311.

Karvonen, H. (2019). User experience goals in human-centred design of safety-critical systems. JYU dissertations.

Kerr, S. J., Rice, M. D., Teo, Y., Wan, M., Cheong, Y. L., Ng, J., ... & Wren, D. (2011). Wearable mobile augmented reality: evaluating outdoor user experience. In Proceedings of the 10th International Conference on Virtual Reality Continuum and Its Applications in Industry (pp. 209-216).

Knight, J. C. (2002). Safety critical systems: challenges and directions. In Proceedings of the 24th

international conference on software engineering (pp. 547-550).

Kolbeinsson, A. (2019). Situating interruptions in manufacturing assembly (Doctoral dissertation,

University of Skövde).

Langlotz, T., Degendorfer, C., Mulloni, A., Schall, G., Reitmayr, G., & Schmalstieg, D. (2011). Robust detection and tracking of annotations for outdoor augmented reality browsing. Computers &

graphics, 35(4), 831-840.

Lasi, H., Fettke, P., Kemper, H. G., Feld, T., & Hoffmann, M. (2014). Industry 4.0. Business &

information systems engineering, 6(4), 239-242.

Lee, J., Bagheri, B., & Kao, H. A. (2015). A cyber-physical systems architecture for industry 4.0-based manufacturing systems. Manufacturing letters, 3, 18-23.

Mattsson, S., Fast-Berglund, Å., Li, D., & Thorvald, P. (2018). Forming a cognitive automation strategy for Operator 4.0 in complex assembly. Computers & Industrial Engineering, 105360.

Nordqvist, M. (2018). Operatörens upplevelse av tillit vid samarbete med en kollaborativ robot. Norman, D. (2013). The design of everyday things: Revised and expanded edition. Basic books. Norman, D., & Nielsen, J. (2016). The definition of user experience (UX). Nielsen Norman Group

39

Olsson, T., & Salo, M. (2012). Narratives of satisfying and unsatisfying experiences of current mobile augmented reality applications. In Proceedings of the SIGCHI conference on human factors in

computing systems (pp. 2779-2788).

Paelke, V. (2014). Augmented reality in the smart factory: Supporting workers in an industry 4.0. environment. In Proceedings of the 2014 IEEE emerging technology and factory automation

(ETFA) (pp. 1-4). IEEE.

Papadimitriou, D. G. (2019). USER EXPERIENCE EVALUATION IN VIRTUAL REALITY.

Patton, M. Q. (2014). Qualitative research & evaluation methods: Integrating theory and practice. Sage publications.

Preece, J., Rogers, Y. & Sharp, H. (2015). INTERACTION DESIGN beyond human-computer interaction. John Wiley & Sons Ltd.

Porter, A. A., Votta, L. G., & Basili, V. R. (1995). Comparing detection methods for software

requirements inspections: A replicated experiment. IEEE Transactions on software Engineering, 21(6), 563-575.

Reason, J. (1990). Human error. Cambridge university press.

Reason, J. (1995). Understanding adverse events: human factors. BMJ Quality & Safety, 4(2), 80-89. Rembold, U., Nnaji, B.O. & Storr, A. (1993). Computer Integrated Manufacturing and Engineering. Salsibury: Addison-Wesly Publishers Ltd.

Rosson, M. B., & Carroll, J. M. (2009). Scenario-based design. In Human-computer interaction (pp. 161-180). CRC Press.

Roto, V., Kaasinen, E., Heimonen, T., Karvonen, H., Jokinen, J. P., Mannonen, P., ... & Kymäläinen, T. (2017). Utilizing experience goals in design of industrial systems. In Proceedings of the 2017 CHI

Conference on Human Factors in Computing Systems (pp. 6993-7004).

Savioja, P. & Norros, L. (2013). Systems usability framework for evaluating tools in safety–critical work. Cognition, technology & work, 15(3), 255-275. DOI:10.1007/s10111-012-0224-9.

Serván, J., Mas, F., Menéndez, J. L., & Ríos, J. (2012). Using augmented reality in AIRBUS A400M shop floor assembly work instructions. In Aip conference proceedings (Vol. 1431, No. 1, pp. 633-640). American Institute of Physics.

Stock, T., & Seliger, G. (2016). Opportunities of sustainable manufacturing in industry 4.0. Procedia Cirp, 40, 536-541.

Sumadio, D. D., & Rambli, D. R. A. (2010). Preliminary evaluation on user acceptance of the augmented reality use for education. In 2010 second international conference on computer engineering and applications (Vol. 2, pp. 461-465). IEEE.

Syberfeldt, A., Danielsson, O., Holm, M., & Wang, L. (2015). Visual assembling guidance using augmented reality. Procedia Manufacturing, 1, 98-109.

Tang, A., Owen, C., Biocca, F., & Mou, W. (2003). Comparative effectiveness of augmented reality in object assembly. In Proceedings of the SIGCHI conference on Human factors in computing systems (pp. 73-80).

40

Thorvald, P., Lindblom, J., & Andreasson, R. (2019). On the development of a method for cognitive load assessment in manufacturing. Robotics and Computer-Integrated Manufacturing, 59, 252-266. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Ware, C. (2010). Visual thinking: For design. Elsevier.

41

Related documents