Pedagogernas erfarenheter kring andraspråksinlärning i förskolan är positiva och olika. Olikheterna beror möjligtvis på vilket område förskolan befinner sig, samt hur många barn det är som har svenska som andraspråk. Pedagogernas metoder varierar beroende på barngruppen. Vissa pedagoger utgår från en teori i arbetet med svenska som andraspråk. De andra pedagogerna följer barnens språkutveckling och tar hjälp av generella metoder och anpassar dem efter barnens individuella språkutveckling.
Avslutningsvis så vill vi konstatera att det är viktigt med svenska som andraspråk i förskolan. Barnen får då en stadig språklig grund innan de kommer upp i skolan och har en god språklig utveckling.
Litteraturlista:
Angel, Birgitta & Hjern, Anders (2004). Att möta flyktingar. Lund: Studentlitteratur AB.
Arnberg, Lenore (2004). Så blir barn tvåspråkiga: vägledning och råd under förskoleåldern. Stockholm: W&W.
Bergman, Pirkko & Sjöqvist, Lena & Bulow, Kerstin & Ljung, Birgitta (1992). Två flugor i en smäll. Liber AB.
Bergman, Pirkko & Abrahamsson, Tua (2004). Bedömning av språkfärdigheten hos elever i Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur AB. Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. Uppl. Malmö: Liber ekonomi.
Elmeroth, Elisabeth (2008). Etnisk maktordning i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur AB. Engström, Laila (1993). TPR – en beskrivning av metoden med konkreta exempel i Svenska som andraspråk: lärobok 3, Mera om undervisningen. Stockholm: Natur och kultur.
Espenakk, Unni. (2005). TRAS: tidig registrering av språkutveckling: handbok om språkutveckling hos barn.
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Studentlitteratur.
Frykholm, Clas-Uno (2007). Pedagogiska konsekvenser i Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Liber AB.
Hansson, Fredrik (2009). Tala om text – om gymnasieelevers metaspråk i gruppsamtal. Malmö: Holmbergs.
Hyltenstam, Kenneth & Stroud, Christopher (1991). Språkbyte och språkbevarande, om samiskan och andra minoritetsspråk. Lund: Studentlitteratur AB.
Hyltenstam, Kenneth (1993). Om kunskapsfältet svenska som andraspråk i Svenska som andraspråk: lärobok 2, Mera om språket och inlärningen. Stockholm: Natur och kultur.
Hyltenstam, Kenneth (2007). Modersmål och svenska som andraspråk i Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Liber AB.
Håkansson, Gisela (1993). Språklärarspråk – en anpassningsförmåga i Svenska som andraspråk: lärobok 3, Mera om undervisningen. Stockholm: Natur och kultur.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Lindberg, Inger (1993). Språk, kommunikation och språkundervisning i Svenska som andraspråk: lärobok 3, Mera om undervisningen. Stockholm: Natur och kultur.
Lindberg, Inger (2004). Samtal och interaktion – ett andraspråksperspektiv i Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur AB.
Lpfö 98 Läroplan för förskolan. Rev.2010, Fritzes 2010. www.skolverket.se
Norrby, Catrin & Håkansson, Gisela (2007). Språkinlärning och språkanvändning – svenska som andraspråk i och utanför Sverige. Studentlitteratur.
Parkvall, Mikael (2006). Vad är språk? Stockholm: Natur och Kultur. Piaget, Jean (2008). Barnets själsliga utveckling. Lund: Sandby Grafiska. Rehnqvist, Gunilla & Svensson, Gudrun (2008). Lära om språk. Gleerups.
Schönström, Krister (2010). Tvåspråkighet hos döva skolelever – processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk. Stockholm: US-AB Universitetsservis.
Strömqvist, Sven & Wagner, Åse Karin H & Henning Uppstad, Per (2010). Den flerspråkiga människan: en bok om skriftspråkslärande. Studentlitteratur AB.
Tingbjörn, Gunnar (1994). Svenska som andraspråk: lärobok 1, En introduktion. Stockholm: Natur och kultur.
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Wedin, Åsa (2011). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. Lund: Studentlitteratur AB.
Internetlänkar:
Aronsson & Cekaite (2005). Hämtat 2011-11-24:
http://applij.oxfordjournals.org/content/26/2/169.full.pdf Bengtsson (2006). Hämtat 2011-11-20:
http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/fakopp12_2.pdf
Nationalencyklopedin, tvåspråkighet (2011). Hämtat 2011-12-13: http://www.ne.se/lang/tv%C3%A5spr%C3%A5kighet
Nationalencyklopedin, successiv tvåspråkighet (2011). Hämtat 2011-12-13:
http://www.ne.se/lang/tv%C3%A5spr%C3%A5kighet?i_h_word=successiv%20tv%C3%A5spr %C3%A5kighet
Nationalencyklopedin, simultan tvåspråkighet (2011). Hämtat 2011-12-13:
%C3%A5kighet
Nationalencyklopedin, modersmål (2011). Hämtat 2011-12-13: http://www.ne.se/lang/modersm%C3%A5l/257650
Nationalencyklopedin, förstaspråk (2011). Hämtat 2011-12-13: http://www.ne.se/lang/f%C3%B6rstaspr%C3%A5k
Nationalencyklopedin, andraspråk (2011). Hämtat 2011-12-13: http://www.ne.se/lang/andraspr%C3%A5k
Nationalencyklopedin, metaspråk (2011). Hämtat 2011-12-13: http://www.ne.se/lang/metaspr%C3%A5k
Nationalencyklopedin, PTSD (2011). Hämtat 2011-12-13: http://www.ne.se/lang/posttraumatiskt-stress-syndrom
Information till pedagoger om forskningsetiska principer Bilaga 1 Informationskravet, pedagogen informeras om undersökningens syfte och villkor.
Konfidentielltkravet, pedagogen informeras om sekretess och att namn på förskola och pedagog byts ut.
Samtyckeskravet, pedagogen får komma med frågor och bestämma vad av det som har sagts som är relevant till undersökningen.
Nyttjandekravet, pedagoger informeras om att insamlad data endast kommer att användas i forsknings- och vetenskapliga syften.
Information om undersökningens syfte och villkor:
Syftet är att ta reda på vad pedagoger har för erfarenheter kring arbetet med barns
andraspråksinlärning i förskolan. Med erfarenheter menas pedagogers upplevelser så som hinder, möjligheter, förutsättningar och kompetens. I undersökningen vill vi även ta reda på vilka metoder som pedagogerna arbetar efter i samband med andraspråksinlärning. Våra problemformuleringar ser ut på följande sätt:
TEMA 1: Vad är pedagogers erfarenheter kring andraspråksinlärning? TEMA 2: Hur ser pedagogernas metoder ut kring andraspråksinlärning? Intervjufrågor:
TEMA 1
Kan ni berätta för oss om ert arbete med andraspråksinlärning i arbetet på förskolan? Har ni mött svårigheter i arbetet med andraspråk?
Hur påverkar det dig som pedagog? Har ni sett resultat?
Har era erfarenheter varit positiva eller mindre positiva? Tycker ni att arbetet med svenska som andraspråk är viktigt? Lär ni er någonting i arbetet med barn som är tvåspråkiga? TEMA 2
Kan ni berätta hur ni tänker kring begreppet svenska som andraspråk? Vad tänker ni på när ni möter ett barn med andraspråk?
Hur går ni till väga när ni får ett barn med andraspråk? Vilket förhållningssätt har ni?
Utgår ni från någon teori? Är det individ anpassat?