Resultatet i denna studie påvisar skillnader inom ålder, kön och duration vad gäller patienters hanterbarhet av sin diabetes. Dock är dessa skillnader relativt små då alla patienter uppgett ”positiva” svarsalternativ i största utsträckning i alla frågor. För att svara mot arbetets syfte läggs fokus på dessa skillnader. Vad gäller kön framgick det att männen visste i större utsträckning vad de var nöjda med och kvinnorna vad de var missnöjda med, gällande sin hanterbarhet av sjukdomen. De patienter som hade kortast och längst duration upplevde att de visste vad som är viktigast för att sätta upp mål och att uppnå dem. De som hade haft
sjukdomen mellan sex till tio år skattade sig lägst vad gäller att hantera diabetes-relaterad stress. Över lag skattade dock patienterna sig högt vad gäller hanterbarheten av sjukdomen, oavsett kön, ålder och duration.
9.1 Praktiska implikationer
Resultatet visar alltså att patienterna som medverkade vid denna studie hade en god hanterbarhet av sin diabetes typ 2. Något som var intressant i resultatet var att kortast och längst duration skattade sig högst gällande målsättning och att de som haft sjukdomen mellan sex till tio år skattade sig lägst gällande diabetes-relaterad stress. Det är av stor vikt att
uppmärksamma att många upplever en svacka efter att ha levt med sjukdomen några år. Ett förslag är att dessa patienter erbjuds patientundervisning, till exempel i form av gruppträffar kring stresshantering. Det kan vara stärkande och motiverande att träffa andra i samma situation. Författarna anser även att sjuksköterskor inte bör lägga fokus på skillnader inom olika grupper, till exempel mellan män och kvinnor, utan istället fokusera på den enskilda individen för att bedöma var vederbörande befinner sig i transitionsfasen för att på så sätt kunna ge en så personcentrerad vård som möjligt.
9.2 Förslag till vidare forskning
Ett intressant forskningsområde skulle kunna vara att genom kvalitativa studier undersöka bakomliggande orsaker till varför kvinnor upplever diabetes-relaterad stress i högre grad än män.
Referensförteckning
Aljasem, L.I., Peyrot, M., Wissow, L. & Rubin, R.R. (2001). The Impact of Barriers and Self-Efficacy on Self-Care Behaviors in Type 2 Diabetes. The Diabetes Educator, 27(3);393-404.
Alvarsson, M., Brismar, K., Viklund, G., Örtqvist, E. & Östenson, C-G. (2007). Diabetes. Stockholm: Karolinska Institutet University Press.
Ambjörnsson, F. (2004). I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront.
Anderson, R.M., Funnell, M.M., Fitzgerald, J.T. & Marrero, D.G. (2000). The diabetes empowerment scale: a measure of psychosocial self-efficacy. Diabetes Care, 23;739-743. Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V. & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankteverktyg – till grund för akademiska studier. Lund: Studentlitteratur.
Björk, J. (2011). Praktisk statistik för medicin och hälsa. Liber: Stockholm.
Björvell, H. & Insulander, L. (2008) Patient empowerment – ett förhållningssätt I mötet med patienten. I B. Klang-Söderkvist (Red.). Patientundervisning (s.89-111). Lund:
Studentlitteratur.
Burke, SD. (2009). Diabetes in transition: Factors affecting diabetes self-management in college students. Diabetes Forecast, 62(8): 4-40..
Campbell, E., Redman, S., Moffitt, P. & Sanson-Fisher, R (1996). The relative effectiveness of educational and behavioral instruction programs for patients with NIDDM: a
randimozed trail. Diabetes Educator, 22; 379-386.
Chick, N. & Meleis, A.I. (2010). Transitions: a nursing concern. In Meleis, A.I. (red.) Transitions theory: middle range and situation specific theories in nursing research and practice, (p. 24-38). New York: Springer Pub.
DePoy, E. & Gitlin, N-L. (1999). Forskning – en introduction. Lund: Studentlitteratur. Duration. (n.d.). I Nationalencyklopedin. Hämtad mars, 5, 2013 från
http://www.ne.se/sok?q=duration.
Efficiency. (1998). Prismas Engelska Ordbok: engelsk-svensk/svensk-engelsk. Stockholm: Prisma.
Ericson, E. & Ericson, T. (2008). Illustrerade medicinska sjukdomar: specific omvårdnad, medicinsk behandling, patofysiologi. (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Fernando, D. (1993). Knowledge about diabetes and metabolic control in diabetic patients. Ceylon Med J, 38;18-21.
