Vi anser att det är av stor betydelse hur patienten blir behandlad, vilket i sin tur hjälper till att upphäva bidragande orsaker till viktrelaterat lidande. Efter vår litteraturstudie har vi nått slutsatsen att för att framgångsrikt behandla både övervikt/fetma och lidande i samband, måste mera konstruktiva, komplexa och meningsfulla behandlingar initieras. Mer entydig och icke-fördömande kommunikation är särskilt viktig vid behandlingar med patienter som lider av övervikt. Förförståelse och ökad kunskap om komplexiteten kring överviktsproblematiken skulle motverka stigmatisering och ambivalens både hos överviktiga patienter och hos
sjukvårdspersonalen. Vården bör använda mer hållbara, effektiva åtgärder än att fokusera på vikt och BMI. Komplexitet av orsakerna till fetma bör inte bagatelliseras. Det hälsofrämjande arbetet bör återspegla bredare psykosociala, ekonomiska och fysiska aspekter som påverkar patientens hälsa och beteende.
Enligt vår uppfattning lider många patienter av sin övervikt och fetma och vill passa in i samhällets och vårdens normer och därför söker de den populäraste ‖quick fix‖ metoden
31
gastric by pass för snabbt viktminskning. Dessa patienter vill göra slut på de negativa
upplevelserna och påverkan av övervikt. De väljer behandling som åtgärdar viktproblem i den fysiska kroppen utan att åtgärda hela sin kropp. Det saknas helhetssyn i beredskap i vården för att effektivt behandla övervikt och lindra viktrelaterade lidande. Vår uppfattning enligt ovan delas också av forskarna de Man Lapidoth, Ghaderi samt Norring, (2006) samt Ingvar och Eldh (2010).
32
Referenslista
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bodiba, P. Madu, SN., Ezeokana, JO., & Nnedum, OA. (2008). The relationship between body mass index and self-concept among adolescent black female university students, Curationis, 31, (1), 77-84.
Brown, I. & Thompson, J., Tod, A. & Jones, G. (2006). Primary care support for tackling obesity:a qualitative study of perceptions of obese patients. British Journal of General Practice, 56, 666–672.
Brown, I. & Thompson, J. (2007) Primary care nurses‘ attitudes, beliefs and own body size in relation to obesity management. Journal of Advanced Nursing, 60, (5), 535–543.
Chang, Y-J., Liou, Y-M., Sheu, S-J. & Chen M-Y. (2004). Unbearable Weight: Young Adult Women's Experiences of Being Overweight.Journal of Nursing Research Vol. 12, No. 2, 152-159. *
Chen, M-Y., Chou, Ch-Ch. & Hsu, Ch-Y. (2005). The Experiences of Overweight Female Adolescents After Health Promotion Counseling. Journal of Nursing Research Vol. 13, No.1, 41-47. *
Dahlberg, K., Segersten, K., Nyström, M., Suserud, B-O., & Fagerberg, I., (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Dahlman, I. (2007). Gen-vägar till fetma. I Lindros, A-K. & Rössner, S. (red.), Fetma från gen-till samhällspåverkan, (s. 65-83). Lund: Studentlitteratur.
Edmunds, L.D. (2008). Social implications of overweight and obesity in children.Journal for Specialists in Pedriatric Nursing, Vol. 13, No. 3, 191-200.*
Eriksson, K. (1993). Möte med lidanden. Forskningsrapport nr. 4. Vas: Åbo Akademi, Institutionen för vårdvetenskap.
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber Utbildning.
Eriksson, K. (2004). Vårdprocessen (4 Uppl.). Stockholm: Liber.
Flegal, K., Carroll, M., Ogden, C.L. & Curtin, L. (2010). Prevalence and trends in obesity among US adults, 1999-2008. JAMA, The Journal of American Medical Association Vol.
303, No. 3.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.
33
Goldfield, G., Moore, C., Henderson, K., Buchholz, A., Obeid, N. & Flament, M. (2010).
Body dissatisfaction, dietary restraint, depression, and weight status in adolescents. Journal of School Health, Vol.80, Nr 4, 186-192. *
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analys in nursing research:
concepts, procedures and measures to achive trustworthiness. Nurse Education Today. 24, 105-112.
