En summerande slutsats av resultaten från denna studie pekar mot att respondenterna väljer att arbeta med varierande delar när kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse genomförs.
Det verkar finnas en skillnad i vilka aktiviteter undervisningen och senare bedömningen baseras på, vilket kan relateras tillbaka till läroplanens och kursplanens vaga formuleringar.
De aktiviteter respondenterna främst genomför vid undervisningen är sportaktiviteter likt det Backman (2008) benämner som ordinärt friluftsliv, exempelvis att göra upp eld eller slå upp ett tält i närheten av skolan, inte det Backman benämner som exklusivt friluftsliv: att åka längdskidor. Vistelse i momentet verkar få liten plats. Det verkar även finnas en skillnad i när och vad respondenterna bedömer eleverna på. Några respondenter bedömer allt som eleven gör medan andra snarare verkar arbeta med ett avbockningssystem på utvalda lektioner. Detta kan medföra att eleverna inte vet vad som förväntas av dem. Likvärdigheten i bedömningen kan även utebli, vilket vi anser vara ett problem. De främsta faktorerna respondenterna anser påverkar deras undervisning är läroplanens formuleringar, ämnets ekonomi, lektionstiden och skolans geografiska placering i relation till naturmiljö. Dessa faktorer lyfts av respondenterna som främst negativa och begränsande. De ramfaktorer som respondenterna i minst utsträckning klassar som negativt påverkande är närsamhället samt respondenternas relationer till kollegor, rektorer och elever.
Som framtida forskning ser vi gärna ytterligare studier över hur ramfaktorer påverkar undervisningen för friskolor och kommunala skolor, särskilt om en jämförelse mellan skolformerna kommunal skola och friskola görs. I denna studie har vi funnit att lärare på friskolor inte verkar lika bekymrade över ämnets ekonomi som lärare på kommunala skolor
verkar vara. Det resultatet öppnar upp för att fler skillnader kan finnas, varav ämnet bör undersökas vidare. Det vore intressant och nyttigt för bland annat skolledningen på en skola att få veta hur ramfaktorer påverkar undervisningen när friskolor ställs mot kommunala skolor och vice versa. Kanske kan de lära av varandra?
I arbetet som lärare kommer bedömning av elevernas förmågor alltid att ske. En svårighet som framkommit under denna studie är vilket underlag som bedömningen av elevernas förmågor ska baseras på. Vissa lärare menar att de ska bedöma allt de ser medan andra lärare inte gör så. Några lärare uttrycker även svårigheter med att bedöma friluftsliv och utevistelse då momentet dels handlar om rekreation trots att detta inte specificeras i styrdokumenten, dels är komplicerad i sin uppbyggnad. Flera respondenter talar även om svårigheten med att bedöma hur en eld tänds eller hur ett tält slås upp. Trots att det finns tydliga styrdokument över vad undervisningen ska behandla vore alltså en studie över lärares resonemang över hur och vad de bedömer vara givande, både för verksamma lärare för att öka förståelsen för bedömningen inom kunskapsområdet, men även för blivande lärare av samma anledning.
6 Referenslista
Andkjær, S. (2010). På jagt efter kroppen i friluftslivet. Stilhed og stemninger eller eventyr og sensationer? Hämtad 2019-01-03 från:
www.idrottsforum.org/articles/andkjaer/andkjaer100606.html
Andkjær, S. (2012). A cultural and comparative perspective on outdoor education in New Zealand and friluftsliv in Denmark.Journal of Adventure Education & Outdoor Learning, 12(2), 121–136.
Annerstedt, C., & Larsson, S. (2010). ‘I have my own picture of what the demands are . . .’: Grading in Swedish PEH – problems of validity, comparability and fairness. European Physical Education Review 16(2), 97–115.
Backman, E. (2004a). Friluftsliv i grundskolan. I H. Larsson, K. Redelius (Red.), Mellan nytta och nöje: bilder av ämnet idrott och hälsa. (s. 173–188). Stockholm:
Idrottshögskolan.
Backman, E. (2004b). Utövar ungdomar friluftsliv? Svensk idrottsforskning, 4, 1–7.
