Syftet var att undersöka patienter med en psykiatrisk diagnos upplevelser av den
somatiska vården. Litteraturöversiktens resultat visade att dessa patienter upplever såväl positiva som negativa möten. Återkommande var att patienternas fysiska besvär misstros och att sjukvården istället fokuserar på och försökte hitta förklaringar i det psykiatriska tillståndet. Detta ger en ökad risk för feldiagnostisering. Det negativa bemötandet leder i sin tur också till att den berörda patientgruppen drar sig för att söka vård. En vårdmiljö som inte var anpassad påverkade patienterna negativt. Detta resulterade i att det psykiska tillståndet förvärrades och att personer som väntade på att få vård valde att lämna platsen.
Miljöfaktorer som också påverkade vårdupplevelsen var även på en organisationsnivå, till exempel långa väntetider och få eller inga lediga bokningsbara tider. Att behöva vänta länge gjorde att patienterna kände sig nedprioriterade. När patienterna istället kände att vårdpersonalen bemötte dem med respekt, var goda lyssnare och tog dem på allvar upplevdes mötet som positivt. En god kommunikation mellan vårdare och patient är det som ligger till grund för ett gott bemötande och skapar därmed ett positivt vårdmöte.
För att minska de negativa upplevelserna behövs mer kunskap om diskriminering och stigma, samt hur vårdpersonal kan arbeta för att reducera dessa.
12. Referensförteckning
*=Resultatartiklar
Almerud, Österberg, S. (2014). Akut omhändertagande ur ett omvårdnadsperspektiv. I A-K Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s.688-702). Lund: Studentlitteratur.
* Borba, C., DePadilla, L., McCarty, F., Esenwein, S., Druss, B. & Sterk, C. (2012). A qualitative study examing the perceived barriers and facilitators to medical helthcare services among women with a serious mental illness. Women Health Issues, 22 (2), 217-224. doi: 10.1016/j.whi.2011.10.001
Björkman, T (2011). Stigma och psykisk sjukdom: Hur stigma kan upplevas och
motverkas. I I.Ljungqvist & H. Jenner (Red.), Psykiatri för baspersonal: Kunskap för en evidensbaserad praktik (s 74-85). Stockholm: Gothia Förlag.
Björkman, T., Angelman, T., & Jönsson, M. (2008). Attitudes toward people with mental illness: a cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care. Scandinavian Journal of Caring Sciences 22(2), 170-177. doi:
10.1111/j.1471-6712.2007.00509.x.
* Bradford, D., Kim, M., Braxton, L., Marx, C., Butterfield, M., & Elbogen, E. (2008) Access to medical among persons with psychotic and major affective disorders.
Psychiatric Services, 59(8), 847-852. doi:
http://dx.doi.org/10.1176/appi.ps.59.8.847
Bäärnhielm, S. (2014). Transkulturell psykiatri. Natur Kultur Akademisk: Stockholm.
Centrum för Evidensbaserade Insatser (2011) Diskriminering av personer med psykisk ohälsa: En intervjuundersökning. Hämtad 31 oktober, 2016 från CEPI,
www.med.lu.se/content/download/78659/.../Rapport_diskriminering_2011%20.pd f
Centrum för Evidensbaserade Insatser (2014) Psykisk ohälsa – attityder, kunskap, beteende: Befolkningsundersökningar genomförda under perioden 2009-2014.
Hämtad 7 november, 2016, från CEPI,
http://www.med.lu.se/hv/cepi/aktuellt/cepi_utvaerderar_det_nationella_antistigma programmet_hjaernkoll
* Clarke, D., Dusome, D., & Hughes, L. (2007). Emergency department from the mental health client’s perspective. International Journal of Mental Health Nursing, 16, 126-131, doi: 10.1111/j.1447-0349.2007.00455.x
Colton, C.W., & R. W. Manderscheid. (2006). Congruencies in Increased Mortality Rates, Years of Potential Life Lost, and Causes of Death Among Public Mental
Health Clients in Eight States. Prevention of Chronic Disease, 3(2): 1-14. Hämtad från databasen PSYCINFO.