Groven, K.S. & Engelsrud, G. (2010). Dilemmas in the process of weight reduction:
Exploring how women experience training as a means of losing weight. Int J Qualitative Stud Health Well-being 2010; 5: 5125.*
Hanssen, I. (2005). Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle (3 Uppl.). Lund:
Studentlitteratur
Henriksson, O. & Rasmusson, M. (2007). Fysiologi med relevant anatomi (2 uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Hunskår, S. (2007). Allmänmedicin. Lund: Studentlitteratur.
Ingvar, M. & Eldh, G. (2010). Hjärnkoll på vikten. Stockholm: Natur och Kultur.
Jansen, A., Havermans, R., Nederkoorn, Ch. & Roefs, A. (2008). Jolly fat or sad fat?
Subtyping non-eating disordered overweight and obesity along an affect dimension. Elsevier, Appetite ,51, 635–640.
Kark, M. Tholin, S. & Rasmussen, F. (2005). Övervikt och fetma i Stockholms län och Sverige. Tidstrender och samband med sociala förhållanden, psykiskt välbefinnande och självkänsla. (Rapport 2005:2). Stockholm: Centrum för Hälsa, Epidemiologiska Enheten.
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier – en analys och utvärdering. (2 Uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Lewis, S., Thomas, S.., Hyde, J., Castle, D., Blood, W. & Komesaroff, P. (2010). I don´t eat a hamburger and large chips every day. A qualitative study of the impact of public health messages about obesity on obese adults. BMC Public Health, 2010, 10:309.*
Lindroos, A-K. & Rösnner, S. (2007). Fetma: från gen-till samhällspåverkan. Lund:
Studentlitteratur.
Lindstram, A., Bergström, S., Rosling, H., Rubenson, B., Stenson, B. & Tylleskär, T. (2006).
Global Health – en introductory textbook. Lund: Studentlitteratur.
Malterud, K. & Ulriksen, K. (2010). Overweight ―Norwegians fear fatness more than
anything else‘‘—A qualitative study of normative newspaper messages on obesity and health.
Patient Education and Counseling, 81, 47–52.*
34
de Man Lapidoth, J., Ghaderi, A. & Norring, C. (2008). A comparison of Eating Disorders among patients receiving surgical vs non-surgical weight-loss treatments. Obes Surg, 18,715-720.
Melin, I. (2001). Obesitas: handbok för praktisk klinisk behandling av övervikt, fetma och metabolt syndrom baserad på kognitiv beteendemodifikation och konventionell behandling (2 Uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Merrill, E. & Grassley, J. (2008).Women´s stories of their experiences as overweight patients.
Journal of Advanced Nursing 64, (2), 139-146.*
Ogden, J. & Clementi, C. (2010).The Experience of Being Obese and the Many Consequences of Stigma. Journal of Obesity, Hindawi Publishing Corporation. * Olsson, H. & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa perspektiv (2 Uppl.). Stockholm: Liber.
Pain, H. & Wiles, R. (2006). The experience of being disabled and obese. Disability and Rehabilitation, 28, (19), 1211 – 1220.*
Petersen,M., Taylor, MA., Saris,W., Verdich, C., Toubro,S., Macdonald, I., Rössner, S., Stich, V., Guy-Grand, B., Langin, D., Martinez, JA., Pedersen, O., Holst,C.,, Sørensen, T. &
Astrup, A. (2006). Randomized, multi-center trial of two hypo-energetic diets in obese subjects: high- versus low-fat content. International Journal of Obesity, 30, 552–560.
Pellmer, K. & Wramner, B. (2007). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber.
Poon, M-Y. & Tarrant, M. (2009). Obesity: attitudes of undergraduate student nurses and registered nurses. Journal of Clinical Nursing, 18, 2355–2365.*
Puhl, R. & Brownell, K.D. (2001). Bias, discrimination, and obesity. Obes Research 9, 788–
805.
Rand, C. & Mc Gregor, A. (1991). Successful weight loss following obesity surgery and the perceived liability of morbid obesity. International Journal of Obesity, 15, (9), 577–579.
Rasmussen, F., Eriksson, M., Bokedal, C. & Schäfer Elinder; L. (2004). Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. COMPASS-en studie i sydvästra Storstockholm, (Rapport 2004:1). Stockholm: Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting och Statens folkhälsoinstitut.
Rogge, M.M., Greenwald, M. & Golden, A. (2004). Obesity, Stigma, and Civilized Oppression. Advances in Nursing Science 27, (4), 301–315.*
Ryan, M. (2005). My story A personal Perspective on Bariatric Surgery. Crit Care Nurse Q, Vol 28, No. 3, 288-292.