Fritz, T. (2010). Diabetes typ 1. 1177. http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Diabetes-typ-1/. (Hämtad: 130304).
Hawthorne, K. & Tomlinson, S. (1997). One-to-one teaching with pictures: flashcard health education for British Asians with diabetes. Br J Gen Pract, 47(418); 301-304.
Heisler, M., Bouknight, R.R., Hayward, R.A., Smith, D.M. & Kerr, E.A (2002). The Relative Importance of Physician Communication, Participatory Decision Making, and Patient Understanding in Diabetes Self-management. Internal Medicine, 17(4); 243-252. Hinder, S. & Greenhalgh, T. (2012). ”This does my head in”. Ethnographic study of self- management by people with diabetes. BMC Health Services Research, 12(83); 1-16. Jordan, D.N. & Jordan, J.L. (2010). Self-care behaviors of Filipino-American adults with type 2 diabetes mellitus. Journal of Diabetes and its Complications, 24(4); 250-8.
Kneck, Å. (2011). Learning to live with diabetes – as experiencing an expanding life world. Lic.-anh. Stockholm: Karolinska Institutet.
Kneck, Å., Klang, B. & Fagerberg, I. (2011). Learning to live with illness: experiences of persons with recent diagnoses of diabetes mellitus. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(3); 558-66.
Kneck, Å., Klang, B. & Fagerberg, I. (2012). Learning to live with diabetes - integrating an illness or objectifying a disease. Journal of Advanced Nursing, 68(11); 2486-95.
Ko, S-H., Park, S-A.,Cho, J-H.,Ko, S-H.,Shin, K-M.,Lee, S-H.,Song, K-H.,Park, Y-M. & Ahn, Y-B. (2012). Influence of the Duration of Diabetes on the Outcome of a Diabetes Self-Management Education Program. Diabetes Metab J, 36(3); 222–229.
Larsson, M. & Rundgren, Å. (2010). Geriatriska sjukdomar. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur. Lee, J.W., Jones, P.S., Mineyama, Y. & Zhang, X.E. (2002). Cultural differences in
responses to a likert scale. Research in Nursing & Health, 25(4); 295-306. Management. (1998). Prismas Engelska Ordbok: engelsk-svensk/svensk-engelsk. Stockholm: Prisma.
Magnusson, P. (2011). Diabetes typ 2. 1177. http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och rad/Sjukdomar/Diabetes-typ-2/. (Hämtad: 130304).
McEwen, M.M., Baird, M., Pasvogel, A. & Gallegos, G. (2010). Health-illness transition experiences among Mexican immigrant women with diabetes. In Meleis, A.I. (red.) Transitions theory: middle range and situation specific theories in nursing research and practice, (p. 326-37). New York: Springer Pub.
Meleis, A.I. (red.) (2010). Transitions theory: middle range and situation specific theories in nursing research and practice. New York: Springer Pub.
Meleis, A.I. (2011). Theoretical nursing: development and progress. 5. ed. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Mirotznik, J., Ginzler, E., Zagon G. & Baptiste, A. (1998). Using the health belief model to explain clinic appointment-keeping for the management of a chronic disease condition. Journal of Community Health, 23(3);195-210.
Norris, S.L., Engelgau, M.M. & Narayan, V. (2001). Effectiveness of Self-Management Training in Type 2 Diabetes: A systematic review of randomized controlled trials. Diabetes Care, 3(24); 561-587.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen – kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2008). Nursing Research – Generating and Assessing Evidence for Nursing practice. Eighth edition. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Schumacher, K. & Meleis, A.I. (2010). Transitions: a central concept in nursing. In Meleis, A.I. (red.) Transitions theory: middle range and situation specific theories in nursing research and practice, (p. 38-51). New York: Springer Pub.
Socialstyrelsen (2004). Jämställd vård? – Könsperspektiv på hälso- och sjukvård. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2010). Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 – Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen.
Svenningsson, I., Marklund, B., Attvall, S., & Gedda, B. (2011). Type 2 diabetes: perceptions of quality of life and attitudes towards diabetes from a gender perspective. Scandinavian Journal of Caring Sciences, (25), 688-695.
Vejde, O. (2009). Hur man räknar statistik. 1. uppl. Borlänge: Olle Vejde. Walter, G. (1996). Bonniers synonymordbok. Enskede: TPB.