Hämtad 2019-01-07 från:
http://gih.diva-portal.org/smash/get/diva2:565/FULLTEXT01.pdf
Backman, E. (2008). What Is Valued in "Friluftsliv" within PE Teacher Education?--Swedish PE Teacher Educators' Thoughts about "Friluftsliv" Analysed through the Perspective of Pierre Bourdieu. Sport, Education and Society, 13(1), 61–76.
Backman, E. (2011). What controls the teaching of friluftsliv? Analysing a pedagogic discourse within Swedish physical education. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 11(1), 51–65.
Bourdieu, P. (1992). The Logic of Practice. Cambridge: Polity.
Broady, D. (1999). Det svenska hos ramfaktorteorin. Pedagogisk forskning i Sverige, 4(1), 111–122.
Brügge, B., & Szczepanski, A. (2018). Pedagogik, didaktik och ledarskap - Om didaktik och att vara lärare och ledare i naturen. I B. Brügge, M. Glantz, K. Sandell (Red.), Friluftslivets pedagogik. En miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. (s. 49–78). Stockholm: Liber AB.
Bryman, A (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Curtner-Smith, M. D., & Meek, G. A. (2000). Teachers’ value orientations and their compatibility with the national curriculum for physical education. European Physical Education Review, 6(1), 27–45.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.
Glantz, M., Grahn, P., & Hedberg, P. (2018). Tätortsnära friluftsliv - Om tätorterna som landskap och friluftsmiljö. I B. Brügge, M. Glantz, K. Sandell (Red.), Friluftslivets pedagogik. En miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. (s. 175–
202). Stockholm: Liber AB.
Grundskoleförordning (SFS 1994:1194). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Hanken, I. M., & Johansen, G. (2013). Musikkundervisningens didaktikk. Oslo: Cappelen Damm AS.
Hay, P., & Macdonald, D. (2008) [Mis]appropriations of Criteria and Standards Referenced Assessment in a Performance-Based Subject. Assessment in Education:
Principles, Policy and Practice, 15(2), 153–168.
Kulturdepartementet. (1999). Statens stöd till friluftsliv och främjande- organisationer (Ds 1999:78). Stockholm: Regeringskansliet.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur AB.
Larsson, H., & Meckbach, J. (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar - en introduktion. I H.
Larsson, J. Meckbach (Red.), Idrottsdidaktiska utmaningar. (s. 9–16). Stockholm: Liber AB.
Lindblad, S., Linde, G., & Naeslund, L. (1999). Ramfaktorteori och praktiskt förnuft.
Pedagogisk forskning i Sverige, 4(1), 93–110.
Linde, G. (2012). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund:
Studentlitteratur AB.
Lindström, G., & Pennlert, L. Å. (2016). Undervisning i teori och praktik - en introduktion i didaktik. Umeå: Fundo förlag AB.
Lundgren, P. U. (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. Pedagogisk forskning i Sverige, 4(1), 31–42.
Lundvall, S., & Meckbach, J. (2008). Mind the gap: physical education and health and the frame factor theory as a tool for analysing educational settings. Physical Education and Sport Pedagogy, 13(4), 345–364.
Nilsson, J. (2012). Friluftsliv: en begreppsproblematisering. I H. Larsson, J. Meckbach (Red.), Idrottsdidaktiska utmaningar. (s. 141–153). Stockholm: Liber AB.
Novus. (2016). Undersökning bland idrottslärare. Hämtad 2019-01-14 från:
http://svensktfriluftsliv.se/wp-content/uploads/2017/07/slutrapport-undersokning-bland-idrottslarare.pdf
Regeringen. (2018). Nu får eleverna mer undervisningstid i matematik och i idrott och hälsa. Hämtad 2019-04-15 från:
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/07/nu-far-eleverna-mer-undervisningstid-i-matematik-och-i-idrott-och-halsa/
Sandell, K., & Sörlin, S. (2000). Friluftshistoria : från "härdande friluftslif" till ekoturism och miljöpedagogik: teman i det svenska friluftslivets historia. Stockholm: Carlsson.
