Syftet med undersökningen var att undersöka vilken kunskap konsumenter har om palmolja i livsmedelsprodukter och hur miljömedvetna de är vid livsmedelskonsumtion. Hypotesen var att konsumenter har kunskap om palmolja men att de inte agerar utifrån den. Frågeställningarna var följande:
• Vilken kunskap har konsumenter om palmolja i livsmedelsprodukter och hur miljömedvetna är de vid livsmedelskonsumtion?
• Hur påverkar medvetenheten och kunskapen konsumentens konsumtion av palmolja i livsmedel?
• Hur skiljer sig kunskapen och medvetenheten beroende på kön och ålder?
Hypotesen visade sig stämma och frågeställningarna kan besvaras. Resultatet visade att konsumenterna har en grundläggande kunskap om palmolja i livsmedelsprodukter och att många ser sig själva som relativt miljömedvetna när de handlar livsmedel. Det fanns en bild av att sin egna medvetenhet var hög. De allra flesta ansåg att palmolja är dålig för miljön och hade en kunskap om att produktionen bidrar till skövling av regnskog. Det fanns också en gemensam bild av vilka produkter som innehåller oljan, tex. margarin/smör och kakor/bakverk. Även fast konsumenten såg sig själv som miljömedveten och visste att palmoljans produktion har negativa effekter på miljön, så räckte det inte för att de ska välja bort produkter med palmolja i. Konsumenterna har alltså en bild av sig själva som relativt miljömedvetna vid konsumtion av livsmedel, men som inte stämmer in på sättet de väljer att konsumera.
Konsumentens medvetenhet och kunskap påverkar inte konsumtionen av palmolja i livsmedel. Resultatet visade att det istället fanns barriärer som utgjorde hinder för konsumenten. Barriärerna hindrar konsumenten från att agera miljövänligt vid konsumtion av livsmedelsprodukter med palmolja i. De mest framträdande barriärerna var pris, vanor, okunskap och tidsbrist. Det fanns en tydlig koppling mellan barriärerna och hur det kommer sig att konsumenten inte agerar utifrån sin vetskap om att palmoljans negativa effekter. Barriärerna utgör ett hinder för konsumenten och skapar ett gap mellan deras kunskap om palmolja och hur de agerar vid livsmedelskonsumtion. Resultatet visade att det finns vissa skillnader i kunskap och medvetenhet beroende på kön och ålder. Det blir framförallt tydligt i vissa frågor och resultatet visade att gruppen kvinnor och konsumenter över 31 år är de med mest kunskap och medvetenhet.
Agenda 2030 innehåller värdefulla mål, som står för någonting bra. Dock tyder ingenting på att målen som presenteras i denna uppsats kommer nås, då utmaningarna är för många och stora. Avslutningsvis går det att konstatera att konsumenter vill att det ska vara lätt att göra rätt. Det finns en vilja att göra rätt även om det inte alltid finns rätt förutsättningar. Om konsumenterna har tillgång till rätt information kanske detta kan förändras. Vårt sätt att konsumera behöver förändras, viljans finns, nu bör den bara få ta mer plats bland hyllorna.
Referenser
Aguiar, L.K., Martinez, D.C., & Caleman, S.M.Q. (2017). Consumer awareness of palm oil as an ingredient in food and non-food products. Journal of Food Products Marketing, 24(3). Doi: 10.1080/10454446.2017.1266559
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3. Liber: Stockholm. Blake, J. (1999). Overcoming the ‘value-action gap’ in environmental policy: Tension
between national policy and local experience. Local Environment, 4(3), 257-278.
Chung, S., & Leung, M.M. (2007). The Value-Action Gap in Waste Recycling: The Case of Undergraduates in Hong Kong. Environmental Management, 40(4), 603-612.
Doi: 10.1007/s00267-006-0363-y
Ellen, P.S. (1994). Do we know what we need to know? Objective and subjective knowledge effect on pro-ecological behaviors. Journal of Business Research, 30, 43-52.
Doi: 10.1016/0148-2963(94)90067-1
Fitzherbert, E.B., Struebig, M.J., Morel, A., Danielsen, F., Brühl, C.A., Donald, P.F., & Phalan, B. (2008). How will oil plam expansion affect biodiversity?. Trends in Ecology &
Evolution, 23(10) 538-545.
Doi: 10.1016/j.tree.2008.06.012
Gunstone, F. (2011). Vegetable Oils in Food Technology: Composition, properties and Uses. 2.uppl. Elektronisk bok. Hobocken, N.J: Wiley-Blackwell.
https://www.researchgate.net/profile/Dimitrios_Boskou/publication/6633297_Olive_oil/links/ 0c96052f8f0432417e000000/Olive-oil.pdf [Hämtad 2019-01-29]
Jafari, Y., Othman, J., Witzke, P., & Jusoh, S. (2017). Risks and opportunities from key importers pushing for sustainability: the case of Indonesian plam oil. Agricultural and Food
Economics, 5(13).