Rössner, S. (1994). Mat som medicin (1uppl.). Stockholm: Bromberg Bokförlag.
35
Rössner, S. & Torgerson, J. (2006). Metabola sjukdomar. I Berglund, G., Engstöm-Laurent, A., Lindgren, S. & Lindholm, N. (red.), (4 uppl.), Internmedicin (s. 520-567). Stockholm:
Liber.
Sack, S., Radler, D.R., Mairella, K. K., Touger-Decker, R. & Khan, H. (2009). Physical therapists‘ attitudes, knowledge, and practice approaches regarding people who are obese.
Physical Therapy Volume 89, (8), 804-815.
SBU (2002). SBU – rapport 160; Fetma – problem och åtgärder. En systematisk litteraturöversikt. Göteborg: Elanders Graphic System.
Stahre, L. (2007). Kognitiv behandling vid övervikt och fetma. Ny syn på övervikt och behandling (2 Uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Thomas, S., Hyde, J., Karunaratne, A., Herbert, D., & Komesaroff, P. (2008).Being fat in today`s world: a qualitative study of the lived experiences of people with obesity in Australia.
Health Expectations 11, 321-330.*
Tovee, M., Areinhardt, S., Aemery, J. & Corneissen, P. (1999). Characteristics of male attractiveness for women. Lancet 353,1500–1503.
Tuthill, A. Slawik, H., O‘Rahilly, S. & Finer, N. (2006). Psychiatric co-morbidities in patients attending specialist obesity services in the UK. QJM, 99, (5), 317–325.
Visram, S., Crosland, A. & Cording, H. (2009). Triggers for weight gain and loss among participants in a primary care-based intervention. British Journal of Community Nursing Vol 14, No 11, 495-501.
Werrija, M., Jansena, A. Mulkensa, S., Elgersmab, H., Amenta, A. & Hospersa, H. (2009).
Adding cognitive therapy to dietetic treatment is associated
with less relapse in obesity. Journal of Psychosomatic Research 67, 315–324.
Wiederman, M. W. & Pryor, T. (2000). Body dissatisfaction, bulimia, and depression among women: The Mediating Role of Drive for Thinness. International Journal of Eating
Disorders, Vol. 27, 90-95.
Wright, J. (1998). Female nurses‘ perceptions of acceptable female body size: an exploratory study. Journal of Clinical Nursing, 7, (4), 307–315.
Elektroniska referenser
http://www.folkhalsoguiden.se/upload/Folksjukdomar/%C3%96vervikt%20och%20fetma%2 0i%20Stockholms%20l%C3%A4n%20och%20Sverige.pdf hämtad 2011-02-02
36
http://www.lj.se/info_files/infosida26574/overvikt_och_fetma_hos_barn_och_ungdomar_var dprogram.pdf hämtad 2011-01-31
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____49531.aspx hämtad 2011-02-02
http://www.sll.se/upload/Projekt/Pop_handlingsprogram_overvikt_fetma.pdf hämtad 2011-01-31
http://www.swenurse.se/Publikationer--Remisser/Publikationer/Etik/ICNs-etiska-kod/ hämtad 2011-02-15
37
Bilaga 1
Tabell 1.1 Matris över slutligt urval av artiklar till resultat
Författare Titel År, land och tidskrift
Syfte Metod och urval Resultat
Pain, H. &
Ålder: 3 personer under 50 år, 3 personer
Tre teman: Erfarenheter från det dagliga livet, att få tillgång till tjänster och svar på utmaningar. Hemmiljö och miljö utanför hemmet är sällan tillräckliga för överviktigas storlek. Kritik för kvalitet av hjälpmedel och bostadsanpassning.
Svårigheter till tillgång och användning, av tjänster,
Kampen för att passa in, att inte känna sig som en människa, att bli avvisad och att vägra ge upp. Överviktiga kvinnor upplever nedsatt självkänsla, sårbarhet, skuld och skam över sin vikt, inte sedda och lyssnade. Brist på utrustning i vårdmiljö, strategier för viktminskning samt tid och kunskap hos sjukvårdpersonal. därav 63 kvinnor och 13 män
Tidigare erfarenhet av vikt, viktminsknings försök, sociala erfarenheter – effekter på fetma i dagliga livet, attityder till fetma och erfarenheter av vårdpersonal.