Di Somma, S., Paladino, L., Vaughan, L., Lalle, I., Magrini, L.,& Magnanti, M. (2015) Overcrowding in emergency department: an international issue. Internal and Emergency Medicine. 10(2):171-5. Epub 2014/12/03. doi: 10.1007/s11739-014-1154-8 pmid:25446540
Edvardsson, D., Rasmussen, B., & Sandman P.O. (2005a). Sensing an atmosphere of ease - a tentative theory of supportive care settings. Scandinavian journal of caring sciences, 19(4), 344- 353. doi: 10.1111/j.1471-6712.2005.00356.x
Edvardsson, D., Rasmussen, B., & Sandman P.O. (2005b). Caring or uncaring – meanings of being in an oncology environment. Journal of advanced nursing, 55(2), 188–197. doi: 10.1111/j.1365-2648.2006.03900.x
Edvardsson, D., & Wijk, H. (2014). Omgivningens betydelse för hälsa och ohälsa. I A-K Edberg & H. Wijk (Red), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. (s. 75-101).
Lund: Studentlitteratur.
Eklund, T. (2013) Psykiatri för primärvården. Lund: Studentlitteratur.
Elmqvist, C., Fridlund, B., & Ekebergh, M. (2011) On a hidden game board: the patient’s first encounter with emergency care at an emergency department. Journal of Clinical Nursing, 21 (17) 2609–2616. doi: 10.1111/j.1365-2702.2011.03929.x.
FN 1948, FN:s konventioner om Mänskliga rättigheter. Hämtad den 19 oktober, 2016, från Regeringskansliet,
http://www.regeringen.se/contentassets/d6d5653029e14e338a4b86f5f4b34c6b/fns -konventioner-om-manskliga-rattigheter.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier:
Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur &
Kultur.
Friberg, F. (2012). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s.121-132). Lund: Studentlitteratur.
Gustavsson, A., Svensson, M., Jacobi, F., Allgulander, C, Alonso J., Beghi, E., Dodel, R., Ekman, M., Faravelli, C., Fratiglioni, L., Gannon, B., Jones, D-H., Jennum P., Jordanova, A., Jönsson, L., Karampampa, K., Knapp, M., Kobelt, G., Kurth, T., Lieb, R., Linde, M., Ljungcrantz, C., Maercker, A.,Melin, B., Moscarelli, M., Musayev, A., Norwood, F., Preisig, M., Pugliatti, M., Rehm, J., Salvador-Carulla, L., Schlehofer, B., Simon, R., Steinhausen, HC., Stovner, LJ., Vallat, JM., Van den Bergh, P., van Os, J., Vos, P., Xu, W., Wittchen, HU., Jönsson, B., & Olesen, J. (2011) Cost of disorders of the brain in Europe European
Neuropsychopharmacology. 21(10), 718-779. doi:
10.1016/j.euroneuro.2011.08.008.
Han, PKJ,. & Rayson, D. (2010) The coordination of primary and oncology specialty care at the end of life. Journal of national cancer Institute. Monographs , 2010 (40), 31–37. doi: 10.1093/jncimonographs/lgq003
Hansson, L., Stjernswärd, S., & Svensson, B. (2014) Perceived and anticipated
discrimination in people with mental illness- An interview study. Nordic Journal of Psychiatry, 68 (2), 100-106, doi: 10.3109/08039488.2013.775339
* Harangozo, J., Reneses, B., Brohan. E., Sebes, J., Csukly, G., Lopes-Ibor, JJ., Sartorius, N., Rose, & Thornicroft, G. (2014) Stigma and discrimination against people with schizoprenia related to medical services. International Journal of Social
Psychiatry, 60(4), 359-366, doi: 10.1177/0020764013490263
* Harrison, N., Mordell, S., Roesch, R., & Watt, K. (2015). Patients with Mental Health Issues in the Emergency Department: The Relationship Between Coercion and Perceptions of Being Helped, Psychologically Hurt and Physically Harmed.
International Journal of Forensic Mental Health, 14(3), 161-171, doi:
10.1080/14999013.2015.1073195
Helgesson, G (2015). Forskningsetik. Lund: Studentlitteratur.
Hojat, M. (2007). Empathy in Patient Care: Antecedents, Development, Measurement, and Outcomes. New York: Springer.
Hsiao, C.-Y., Lu, H.-L. & Tsai, Y.-F. (2015). Factors influencing mental health nurses attitudes towards people with mental illness. International Journal of Mental Health Nursing, 24, 272-280. doi: 10.1111/inm.12129
Håkansson, C. (2014) Kroppslighet och kroppslig omvårdnad. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. (s. 213-231).
