Den här studien ger kunskap om vad som gymnasieelever berättar påverkar välbefinnande i skolan. Medan tidigare studier om välbefinnande i skolan har fokuserat på elever i
grundskolan och främst använt en kvantitativ forskningsansats, ger denna kvalitativa studie kunskap om vad gymnasieelever själva anser vara betydelsefullt för att uppleva välbefinnande i skolan. Eftersom vi bär på en mängd föreställningar om skillnader mellan flickor och pojkar, som påverkar hur vi tolkar vad som inverkar på att gymnasieelevers välbefinnande i skolan, är en studie som denna, där elevernas egna berättelser lyfts fram angelägen. Resultatet visar att en trygg arbetsmiljö, stödjande relationer och självtillit är de faktorer, som eleverna upplever har störst betydelse för välbefinnandet. Resultatet bekräftar därmed även det som framkommit i tidigare forskning från grundskolan.
Inom genusforskningen är det främst könsskillnader mellan flickors och pojkars hälsa och välbefinnande, som studerats medan kvalitativa studier, som integrerat sociokulturella- och genusteorier är få. Detta gäller även studier, som analyserats ur ett intersektionellt perspektiv. Den här studien bidrar därför även med värdefull kunskap, om hur vardagliga maktstrukturer bland flickor och pojkar i gymnasieskolan samverkar och bidrar till ojämlikhet i
välbefinnande och hälsa. Det mest framträdande i resultatanalysen är hur samhällets
genusordning avspeglar sig i skolorganisationen, där teknikeleverna och frisöreleverna lever i olika världar men i samma skola. Socialklass, etnicitet och sexualitet samspelar med genus och skapar ojämlikhet i välbefinnande hos eleverna.
Studiens resultat kan vara intressant i förhållande till interventioner, som syftar till att främja hälsa och välbefinnande hos elever i gymnasieskolan. De hälsofrämjande insatserna behöver granskas utifrån perspektivet, att elever befinner sig i olika sociala situationer och har olika statuspositioner. För att de sociala skillnaderna i hälsa och välbefinnande skall minska bland gymnasieeleverna, behöver skolan bli bättre på att kompensera för dessa. Samma sak gäller kompensation för utländsk bakgrund. Utifrån studiens resultat kan rekommendationer ges om
fortsatt forskning om elevers otrygghet i skolmiljön och särskilt inriktat mot våld och sexuella trakasserier i skolan. Det framkommer tydligt i den här studien, att delaktighet i skolarbetet inte gäller alla elever. Ytterligare studier behövs även om olika pedagogiska metoders betydelse för elevers välbefinnande. Bland annat vikten av ett normkritiskt, pedagogiskt förhållningssätt förtjänar att lyftas upp till diskussion. Överlappningen mellan skola och familj är ytterligare ett område, som behöver utforskas. Resultatet i denna aktuella studie indikerar, att elever med resursstarka familjer har en fördel för möjligheterna att lyckas i skolan.
Referenser
Ahlström, B. (2010). Student Participation and School Success. The relationship between participation, grades and bullying among 9th grade students in Sweden. Education
Inquiry, 1(2), 97-115. doi: 10.1080/09500690701338901
Ambjörnsson, F. (2003). I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland
gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront.
Ambjörnsson, F. (2006). Vad är queer? Stockholm: Natur & Kultur.
Awartani, M., Awartani, F., Gordon, J., Kropf, D., Ostroff, S., & O´Toole, L. (2007). Voice of
Children Dossier: The Middle East Pilot. Hämtad från
http://www.uef-l4wb.org/wp-content/uploads/2010/12/VoC-Dossier.pdf
Awartani, M., Whitman, C. V., & Gordon, J. (2008). Developing instruments to capture young people´s perceptions of how school as a learning environment affects their well-being. European Journal of Education, 43(1), 51-70. doi:
10.1111/j.1465-3435.2007.00337.x
Bergh, D., Hagquist, C., & Starrin, B. (2010). Social relations in school and
psychosomatic health among Swedish adolescents - the role of academic orientation.
