Att hbt-personer runtom i världen diskrimineras, trakasseras och utsätts för våld är ett faktum. Trots detta har arbetet med hbt-frågor i internationellt utvecklingssamarbete hitintills varit väldigt begränsat. Heteronormativa värderingar i samhället och i organisationer har visat sig vara ett hinder för att människor ska intressera sig för frågor som rör hbt-personers rättigheter. Heteronormativitet innebär att heterosexualiteten privilegieras och andra sexuella läggningar blir klassade som annorlunda och marginaliseras. Heteronormativitet i kombination med att hbt- gruppen diskrimineras inom flera samhällsområden, leder till att hbt-personer löper stor risk att drabbas av fattigdom.
I det svenska utvecklingssamarbetet har hbt-frågan börjat uppmärksammas de senaste åren. År 2006 utkom en handlingsplan för hur Sida skulle integrera hbt-perspektivet inom alla sina arbetsområden och göra länken tydligare till deras arbete med fattigdomsbekämpning. Dock har senare utvärderingar, både utförda av Sida själva såväl som andra aktörer, visat att initiativet inte har varit tillräckligt och att väldigt lite har gjorts praktiskt för att några verkliga förändringar ska ha kunnat ske.
RFSL är den mest framträdande organisationen för hbt-frågor i Sverige och de har ställt sig väldigt kritiska till det svenska biståndets passivitet då det kommer till hbt-frågor. Detta framkommer bland annat av deras projektansökningar där de beskriver problematiken med att hbt-personer inte uppmärksammas i det generella utvecklingssamarbetet. I de fyra projektansökningarna som har använts för denna uppsats har det också framkommit att det finns många gemensamma beröringspunkter för upplevda problemområden och för de strategier som används för att motverka dessa. I relation till detta kan det konstateras att det är många mekanismer som bidrar till den diskriminering som förekommer mot hbt-personer. Framförallt kan diskrimineringen och trakasserierna förklaras utifrån teorier om heteronormativitet och homofobi. Foucaults teorier om makt och sexualitet spelar också in och erbjuder en förklaring till varför hbt-personer anses vara så särskiljda från den heterosexuella normen. I den tidigare forskningen hittar vi stöd för vad som står i ansökningarna om hur internationella aktörer är dåliga på att inkludera hbt-frågan i sina insatser och riskerar att befästa heteronormativa värderingar. Det är således möjligt att, utifrån projektansökningarna, hitta vissa problemområden som är genomgående för frågor som rör hbt-personers brist på rättigheter och att uttrycka relevanta förklaringar till dem.
48 Relaterande till mål och strategier har det kunnat utläsas vissa förenande ambitioner i de fyra projektansökningarna. Det slutgiltiga målet för hbt-personer är att trakasserier och diskriminering ska upphöra. De vill bli en accepterad del av samhället. Till stor del handlar projektens strategier om kunskapsspridning och ett synliggörande av hbt-personers situation och rättigheter. Man vill påverka både officiella institutioner och beslutsfattare, såväl som samhället i stort. Genom att utgå från teorier som säger att sexualitet är konstruerat vill hbt-aktivister ifrågasätta rådande normer och utmana maktstrukturer. Strategier syftar också ofta till att få bort hbt-personers stämpel som den andre. Genom att sprida information och kunskap till alla nivåer av samhället hoppas man att likheter mellan olika grupper ska bli tydligare och att avgränsande skillnader ska suddas ut.
Att det finns ett behov att jobba med hbt-frågor i utvecklingssammanhang råder det ingen tvekan om. Detta har också de svenska biståndsorganisationerna kommit underfund med. Hos Sida kan det skönjas initiativ som syftar till att på ett tydligare sätt få in hbt-perspektivet i sitt arbete. Det kan dock konstaterats att det trots den retoriska utveckling som skett, så finns det fortfarande en lång väg att gå innan det praktiska arbetet har hunnit ikapp. Heteronormativiteten som återfinns i samhället och som genomsyrar tänkandet på alla institutioner måste ifrågasättas, utmanas och slutligen också, förändras.
49
Referenslista
Ambjörnsson, F. (2006). Vad är queer? Stockholm: Natur och Kultur. Berg, M & Wickman, J. (2010). Queer. Malmö: Liber AB.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga Metoder. (Upplaga 2:1). Malmö: Liber AB. Butler, J. (2007). Genustrubbel – feminism och identitetens subversion. Uddevalla: Daidolos AB. Correa, S & Muntarbhorn, V. (2007). The Yogyakarta Principles - Principles on the application of
international human rights law in relation to sexual orientation and gender identity.
http://www.yogyakartaprinciples.org/principles_en.pdf. (2013-05-13).
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. (Upplaga 2:1). Lund: Studentlitteratur AB.
Encyklopaedia Britannica (2013). Homophobia.
http://www.britannica.com/EBchecked/topic/1758377/homophobia uppdaterad 19e april 2013 (2013-04-19).
Esaiasson, P, Gilljam, M, Oscarsson, H och Wängnerud, L. (2007). Metodpraktikan: Konsten att
studera samhälle, individ och marknad. (Tredje upplagan). Stockholm: Norstedts Juridik.