Lund: Studentlitteratur
Jeppsson, S. (2011) Samtidigt missbruk och pyskiatriska problem: Om diagnoser, Behandlingsprinciper och case mangement. I I. Ljungqvist & H. Jenner (Red.), Psykiatri för baspersonal: Kunskap för en evidensbaserad praktik. (s.140-151).
Stockholm: Gothia Förlag.
Johansson Berglund, I. (2010) Vårdmiljö: Spelar den någon roll? I I. Skärsäter (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa (s. 383-395). Lund: Studentlitteratur.
* Jorm, A. F., & Oh, E. (2009) Desire for social distance from people with mental
disorders. Australian and New Zealand Journal of Psychiatry. 43(3) 183-200. doi:
10.1080/00048670802653349
* Kaufman, E-A., McDonell, M., Cristofalo, M.,& Ries, R. (2012). Exploring Barriers to Primary Care For Patients with Severe Mental Illness: Frontline Patient and Provider Accounts. Issues in Mental Health Nursing, 33, 172–180, doi:
10.3109/01612840.2011.638415
Kendler, KS., Hettema, JM., Butera, F., Gardner, CO.,& Prescott CA. (2003). Life Event Dimensions of Loss, Humiliation, Entrapment, and Danger in the Prediction of Onsets of Major Depression and Generalized Anxiety. Archives of General Psychiatry, 60: 789-796. doi: http://dx.doi.org/10.1001/archpsyc.60.8.789
* Lawn, S., & McMahon, J. (2015). Experiences of care by Australians with a diagnosis of borderline personality disorder. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 22, 510-521, doi: 10.1111/jpm.12226
Lester, H-E., Tritter, J-Q., Sorohan, H. (2005) Patients and health professionals views on primary care for people with serious mental illness: focus group study. British medical journal, 330 (7500), 1122-1126. doi: 10.1136/bmj.38440.418426.8F Lethoba, KG., Netswera, FG & Rankhumise, E. (2006) How professional nurses in a general hospital setting perceive mentally ill patients. Curationis, 29 (4), 4-11.
Hämtad från databasen CINAHL Complete
* Liggins, J., & Hatcher, S. (2005). Stigma towards the mentally ill in the general hospital: a qualitative study. General Hospital Psychiatry, 27, 359-364, doi:
10.1016/j.genhosppsych. 2005.05.006
Mattsson, M. (2010). Psykoser. I I. Skärsäter (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa (s.
95-116). Lund: Studentlitteratur.
* McCabe, M., & Leas, L. (2008). A qualitative study of primary health care access, barriers and satisfaction among people with mental illness. Psychology, Health &
Medicine, 13 (3), 303-312, doi: 10.1080/13548500701473952
* Morgan, A., Reavley, N., Jorm, A., & Beatson, R. (2016). Experiences of
discrimination and positive treatment from health professionals: A national survey of adults with mental health problems. Australian & New Zealand Journal of Psychiatry, 50(8), 754-762, doi: 10.1177/0004867416655605
Mårtensson, G., Westerberg Jacobson, J. & Engström, M. (2014). Mental health nursing staff's attitudes towards mental illness : an analysis of related factors. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 21 (9), 782-788.
10.1111/jpm.12145.
Niklasson, M. (2013) Orsaker till psykossjukdom. Hämtad 28 oktober, 2016,
Akademiska sjukhuset, http://www.akademiska.se/sv/Verksamheter/Psykosvard-och-rattspsykiatri/Patientinformation/Psykoser/Orsaker-till-psykossjukdom/
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011) Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber
Ottosson, H. & Ottosson, J-O. (2007). Psykiatriboken. Stockholm: Liber Ottosson J-O.(2004) Psykiatri. Stockholm: Liber
Papoulias, C., Csipke, E., Rose, D., Mckellar, S., & Wykes, T. (2014). The psychiatric ward as a therapeutic space: systematic review. The british journal of psychiatric, 205, 171-176. doi: 10.1192/bjp.bp.114.144873
Reed, F., & Fitzgerald, L. (2005) The mixed attitudes of nurse’s to caring for people with mental illness in a rural general hospital. International Journal of Mental Health Nursing, 14, 249-257. Hämtad från databasen CINAHL Complete.