European Journal of Public Health, 21 (6), 699-704. doi: 10.1093/eurpub/ckq140
Bokhorst, C. L., Sumter, S. R., & Westenberg, P. M. (2010). Social support from parents, friends, classmates, and teachers in children and adolescents aged 9–18 years: who is perceived as most supportive? Social Development, 19 (2), 417–26.
doi: 10.1111/j.1467-9507.2009.00540.x
Brottsförebyggande rådet. (2013). Brott bland ungdomar i årskurs nio. Resultat från
skolundersökningen om brott åren 1995-2011. (Rapport 2013:3). Stockholm:
Brottsförebyggande rådet. Hämtad från
http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f18000386/1371914719381/2010_6 _brott_bland_ungdomar.pdf
Butler, J. (2007). Genustrubbel: feminism och identitetens subversion. Göteborg: Daidalos. Ciarrochi, J., Heaven, P. C. L., & Davies, F. (2007). The impact of hope, self-esteem and
attributional style on adolescents´ school grades and emotional well-being: A longitudinal study. Journal of Research in Personality, 47, 1161-1178. doi: 10.1016/j.jrp.2007.02.001
Commission on Social Determinants of Health (CSDH). (2008). Closing the gap in
a generation: Health equity through action on the social determinants of health. Final report of the commission on social determinants of health. Geneva: World Health
Organization.
Connell, R. W. (2008). Maskuliniteter (2. rev. uppl.). Göteborg: Daidalos. Connell, R. (2009). Om genus. Göteborg: Daidalos.
Connell, R. (2012). Gender, health and theory: Conceptualizing the issue, in local and world perspective. Social Science & Medicine, 74 (11), 1675-1683.
doi:10.1016/j.socscimed.2011.06.006
Conroy, N. E. (2013). Rethinking Adolescent Peer Sexual Harassment: Contributions of Feminist Theory. Journal of School Violence, 12 (4), 340-356. doi:
10.1080/15388220.2013.813391
Currie, C., Zanottie, C., Morgan, A., Currie D., de Loose, M., Roberts, C., …
Barnekow, V. (2012). Social determinants of health and well-being among young
people. Health Behaviour in School-aged Children (HBSC) study: International report from 2009/2010 survey. (Health Policy for Children and Adolescents, No. 6).
Copenhagen: WHO Regional Office for Europe.
Dahlin Ivanoff, S., & Hultberg, J. (2006). Understanding the Multiple Realities of Everyday Life: Basic Assumptions in Focus-Group Methodology. Scandinavian
Journal of Occupational Therapy, 13 (2), 125-132. doi: 10.1080/11038120600691082
Danielsen, A. G., Samdal, O., Hetland, J., & Wold, B. (2009). School-Related Social Support and Students’ Perceived Life Satisfaction. The Journal of Education, 102 (4), 303-318. doi: 10.3200/JOER.102.4.303-320
Diener, E. (2000). Subjective Well-Being. American Psychologist, 55 (1), 34-43. doi: 10.1037/0003-066X.55.1.34
Downey, D. B. & Vogt Yuan, A. S. (2005). Sex difference in school performance during high school: puzzling patterns and possible explanations. Sociological Quarterly, 46, 299– 321. doi: 10.1111/j.1533-8525.2005.00014.x
Duffy, J., Wareham, S., & Walsh, M. (2004). Psychological consequences for high school students of having been sexually harassed. Sex Roles, 50 (11), 811-821. doi: 10.1023/B:SERS.0000029099.38912.28
Elovainio, M., Pietikäinen, M., Luopa, P., Kivimäki, M., Ferie, J. E., Jokela, J. …
Virtanen, M. (2011). Organizational justice at school and its associations with pupils´ psychosocial school environment, health, and wellbeing. Social Science & Medicine,
73 (12), 1675-168. doi: 10.1016/j.socscimed.2011.09.025
Folkhälsomyndigheten (2014). Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2014. Östersund: Folkhälsomyndigheten.
Gillander Gådin, K., & Hammarstöm, A. (2000). ”We won´t let them keep us quiet...” Gendered strategies in the negotiation of power – implications for pupils´ health and school health promotion. Health Promotion International, 15 (4), 303-311. doi: 10.1093/heapro/15.4.303
Gillander Gådin, K., & Hammarström, A. (2003). Do changes in the psychosocial school environment influence pupils´ health development? Results from a three-year follow-up study. Scandinavian Journal of Public Health, 31, 169-177. doi:
10.080/14034940210134121.
Gillander Gådin, K., & Hammarström, A. (2005). A possible contributor to the higher degree of girls reporting psychological symptoms compared with boys in grade nine?
European Journal of Public Health, 15 (4), 380-385. doi:10.1093/eurpub/cki097
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education
Today, 24 (2), 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Green, J., & Tones, K. (2010). Health promotion: planning and strategies. (2nd ed.). London: Sage.