ILGA. (2013). STATE-SPONSORED HOMOPHOBIA – A world survey of laws: Criminalisation,
protection, and recognintion of same-sex love.
http://old.ilga.org/Statehomophobia/ILGA_State_Sponsored_Homophobia_2013.pdf (2013- 05-22).
Jolly, S. ‘Why is development work so straight? Heteronormativity in the international
development industry’, Development in Practice, vol. 21, no. 1, 2011, pp. 18-27, hämtad 8 mars 2013, Academic Search Elite
Jonsson, A. (2006). Leaving No One Out -Swedish Development Cooperation and LGBT Persons from a
Queer Perspective. Magisteruppsats. Centrum för Afrikastudier, Göteborgs Universitet.
Lenke, K. (2013-04-22). Intervju. RFSL, Stockholm.
Lenke, K & Piehl, M. (2008). Hbt i utveckling – en handbok om hbt-perspektiv i utvecklingssamarbete. RFSL.
Nationalencyklopedin. (2013a). Bisexualitet. http://www.ne.se/lang/bisexualitet (2013-05-22). Nationalencyklopedin. (2013b). Genus. http://www.ne.se/kort/genus/1065117 (2013-05-21). Nationalencyklopedin. (2013c). Heteronorm. http://www.ne.se/heteronorm (2013-05-22).
Nationalencyklopedin. (2013d). Homosexualitet. http://www.ne.se/kort/homosexualitet (2013-05- 22).
50 Nationalencyklopedin. (2013e). Intersexualitet. http://www.ne.se/kort/intersexualitet (2013-05- 22).
Nationalencyklopedin. (2013f). Könsidentitet. http://www.ne.se/k%C3%B6nsidentitet (2013-05- 21).
Nationalencyklopedin. (2013g). Transsexualism. http://www.ne.se/lang/transsexualism (2013-05- 22).
Regeringskansliet. (2006). Sweden’s international policy on Sexual and Reproductive Health and Rights. Stockholm: Elanders Gotab.
Regeringskansliet. (2008). Globala utmaningar – vårt ansvar. Skrivelse om Sveriges politik för global
utveckling. Stockholm: Elanders.
Regeringskansliet. (2011). Historisk resolution om HBT-frågor antagen i FN. http://www.regeringen.se/sb/d/14919/a/171132 (2013-05-22).
Regeringskansliet. (2012). Politik för global utveckling. http://www.regeringen.se/sb/d/10423 (2013-04-03).
Regeringskansliet. (2013). Lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller
könsuttryck. http://www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskliga-rattigheterna/vilka-rattigheter-
finns-det/lika-rattigheter-och-mojligheter-oavsett-sexuell-laggning-konsidentitet-eller- konsuttryck (2013-05-13).
Repstad, P.& Nilsson, B. (2007). Närhet och distans: Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur
RFSL. (2009). Development project: Reduced violence against LGBT persons in 3 cities in Indonesia. RFSL. (2010). Ansökan om informationsbidrag: Hbt i världen.
RFSL. (2011). Project Application 2012 – 2014. RFSL - KAOS GL: Rainbow against heterosexism. RFSL. (2012a). Internationell Strategi 2012 – 2014.
http://www.rfsl.se/public/Internationell_strategi_2012.pdf (2013-03-13).
RFSL. (2012b). Ansökan om bidrag: Arus Pelangi – Reduced violence against LGBT persons in 3 cities in
Indonesia .
RFSL. (2012c). Application question: Arus Pelangi – Reduced violence against LGBT persons in 3 cities in
Indonesia.
RFSL. (2013a). Vad är RFSL? http://www.rfsl.se/?p=109 (2013-05-13). RFSL. (2013b). Hbt i utveckling. http://www.rfsl.se/?p=4357 (2013-04-09). RFSL. (2013c). Ansökan om bidrag för informationsprojekt i Sverige: Hbt i världen. RFSL. (2013d). Ansökan om bidrag: Pal Project Uganda.
51 RFSL. (2013e). Application question: Pal Project Uganda.
RFSL. (2013f). Begreppslista. http://www.rfsl.se/?p=410 (2013-05-21). Rosenberg, T. (2002). Queerfeministisk Agenda. Stockholm: Atlas.
Samelius, L & Wågberg, E. (2005). Sexual Orientation and Gender Identity Issues In Development. Stockholm: Sida.
Sida. (2006). Handlingsplan för konkretisering av Homo-, Bi- och Transfrågor i utvecklingssamarbetet 2007 –
2009 - Sidas arbete med Homo-, Bi- och Transfrågor i utvecklingssamarbetet. Stockholm: Edita
Communication AB.
Sida. (2010). Evaluation of Sida’s Action Plan on Sexual Orientation and Gender Identity in Swedish
Development Cooperation 2007 – 2009. Stockholm: Edita.
United Nations High Commissioner for Human Rights. (2011). Discriminatory laws and practices and
acts of violence against individuals based on their sexual orientation and gender identity.
http://www2.ohchr.org/english/bodies/hrcouncil/docs/19session/A.HRC.19.41_English.pdf (2013-05-13).
Warner, M. (red). (1993). Fear of a queer planet – Queer politics and social theory. Minneapolis: University of Minnesota Press.