Doi: 10.1186/s40100-017-0083-z
Jordbruksverket. (2006). Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2002–
2004. (2006:2). Jönköping: Jordbruksverket.
https://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra06_2.pdf [Hämtad 2019-02-27]
Jordbruksverket. (2015). Livsmedelskonsumtionen i siffror: hur har konsumtionen utvecklats
de senaste femtio åren och varför? (2015:15). Jönköping: Jordbruksverket.
http://www2.jordbruksverket.se/download/18.7d09976314ed25cc1f6bd707/1438164110182/r a15_15.pdf [Hämtad 2019-02-26]
Jordbruksverket. (2018a). Hållbar produktion och konsumtion av mat. (2018:17). Jönköpning: Jordbruksverkeket.
https://www2.jordbruksverket.se/download/18.1f1adf26163dc588f3e133ea/1528440029934/r a18_17v2.pdf [Hämtad 2019-02-27]
Jordbruksverket. (2018b). Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel
2015-2017. (2018:28). Jönköping: Jordbruksverket.
https://www.jordbruksverket.se/download/18.4be8ed94167c5303a16c028/1545213525047/Sv eriges%20utrikeshandel%20med%20jordbruksvaror%20och%20livsmedel%202015-2017.pdf [Hämtad 2019-02-27]
Joshi, Y. & Rahman, Z. (2015). Factors Affecting Green Purchase Behaviour and Future Research Directions. Internationa Strategic Management Review, 3(1-2) 128-143. Doi: 10.1016/j.ism.2015.04.001
Koh, L.P., Levang, P. & Ghazoul, J. (2009). Designer landscapes for sustainable biofuels.
Trends in Ecology and Evolution, 24(8), 431-438.
Doi: 10.1016/j.tree.2009.03.012
Kollmuss, A. & Agyeman, J. (2002). Mind the Gap: Why do people act environmentally and what are the barriers to pro-envrionmental behavior?. Environmental Education Research, 8(3), 239-260.
Doi: 10.1080/13504620220145401
Laurance, W.F. (1999). Reflections on the tropical deforestation crisis. Biological
Conservation, 91(2-3) 109-117.
Doi: 10.1016/S0006-3207(99)00088-9
Laurance, W.F. (2007). Forest destruction in tropical Aisia. Current science, 93(11) 1544-1550.
https://repository.si.edu/bitstream/handle/10088/11995/stri_Laurance_Current_Science_2007. pdf [hämtad 2019-02-25]
Laureti, T. & Benedetii, I. (2018). Exploring pro-environmental food purchasing behaviour: An empirical analysis of Italian consumers. Journal of Cleaner Production, 172, 3367-3378. Doi: 10.1016/j.jclepro.2017.11.086
Lindahl, E. & Widén, J. (2015). Collaboration to adress a wicked problem – the case of
certified palm oil. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för ekonomi.
http://handelsradet.se/wp-content/uploads/2014/04/Collaboration-to-address-a-wicked-problem-The-case-of-certified-palm-oil.pdf [Hämtad 2019-02-10]
Morgans, L.C., Meijaard, E., Santika, T., Law, E., Budiharta, S., Ancrenaz, M. & Wilson, A.K. (2018). Evaluating the effectiveness of palm oil certification in delivering multiple sustainability objectives. Envrionmental Research Letters, 13.
Doi: 10.1088/1748-9326/aac6f4
Naturvårdsverket. (2015). Hållbara konsumtionsmönster – analyser av maten, flyget och den
totala konsumtionens klimatpåverkan idag och 2050. (6653). Stockholm: Naturvårdsverket.
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6653-6.pdf?pid=14404 [Hämtad 2019-02-24]
Nicholas, K., Franzo, J. & MacManus, K. (2018). Palm Oil in Myanmar: A Spatiotemporal Analysis of the Effects of Industrial Farming on Biodiversity Loss. Gobal Health: Science
Doi: 10.9745/GHSP-D-17-00132
Ostfeld, R., Howarth, D., Reiner, D., & Krasny, P. (2019). Peeling back the label – exploring sustainable palm oil ecolabelling and consumption in the United Kingdom. Environmental
Research Letters, 14(1).
Doi: 10.1088/1748-9326/aaf0e4
Regeringskansliet. (2015). Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. (Svensk översättning av FN:s Transforming our world: The 2030 agenda for sustainable development).
https://www.regeringen.se/49c2e4/globalassets/regeringen/dokument/finansdepartementet/age nda-2030/att-forandra-var-varld_agenda-2030-for-en-hallbar-utveckling.png.pdf [Hämtad 2019-02-21]
Roundtable of sustainable palm oil. (u.å) About us. https://rspo.org/about [hämtad 2019-03-21]
Ruysschaert, D. & Salles, D. (2014). Toward global voluntary standards: Questioning the effectiveness in attaining conservation goals: The case of the Roundtable on Sustainable Palm Oil (RSPO). Ecological Economics,107, 438-446.
Doi: 10.1016/j.ecolecon.2014.09.016
Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. 5. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Turner, E.C., Snaddon, J.L., Ewers, R.M., Fayle, T.M., & Foster, W.A. (2011). The Impact of Oil Palm Expansion on Environmental Change: Putting Conservation Research in Context. I Dr. Bernardes, M. A. (red.). Environmental Impact of Biofuels. London: Intech. ss. 19-40. https://eprints.soton.ac.uk/359401/1/19109.pdf [Hämtad 2019-02-25]
Världsnaturfonden. (2018a). Living Planet Report - 2018: Aiming higher. Grooten, M. and Almond, R. E. A. (red.). WWF: Gland, Switzerland.
https://wwwwwfse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2019/01/embargo_30-10_lpr2018_full-report-pages_25102018.pdf [Hämtas 2019-02-04]
Världsnaturfonden. (2018b). Palmolja.
https://www.wwf.se/wwfs-arbete/ekologiska-fotavtryck/palmolja-soja-och-forandrade-marknader/1551360-palmolja [hämtad 2019-02-04]