Gruber, J. E., & Fineran, S. (2008). Comparing the Impact of Bullying and Sexual Harassment Victimization on the Mental and Physical Health of Adolescents. Sex
Roles, 59 (1-2), 1-13. doi: 10.1007/s11199-008-9431-5
Gustafsson, J. E., Allodi Westling, M., Alin Åkerman, B., Eriksson, C., Eriksson, L., Fischbein, S., … Persson, R. S. (2010). School, Learning and Mental Health: A
systematic review. Stockholm: Health Committee, Royal Swedish Academy of
Sciences.
Hankivsky, O. (2012). Women's health, men's health, and gender and health: implications of intersectionality. Social Science & Medicine, 74 (11), 1712-1720.
Hansson, A., Airaksinen, E., Forsell, Y., & Dalman, C. (2009). Psykisk hälsa. En
litteratursammanställning av välbefinnandeforskning. (Karolinska institutet,
Institutionen för folkhälsovetenskap, avdelningen för folkhälsoepidemiologi). Hirdman, Y. (2001). Genus – om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber.
Iyer, A., Sen, G., & Östlin, P. (2008). The intersections of gender and class in health status and health care. Global Public Health, 3, 13-24. doi: 10.1080/17441690801892174 Jarnkvist, K., & Gillander Gådin, K. (2015). Exposure to physical violence among senior high
school students: An analysis of class and gender. In K. Gillander Gådin & C. Mitchell (Eds.), Being young in a neoliberal time: transnational perspectives on challenges and
possibilities for resistance and social change. (pp. 79-89). Sundsvall: Forum for
Gender Studies, Mid Sweden University.
Konu, A., & Rimpelä, M. (2002). Well-being in schools: a conceptual model. Health
Promotion International, 17 (1), 79-87. doi: 10.1093/heapro/17.1.79
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lahelma, E. (2014). Troubling discourses on gender and education. Educational Research, 56 (2), 171-183. doi: 10.1080/00131881.2014.898913
Landstedt, E., Asplund, K., & Gillander Gådin K. (2009). Understanding adolescent mental health: the influence of social processes, doing gender and gendered power relations.
Sociology of Health & Illness, 31 (7), 962-978. doi:
10.1111/j.1467-9566.2009.01170.x
Landstedt, E., & Gillander Gådin, K. (2015). Experiences of violence among adolescents: gender patterns in types, perpetrators and associated psychological distress.
International Journal of Public Health, 56 (4), 419-427. doi:
10.1007/s00038-011-0258-4
Landstedt, E., & Gillander Gådin, K. (2012). Seventeen and stressed – Do gender and class matter? Health Sociology Review, 21(1), 82-98. doi: 10.5172/hesr.2012.21.1.82 Lichty, L. F., & Campbell, R. (2012). Targets and witnesses: Middle school students´ sexual
harassment experiences. The Journal of Early Adolescence, 32 (3), 414-430. doi: 10.1177/0272431610396090
Lindseth, A., & Norberg, A. (2004). A phenomenological hermeneutical method for researching lived experience. Scandinavian Journal of Caring Science, 18 (2), 145-153. doi: 10.1111/j.1471-6712.2004.00258.x
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 187-201). Lund: Studentlitteratur.
Løhre, A., Lydersen, S., & Vatten, L. J. (2010). School wellbeing among children in grades 1–10. BMC Public Health, 10, 526. doi:10.1186/1471-2458-10-526.
Medin, J., & Alexanderson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande – en
litteraturstudie. Studentlitteratur: Lund.
Modin, B. (2008). Skolklimat och psykosomatisk hälsa bland niondeklassare i Stockholm. En
flernivåanalys av samband och förändringar med avseende på åren 2004 och 2006.
(Stockholmsenkäten: Rapport 2008:1). Stockholm: Socialtjänstförvaltningen. Ormerod, A. J., Collinsworth, L. L., & Perry, L. A. (2008). Critical Climate: Relations
Among Sexual Harassment, Climate, and Outcomes for High School Girls and Boys.