Repstad, P (2016). Sociologiska perspektiv i vård, omsorg och socialt arbete. Lund:
Studentlitteratur.
Sandman, L., & Kjellström, S (2013). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund:
Studentlitteratur.
Sarvimäki, A., & Stenbock-Hult B.(2008) Omvårdnadens etik- Sjuksköterskan och det moraliska rummet. Stockholm: Liber
Seeman, N., Tang, S., Brown A., & Ing ,A. (2016). World survey of mental illness stigma. Journal of Affective Disorders, 190, 115-121, doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.jad.2015.10.011
SFS 1982: 763. Hälso och sjukvårdslag. Stockholm: Fakta Info Direkt.
Skärsäter, I. (2014). Psykisk ohälsa. I A-K Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s.611-638). Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (2010). Öppna jämförelser och utvärdering 2010. Psykiatrisk vård – ett steg på vägen. Hämtad 5 september, 2016 från Socialstyrelsen,
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18050/2010-6-6.pdf
Socialstyrelsen. (2011). Väntetider vid sjukhusbundna akutmottagningar. Hämtad 31 oktober, 2016, från Socialstyrelsen,
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18284/2011-3-36.pdf
Socialstyrelsen (2013a). Psykisk ohälsa bland unga: Underlagsrapport till barns och ungas hälsa, vård och omsorg. Hämtad 5 september, 2016 från Socialstyrelsen, https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5-43.pdf
Socialstyrelsen (2013b). Nationell utvärdering 2013: Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Hämtad 5 september, 2016 från Socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19150/2013-6-27.pdf
Socialstyrelsen (2014). Öppna jämförelser 2014 - Jämlik vård – Somatisk vård vid samtidig psykisk sjukdom. Hämtad 5 september, 2016 från Socialstyrelsen, https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19634/2014-12-26.pdf SOU 2015:86. Forskarrapporter till Jämställdhetsutredningen. Stockholm: Fritzes
offentliga publikationer.
Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Svensk sjuksköterskeförening. (2010). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från
http://www.regeringen.se/contentassets/fd7240295cab45df8130384abdb600fa/forskarr apporter-till-jamstalldhetsutredningen-sou-2015_86.pdf
Thornicroft, G., Mehta, N., Clement, S., Evans-Lacko, S., Doherty, M., Rose, D., Koschorke, M., Shidhaye, R., O'Reilly, C., & Henderson, C. (2016). Evidence for effective interventions to reduce mental health related stigma and discrimination, Elsevier, 387(10023), 1123-1232. doi: 10.1016/S0140-6736(15)00298-6.
Travelbee, J (1972). Interpersonal aspects of nursing. Philadelphia: F. A. Davis Company.
* Van Den Tillaart, S., Kurtz, D., & Cash, P. (2009) Powerlessness, marginalized identity, and silencing of health concerns: Voiced realities of women living with mental health diagnosis. International journal of Mental Health Nursing, 18, 153-163, doi
10.1111/j.1447-0349.2009.00599.x
Westerhäll, L (1994) Patienträttigheter. Lund: Studentlitteratur.
WHO (World health organization). (1948). Definition of health. Hämtad 27 september, 2016 från WHO http://www.who.int/about/definition/en/print.html
World Health Organization. (2013). Mental health action plan: 2013-2020. Geneva: World Health Organization
WHO (World Health Organization). (2008). Stigma: A guidebook for action. Tackling the discrimination, stigma and social exclusion experienced by people with mental health problems and those close to them. Hämtad 27 september, från WHO,
http://ec.europa.eu/health/mental_health/eu_compass/policy_recommendations_declar ations/stigma_guidebook.pdf
Willman, A. (2014). Hälsa och välbefinnande. I A-K Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s.37-50). Lund: Studentlitteratur.
Ådnoy-Eriksen, K., Arman, M., Davison, L., Sundfor, B., & Karlsson, B. (2014) Challenges in relating to mental health professionals: Perspectives of persons with severe mental illness . International journal of mental health nursing, 23. 110-117.
doi:10.1111/inm.12024
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s.57-79). Lund: Studentlitteratur.
Östman, M., & Björkman, T. (2014). People living in community with a severe mental illness: utilization and satisfaction with care and support. Community mental health journal, 50(8), 926-931. doi: 10.1007/s10597—014-9710-2