6.1 Slutsats
Syftet med studien var att fastställa om nordiska företags värdering av goodwill sker i enlighet med kravet på neutralitet utifrån The Conceptual Framework for Financial Reporting. För att uppfylla syftet har två ställda hypoteser använts;
H0 = Det finns inget positivt samband mellan nedskrivning av goodwill och framtida kassaflöde vilket stödjer Agentteorin och Big Bath.
H1 = Det finns ett positivt samband mellan nedskrivning av goodwill och framtida kassaflöde vilket visar på neutralitet.
I första undersökningen med framtida kassaflöde år 1 kan vi förkasta H0 och statistiskt säkerställa att det enligt H1 finns ett positivt samband mellan nedskrivning av goodwill och framtida kassaflöde år 1. Resultatet ger en indikator på att neutralitet föreligger. I undersökningen gjord på framtida kassaflöde år 2 kan vi inte förkasta H0 och därmed inte statistiskt bevisa att det finns ett samband mellan nedskrivning av goodwill och framtida kassaflöde år 2. I den tredje undersökningen som gjort på framtida kassaflöde år 3 kan vi förkasta H0 och statistiskt säkerställa att det enligt H1 finns ett positivt samband mellan nedskrivningar av goodwill och framtida kassaflöde vilket indikerar på neutralitet.
Vi kan slutligen konstatera att det inte fanns något kontinuerligt resultat i undersökningen då samtliga undersökta år inte uppvisar ett likartat resultat. Detta skapar en situation utan ett kontinuerligt mönster i nedskrivningar av goodwill vilket hotar neutraliteten i företags värdering av goodwill. Vi kan där av inte utesluta att goodwillnedskrivningar påverkats av Agentteorin och Big Bath. Att resultatet inte har ett kontinuerligt resultat skapar svårighet i att bevisa att neutralitet föreligger vilket försvårar de praktiska och teoretiska implikationerna av arbetet.
Undersökningen visar också att nedskrivningar av goodwill sker betydligt mer sällan i det internationella regelverket än vid tidigare gällande regelverk. Detta visar att en stor skillnad i företags hantering av goodwill har skett. Denna stora minskning visar att företag är restriktiva i sin nedskrivning av goodwill.
Slutsatsen i denna undersökning blir därför att goodwillnedskrivningar visar ett positivt samband i linje med IAS 36 i två av de tre analyserade årens framtida kassaflöde.
6.2 Reflektioner
Undersökningen har utförts med en tidigare använd analysmodell, som därför använts utan att byta ut variabler. VIF-värdet i några av de undersökta variablerna har varit oroväckande höga i vissa fall för att ge modellen fullt förtroende, att kontrollera och byta ut dessa variabler hade kunnat ge större förtroende för modellen. Denna undersökning hanterar dock inte primärt de variabler som haft hög multikollinearitet vilket motiverar användandet av modellen till denna studie.
Undersökningen har hanterat samtliga företag på de undersökta börsmarknaderna, något som skapat en hög standardavvikelse och stor variation av storlek på företag. Att dela in företag efter storlek hade kunnat minska denna avvikelse och ge en bild av hur företag i likartad storlek hanterar problematiken bakom goodwill.
Den kvantitativa metoden som använts i uppsatsen har krävt mycket förklaring av olika begrepp för att skapa en förståelse för läsaren. Detta ger den kvantitativa metoden en sorts kvalitativ påverkan, något som vid en ren kvantitativ undersökning kan ses som överflödigt. I denna undersökning motiveras detta av att förståelsen av kvantitativ metod hos de aktuella läsarna inte är tillräcklig för att utelämna detta.
Vid en framtida forskning som hanterar samma problematik hade en kvalitativ undersökning för att undersöka revisorers inställning till börsnoterade företags goodwillhantering. Man hade även kunnat använda sig av en större marknad än den nordiska för att nå tillräckligt underlag för att vid en analys kunna dela upp företag storleksmässigt. Ytterligare ett undersökningsförslag är att undersöka de företag som innehar goodwillpost, men valt att inte skriva ner dessa. Detta då denna undersökning endast undersöker de tillfällen då nerskrivning av goodwill har skett.
Referenser
Arya, A., Glover, J. & Sunder, S. (1998). Earning management and the Revelation Principle, Review Of Accounting Studies, 3, ½, 7-34.
Bens, D. A., Heltzer, W. & Segal, B. (2007) The information content of goodwill impairments and the adoption of SFAS 142. Journal of Accounting, Auditing &
Finance, 26(3), 527-555.
Bryman, A. & Bell, E. (2003) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber Ekonomi.
Campbell, D. T. & Fiske, D. W. (1959) Convergent and discriminant validation by the multitrait-multimethod matrix. Psychological bulletin, 56(2), 81-105.