Psychology of Women Quarterly, 32 (2), 113-125. doi:
10.1111/j.1471-6402.2008.00417.x
Palsdottir, A., Asgeirsdottir, B. B., & Sigfusdottir, I. D. (2012). Gender difference in wellbeing during school lessons among 10-12-year-old children: The importance of school subjects and student - teacher relationships. Scandinavian Journal of Public
Health, 40, 605–613. doi: 10.1177/14034948124588
Patel, V., Flisher, A. J., Hetrick, S., & McGorry, P. (2007). Mental health of young people: a global public-health challenge. The Lancet, 369 (9569), 1302-1313. doi:
10.1016/S0140-6736(07)60368–7
Petersen, S., Bergström, E., Cederblad, M., Ivarsson, A., Köhler, L., Rydell, A-M., … Hägglöf, B. (2010). Barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige. En systematisk
litteraturöversikt med tonvikt på förändringar över tid. Stockholm: Kungliga
Vetenskapsakademien, Hälsoutskottet.
Saab, H., & Klinger, D. (2010). School differences in adolescent health and wellbeing: findings from the Canadian Health Behaviour in School-aged Children Study. Social
Science Medicine, 70 (6), 850-858. doi: 10.1016/j.socscimed.2009.11.012
Sawyer, S. M., Afifi, R. A., Bearinger, L. H., Blakemore, S.- J., Dick, B., Ezeh, A. C., & Patton, G. C. (2012). Adolescence: a foundation for future health. Lancet, 379, 1630-40. doi: 10.1016/S0140-6736(12)60072-5
Schaefer, B. A. (2004). A demographic survey of learning behaviors among American students. School Psychology Review, 33 (4), 481–497.
Sellström, E., & Bremberg., S. (2006). Is there a ”school effect” on pupil outcomes.” A review of multilevel studies. Journal of Epidemiology and Community Health, 60, 149–155. doi:10.1136/jech.2005.036707
Sen, G., Iyer, A., & Mukherjee, C. (2009). A Methodology to Analyse the Intersections of Social Inequalities in Health. Journal of Human Development and Capabilities, 10 (3), 397-415. doi: 10.1080/19452820903048894
SFS 2003:460. Lag om etikprövning som avser människor. Hämtad 30 augusti, 2015, från Riksdagen,
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2003460-om-etikprovning_sfs-2003-460/
Simovska, V. (2007). The changing meanings of participation in school-based health education and health promotion: the participants´ voices. Health Education
Research, 22 (6), 864-878. doi: 10.1093/her/cym023
Skeggs, B. (2000). Att bli respekterad: konstruktioner av klass och kön. Göteborg: Daidalos. Skolverket. (2011). Betyg och studieresultat i gymnasieskolan läsår 2010/11. Hämtad 6
januari, 2016, från Skolverket,
http://www.skolverket.se/statistik-och- utvardering/statistik-i-tabeller/gymnasieskola/betyg-och-studieresultat/betyg-och-studieresultat-i-gymnasieskolan-lasar-2010-11-1.163454
Skolverket. (2012). Negativ självbild blir ett hinder för ungas läsframgång. Hämtad 6 januari, 2016, från Skolverket, http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/specialpedagogik/relationer-larande/negativ-sjalvbild-hinder-1.168362 Skolverket. (2015). Skolformer och annan verksamhet. Hämtad 6 januari, 2016, från
Skolverket, http://www.skolverket.se/skolformer
SOU 2006:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa: Analyser och förslag till åtgärder.
Slutbetänkande. Utredning om ungdomars psykiska hälsa. Stockholm: Fritzes
offentliga publikationer.
SOU 2010:79. Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Springer, K. W., Hankivsky, O., & Bates, L. M. (2012). Gender and health: Relational, intersectional, and biosocial approaches. Social Science & Medicine, 74 (11), 1661-1666. doi: 10.1016/j. socscimed. 2012.03. 001
Statens folkhälsoinstitut. (2010). Folkhälsopolitisk rapport. Framtidens folkhälsa – allas
Thorne, B. (1993). Gender Play: Girls and Boys in School. New Brunswick: Rutgers University Press.
Undheim, A. M., & Sund, A. M. (2005). School factors and the emergence of depressive symptoms among young Norwegian adolescents. European Child & Adolescent
Psychiatry, 14, 446–455. doi: 10.1007/s00787-005-0496-1
Virtanen, M., Kivimäki, M., Luopa, P., Vahtera, J., Elovainio, M., Jokela, J., & Pietikäinen, M. (2009). Staff reports of psychosocial climate at school and adolescents´ health, truancy and health education in Finland. European Journal of Public Health, 19 (5), 554-560. doi: 10.1093/eurpub/ckp032
Vives-Cases, C., Eriksson, M., Goicolea, I., & Öhman A. (2015). Gender and health inequalities: intersections with other relevant axes of oppression. Global Health
Action, 8,1-2. doi: 10.3402/gha.v8.30292
Voisin, D. R., Salazar, L. F., Crosby, R., Diclemente, R. J., Yarber, W. L., & Staples-Horne, M. (2005). Teacher connectedness and health-related outcomes among detained adolescents. Journal of Adolescent Health, 37 (4), 17-23.