Seger, I. (2016). Betygsättning – ett (o)möjligt uppdrag. I H. Larsson, S. Lundvall, J.
Meckbach, T. Peterson, M. Quennerstedt (Red.), Hur är det i praktiken? : lärare utforskar ämnet idrott och hälsa. (s. 129–140). Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan.
Sjöberg, D. (2013). Hur arbetar lärare med friluftsliv i Idrott & Hälsa-undervisningen. En intervjustudie om hur idrottslärare kan arbeta med friluftsliv på förskole-, mellanstadie- och gymnasienivå (Examensarbete). Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet.
Tillgänglig: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-90884
Skolinspektionen. (2010). Mycket idrott och lite hälsa. Skolinspektionens rapport från den flygande tillsynen i idrott och hälsa. Hämtad 2019-04-09 från:
https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och- rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Flygande-inspektion/Mycket-idrott-och-lite-halsa/
Skolinspektionen. (2011). Litteraturöversikt inför kvalitetsgranskning av Idrott och hälsa i grundskolan. Hämtad 2019-04-09 från: https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/01-inspektion/kvalitetsgranskning/idrottgr/kvalgr-idrottgr-littoversikt.pdf
Skolinspektionen. (2018). Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7–9.
Hämtad 2019-02-08 från: https://www.skolinspektionen.se/idrott-och-halsa Skollagen (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2011a). Kursplan för grundskolan: Idrott och hälsa. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i Idrott och hälsa. Stockholm:
Fritzes.
Skolverket. (2012). Bedömningsstöd Idrott och hälsa. Hämtad 2019-03-22 från:
https://bp.skolverket.se/delegate/download/test/informationmaterial?testGuid=9AE509FE AF564EBFB67C1269D2F1F2FA
Skolverket. (2018a). Betyg och betygsättning. Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Hämtad 2019-02-26 från: https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/allmanna-rad
Skolverket. (2018b). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. Hämtad 2019-03-22 från:
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan
Skolverket. (2018c). Nya råd för mer rättvisande och likvärdiga betyg. Hämtad 2018-12-13 från:
https://www.skolverket.se/om- oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2018-10-29-nya-rad-for-mer-rattvisande-
och-likvardiga-betyg?fbclid=IwAR1BOT5Snbperm7RKYnDxwF0zaMAb1pQghVhC3G8Q7n76n2x1Yk Ch-UpPq8
Statistiska centralbyrån. (2017). Levnadsförhållanden - Rapport 128. Fritid 2014–2015.
Hämtad 2019-04-16 från:
https://www.scb.se/contentassets/c80a1255111a439098cd1dc518d08da1/le0101_2014i15 _br_lebr1701.pdf
Svennberg, L., Meckbach, J., & Redelius, K. (2014). Exploring PE teachers’ ‘gut feelings’: An attempt to verbalise and discuss teachers’ internalised grading criteria.
European Physical Education Review, 20(2), 199–214.
Svenning, S. (2001). Friluftsverksamheten i skolan. Rapport, Skolverket, Dnr 2000:807.
Thornberg, P., & Jönsson, A. (2015). Sambedömning för ökad likvärdighet? I J.
Söderman, B. Sundmark (Red.), Kritiska perspektiv på bedömning och dokumentation. (s.
179–205). Malmö: Malmö Högskola.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
Utbildningsdepartementet. (1994). Kursplaner för grundskolan: Idrott och hälsa.
Stockholm: Fritzes.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad 2018-12-14 från:
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/?_ga=2.183183782.1021976758.1516113262-263461173.1455117355 Waite, S. (2009). Outdoor learning for children aged 2–11: perceived barriers, potential solutions. Hämtad 2018-12-20 från:
https://www.latrobe.edu.au/education/downloads/2009_conference_waite.pdf Wiliam, D. (2013). Att följa lärande- formativ bedömning i praktiken. Lund:
Studentlitteratur AB.
Wright, S. P., Horn, P. S., & Sanders, L. W. (1997). Teacher and Classroom Context Effects on Student Achievement: Implications for Teacher Evaluation. Journal of Personnel Evaluation in Education, 11, 57–67.