Fetma är resultat av sociala, kulturella och biologiska faktorer. Erfarenheter bekräftar samband med
38 isolering och känslor att vara missförstådd av
vårdpersonalen. Feta har svårt att agera på budskap om fetma
Undersöka hur det är för individer och beteende, motion, brist på kontroll, makt och maklöshet samt elakhet i relationen och i bemötande. Feta utsätts förtryck och fördomar i flera sammanhang i det dagliga liv, som börjar ofta i barndomen.
Civiliserade förtryck uppträder i välmenande handlingar, kan förstärka en ojämlik i
relationer och oftast sårar den feta individen.
Två normativa domäner inom fetma diskursen. Lidande utifrån estetisk och skönhets synvinkel ökar pga. minskad attraktionskraft. Magerhet överensstämmer med attraktivitet och glädje. Feta människor betraktas som fula och olyckliga. Bristande kontroll, brist på ansvar och dålig hälsa hos feta människor samt odisciplin därav 106 kvinnor och
Personliga och kontextuella faktorer påverkar feta individers tolkning och tillämpning av hälsans budskap och uppfattning om
39 till sig och hur deras personliga och budskap snarare inriktas på fysiska än på emotionella konsekvenser av fetma.
Behov av komplexitet i budskap.
De flesta av deltagarna var framgångsrika på sin viktminskning.
Fyra teman. Leva med förändringar, sträva mot viktminskning, känsla av främlingskap och stöd som drivkraft. Resultatet stödjer värde för hälsofrämjande program i skolmiljö gällande kost och motion. Ändra beteende hos deltagarna efter avslutad programmet. Få strategier för hantering av negativa känslor. fetma hos barn hos deras familjer.
Fyra teman: reaktioner av andra, att lära sig hantera sin storlek, kläder och inverkan av att bli retad och mobbad.
Många sociala situationer direkt påverkar barn med övervikt och fetma och deras föräldrar; stigmatisering, skuldkänslor och utfrysning i samhället. hade högre nivåer av fettfobi och mer negativa attityder mot överviktiga personer.
Majoriteten av deltagare uppfattade att feta personer gillade mat, var klumpiga, långsamma och oattraktiva.
40 effekterna av att vara fet samt motivation feta eller hade varit feta.
Negativa erfarenheter mellan personers fetma och ett stigmatiserande socialt sammanhang leder till en negativ självkänsla,
dissociation. Stigmas positiva konsekvenser kan främja och uppmuntra till 146 hade BMI 29,4-40 Analysen med hjälp av MANOVA.
Överviktiga ungdomar kan vara sårbara för psykiska hälsofrågor. Trakasserier, mobbning kan bidra till ungdomars ohälsosamma ätbeteende, dålig självkänsla, och depression. Högre kroppsmissnöje och
depression hos överviktiga än normalviktiga. kvinnor och hur de tänker och
Urval: 5 kvinnor deltog Kriterier: för leder till underlägsenhet och låg självkänsla.
Fem teman; (1) blick andra, (2) en ostridigt, (3) beroende
41 Dilemmas
in the process of weight reduction:
Exploring how women experience training as a means of losing weight.
Qualitative Stud Health Well-being, 5: 5125,
från överviktiga patienters perspektiv och att sprida nytt ljus över viktminsknings-processen.
5 kvinnor deltog . BMI över 35 och var överviktiga mer än 10 år
Ålder 35-63.
av ett nära-uppföljning, (4) kroppsliga obehag som smärta, och (5)
ambivalent upplevelse. Behov att ta upp överviktiga patienters både åsikter och erfarenheter under
viktminskning utbildning för att undvika återfall och misstro för
viktminskningsmetoder och ambivalens
42
Bilaga 2
Tabell 2.1 Artikelsökning
Databas Sökord Antal träffar Antal lästa abstract Antal valda artiklar
Cinahl Experience overweight
obesity
39 2 2
Medline Attitudes nursing
obesity
84 15 1
Medline Experiences obesity discrimination
14 14 1
Medline Experinces obesity
stigma discrimination
2 2 1
Pubmed Experiences obese
being stigma
21 21 1
Pubmed Overweight obesity
social impact qualitative study
12 12 2
Pubmed Overweight patients
womens stories
20 av 78 15 1
Pubmed Experiences being
obese Dissability
44 12 1
Pubmed Body dissatisfaction Depression
20 av 314 4 2
Pubmed Experiences losing overweight
9 2 1