doi:10.1016/j.jadohealth.2004.11.137
Warne, M. (2013). Där eleverna är. Ett arenaperspektiv på skolan som en stödjande miljö för
hälsa (Doktorsavhandling) Östersund: Mittuniversitetet, Avdelningen för
hälsovetenskap. Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:662148/FULLTEXT02
West, C., & Fenstermarker, S. (1995). Doing difference. Gender & Society 9 (1) 8-37. doi:10.1177/089124395009001002
West, C., & Zimmerman, D. (1987). Doing gender. Gender and society 1(2) 125-151.
Wiklund, M. (2010). Close to the edge. Discursive, embodied and gendered stress in modern
Youth (Doctoral dissertation). Östersund: Mid Sweden University, Department of
Health Sciences. Retrieved from
http://umu.divaportal.org/smash/get/diva2:358206/FULLTEXT01.pdf Witowska, E., & Menckel, E. (2005). Perceptions of sexual harassment in Swedish
high schools: experiences and school-environment problems. The European Journal of
Public Health, 15 (1), 78-85. doi: 10.1093/eurpub/cki119
World Health Organization. (1986). Ottawa Charter for Health Promotion.
Hämtad 6 januari, 2016, från World Health Organization,
World Health Organization. (1997). The Jakarta Declaration on Leading Health
Promotion into the 21st century. Health Promotion International, 12 (4), 261-2624. World Health Organization. (2004). Promoting Mental Health. Concepts-Emerging
Evidence-Practice. Hämtad 6 januari, 2016, från World Health Organization, http://www.who.int/mental_health/evidence/en/promoting_mhh.pdf
World Health Organization. (2015). Hälsa 2020: den europeiska politiken för hälsa och
välbefinnande. Hämtad 6 januari, 2016, från World Health Organization,
http://www.euro.who.int/en/health-topics/health-policy/health- 2020-the-european-policy-for-health-and-well-being
Yin, R. K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. Lund: Studentlitteratur.
Öhman, A. (2008). Global public health and gender theory: The need for integration.
Scandinavian Journal of Public Health, 36 (5), 449-451.
Bilaga 1 - Informationsbrev
Information till ungdomar angående studie om betydelsen av välbefinnande i skolan ur ett genusperspektiv
Denna studie studerar vad som är betydelsefullt för pojkars och flickors hälsa och välbefinnande på gymnasiet. Det är därför som frågar jag dig om du vill delta i studien. Huvudsyftet är att öka kunskapen om vad som är viktigt i skolan för att trivas och må bra. Målsättningen är att resultaten ska kunna användas för att förbättra flickors och pojkars hälsa och minska ojämlikhet i hälsa.
Studien kommer att genomföras med gruppintervjuer i skolan. Under intervjun ställer jag bland annat frågor om din vardag, din hälsa och hur du har det i skolan. En gruppintervju beräknas ta ca: en timme. Ditt deltagande i studien är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas. Dina svar kommer att behandlas så att inga obehöriga kan ta del av dem. Ingen på skolan kommer att få ta del av enskilda elevers svar. Du kommer att få ta del av resultaten när studien är klar.
Ytterligare upplysningar om studien kan lämnas av mig, som genomför studien. Hör gärna av dig om du har frågor och funderingar!
Med vänlig hälsning Kerstin Åkergård Kerstin Åkergård, masterstudent, Institutionen för hälsovetenskap Mittuniversitetet, 851 70 Sundsvall Telefon: +46 8 43 76 76 10 Mobil: +46 7 34 40 0683 E-post: akergard@hotmail.com
Bilaga 2 – Intervjuguide
Öppen inledningsfråga:
Vad tänker ni på när ni hör ordet välbefinnande?
Teman:
Tankar om välbefinnande
Vad innebär det att känna välbefinnande i skolan?
Relationer
Vilken betydelse har relationer till kompisar, lärare, familj?
Utseende
Vilken betydelse har utseendet för välbefinnandet?
Framtiden
Hur känns det inför framtiden?
Avslutning
Summering