Carlson, M. (2014) Att arbeta med företagsanalys. Stockholm: Liber Carlsson, J. & Sandell, N. (2014) Koncernredovisning. Stockholm: Liber.
Creswell, J.W. (2013) Research design: qualitative, quantitative and mixed methods approaches. Los Angeles: Sage publications.
Edling, C. & Hedström, P. (2003) Kvantitativa metoder – Grundläggande analysmetoder för samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.
Eisenhardt, K. (1989) Agency Theory: An Assessment and Review. The Academy of Management Review, 14(1), 57-74.
Eliasson, A. (2013) Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, L. & Wiedersheim-Paul, F. (2014) Att Utreda, Forska Och Rapportera. Stockholm: Liber.
Gilchrist, S. & Himmelberg, C. P. (1995) Evidence on the role of cash flow for investment. Journal of monetary Economics, 36(3), 541-572.
Gröjer, J. (2002) Grundläggande redovisningsteori. Lund: Studentlitteratur.
Grønmo, S. (2006) Metoder i samhällsvetenskap. Malmö: Liber.
Hair, J., Black, W., Babin, B. & Anderson, R. (2014). Multivariate data analysis. Harlow: Pearson Education Limited.
Hammarlund, L.F., Mackén, P., Jacobson, S-E. & Larsson, C-G. (2013) Cash management för företag. Lund: Studentlitteratur.
Hartman, J. (2004) Vetenskapligt tänkande – Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Hayn, C., & Hughes, P. J. (2006) Leading indicators of goodwill impairment. Journal of
Accounting, Auditing & Finance, 21(3), 223-265.
Heaton, J.B. (1997) Managerial Optimism and Corporate Finance. Financial Management, Summer 2002, 33-45.
Hill, C. W., & Jones, T. M. (1992) Stakeholder-agency theory. Journal of management studies, 29(2), 131-154.
IASB. (2015) The Conceptual Framework for Financial Reporting.
http://www.ifrs.org/Current-Projects/IASB-Projects/Conceptual-Framework/Documents/May%202015/ED_CF_MAY%202015.pdf (2017-04-03).
IFRS-volymen. (2016) Stockholm: Far Akademi.
Jarva, H. (2009) Do Firms Manage Fair Value Estimates? An Examination of SFAS 142 Goodwill Impairments. Journal of Business Finance & Accounting, 36(9-10), 1059-1086.
Jensen, M. (1986) Agency Costs of Free Cash Flow, Corporate Finance, and Takeovers. The American Economic Review, 76(2), 323-329.
Jordan, C. E., & Clark, S. J. (2011) Big bath earnings management: the case of goodwill impairment under SFAS No. 142. Journal of Applied Business Research, 20(2), 63-70.
KPMG. (2014) Taxation of Cross-Border Mergers and Acquisitions.
https://home.kpmg.com/content/dam/kpmg/pdf/2014/05/finland-2014.pdf (2017-05-01).
KPMG. (2016) Ny norsk regnskapsstandard – Regnskapsmessig behandling av goodwill.
https://assets.kpmg.com/content/dam/kpmg/no/pdf/ny-regnskapsstandard-goodwill.pdf (2017-04-28).
Lamont, O. (1997). Cash flow and investment: Evidence from internal capital markets. The Journal of Finance, 52(1), 83-109.
Levitt Jr, A. (1998) The numbers game. The CPA Journal, 68(12).
Li, K. K., & Sloan, R. G. (2015) Has goodwill accounting gone bad?
Marton, J., Lumsden, M., Pettersson, A-K., Rimmel, G. & Lundqvist, P. (2016) IFRS – I teori och praktik. Stockholm: Bonnier Utbildning.
Neter, J., Kutner, M.H., Nachtsheim, C.J. & Wasserman, W. (1996). Applied linear statistical models. Chicago: Irwin.
Podsakoff, P. M., MacKenzie, S. B., Lee, J. Y., & Podsakoff, N. P. (2003) Common method biases in behavioral research: a critical review of the literature and
PWC. (2011) Regnskabshåndbogen 2011 http://e-books.pwc.dk/PricewaterhouseCoopers/Publikationer/Regnskabshaandbogen2011/?Pag e=435 (2017-05-03). Redovisningsrådet. (2000) Koncernredovisning RR1:00 http://www.bfn.se/upload/sv/redovisningsregler/redovisningsradets-rekommendationer/RR/RR1_00.pdf (2017-04-20).
Ross, S. A. (1973) The economic theory of agency: The principal's problem. The
American Economic Review, 63(2), 134-139.
Smith, D., Brännström, D. & Jansson, A. (2015) Redovisningens språk. Lund: Studentlitteratur.