Sammanfattningsvis kan vi, utifrån resultatet, konstatera att normer och värderingar är något som ligger förskollärare och föräldrar nära. Båda parter har lyft det faktum att normer och värderingar finns med oss sedan barndomen men har påverkats genom livets gång av de människor och händelser som har inträffat längs med vägen. Vi anser inte att du kan gå genom livet utan att påverkas av de människor som omger dig. Samhället är en mångfacetterad palett och människor i samhället har olika bakgrund. Dessa olika människor med olika bakgrunder möts i samma verklighet. Förskolans läroplan
(Utbildningsdepartementet, 2010) lyfter vikten av att vara förebilder för barn via sitt förhållningssätt. Ett barn, anser vi, behöver olika förebilder. Därför bejakar vi mångfald och mångkulturalitet i samhället, framförallt för att det gynnar den proximala utvecklingszonen, demokratin och de mänskliga
rättigheterna (Säljö, 2010). Den proximala utvecklingszonen gynnas på så vis att olika människor med olika kulturer använder sig av olika kulturella redskap. Genom att dessa människor möts i en proximal utvecklingszon, får de chansen att visa upp de kulturella redskapen och jämföra dessa. Kanske kan människor se sina kulturella redskap i ett annat ljus när de jämförs med någon annan? Syftet med studien var att undersöka vilka normer och värderingar som förskollärare och föräldrar ansåg vara viktiga att förmedla till barnen, liksom hur förskollärare och föräldrar samverkar i arbetet med normer och
värderingar. Syftet och frågeställningarna besvarades i resultatet av
intervjuerna, där det framkom att det inte finns någon tydlig samverkan mellan förskollärare och föräldrar i arbetet med normer och värderingar, men att begreppen normer och värderingar uppfattades på liknande sätt. De delar samma värderingar och normer i botten, såsom att det är viktigt att se olika människors lika värde, att man behandlar varandra med respekt, bygger upp sin självkänsla och våga stå för den man är. Förskollärarna i studien önskar att det fanns ett bättre samarbete med föräldrarna, men anser att de saknar verktyg för att åstadkomma detta. Dessutom uttryckte förskollärarna att de gärna ser mer engagemang från föräldrarnas håll, en aspekt som föräldrarna själva inte lyfte. Utvecklingssamtalet tycks vara den enda samverkansform som fungerar, dock med vissa förbehåll. Här går åsikterna isär om normer och värderingar
som ska tas upp på ett utvecklingssamtal, liksom vad som ska tas upp på andra typer av möten.
Vi tycker att arbetet med normer och värderingar behöver tydliggöras
ytterligare. Men det måste komma från båda håll. Det blir ett omöjligt arbete om enbart en part ska driva samverkan mellan parterna i arbetet med normer och värderingar. Därför behövs de olika samverkansformerna. Genom att samverka, förskollärare och föräldrar emellan, kan normer och värderingar lyftas upp till att bli en väsentlig beståndsdel i förskolans vardagliga arbete. Just normer och värderingar är en stor del av människans helhetsbild och därför en viktig beståndsdel att arbeta med, redan när barnen går i förskolan.
För framtida yrkesutövning finner vi detta arbete intressant. Detta är uppenbarligen ett ämne som berör både föräldrar och förskollärare, vilket framkommer i resultatet, men det verkar saknas viktiga beståndsdelar för att ta upp arbetet till nästa nivå- en samverkansform. För yrket i sig har vi belyst ett problemområde som behöver fungera. Normer och värderingar är en grund för skola och samhället. Vi anser att denna grund måste vara solid. Utan en stadig grund att bygga vidare på uteblir stabiliteten. Utan stabilitet så riskerar
människan att rasa. Uppenbarligen finns det en gemensam grund att stå på, vilket vi anser framkommer i resultatet. Men grunden tycks skaka. Denna grund behöver befästas med ett gemensamt samarbete, en kraftsamling föräldrar och förskollärare emellan. För tillsammans bygger de framtidens människor.
9 Referenslista
Aretun, Å. (2007). Barns ”växa vilt” och vuxnas vilja att forma: Formell och informell socialisation i en muslimsk skola. (Doktorsavhandling). Linköping Studies in Arts and Science No. 399. Linköpings: LIU-Tryck. Tillgänglig:
http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:liu-9740
Balldin, J. (2013). Mamma i tid. I: Harju, A. & Tallberg Broman, I. Föräldrar, förskola och skola- om mångfald, makt och möjligheter. Lund:
Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Dahlberg, G., Moss, P. & Pence, A. (2001). Från kvalitet till meningsskapande: postmoderna perspektiv- exemplet förskolan. Stockholm: Stockholms
universitets förlag.
Franck, O. (2010, februari).Att gå på värdegrund.Pedagogiska magasinet, 1. Tillgänglig: http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-
magasinet/2010/02/26/ga-pa-vardegrund
Gren, J. (2007). Etik i pedagogiskt vardagsarbete. Stockholm: Liber.
Gustafsson, A. & Kempe, H. (2014). Förskollärare- normbärare och förebilder. Uppsats i kursen Forskningsmetod för förskollärare, Mälardalens Högskola.
Harju, A. & Tallberg Broman, I. (red.). (2013). Föräldrar, förskola och skola- om mångfald, makt och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Jensen, E. & Jensen H. (2008). Professionellt föräldrasamarbete. Stockholm: Liber.
Lundgren, U.P, Säljö, R. & Liberg, C. (red.). (2010). Lärande, skola, bildning- grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Markström, A-M. (2007). Att förstå förskolan- vardagslivets institutionella ansikten. Lund: Studentlitteratur.
McFarland-Piazza, L. & Saunders, R. (2012). Hands-on parent support in positive guidance: Early Childhood professionals as mentors. Australasian Journal of Early Childhood, (37) (1) 65-74.
Månsson, A. (2013). Familjens inskolning i förskolan- ett rum för möjligheter. I: Harju, A. & Tallberg Broman, I. Föräldrar, förskola och skola- om mångfald, makt och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin (2014) (sökord norm, värdering, uppfostran och fostran). Hämtad 2014-12-13 frånhttp://www.ne.se/
Sandberg, A. & Vuorinen, T. (2008). Preschool-home cooperation in change. International Journal of Early Years Education, (16) (2), 151-161.
Sundberg, B. & Ottander, C. (2013). The Conflict Within the Role: A
Longitudinal Study of Preschool Student Teachers’ Developing Competence In and Attitudes Towards Science Teaching in Relation to Developing a
Professionall Role. Journal of Early Childhood Teacher Education. (34) (1), 80- 94.
SFS (1949:381). Föräldrabalk. Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad 2014-12-12, från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Foraldrabalk-1949381_sfs-1949- 381/#K7
Skolverket (2001). Med demokrati som uppdrag. En temabild om värdegrunden. Stockholm: Liber.
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svaleryd, K. & Hjertson, M. (2012). Likabehandling i förskola och skola. Stockholm. Liber.
Säljö, R. (2010). Den lärande människan- teoretiska traditioner. I: U-P.,
Lundgren, R., Säljö, & C., Liberg (red.). Lärande, skola, bildning- grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Thornberg, R. (2006). Värdepedagogik i skolans vardag- interaktivt
regelarbete mellan lärare och elever. (Doktorsavhandling). Linköping Studies in Education and Psychology, No. 105). Linköping: LiU-Tryck. Tillgänglig:
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:21728/FULLTEXT01.pdf Utbildningsdepartementet (2010). Läroplan för förskolan: Lpfö98 (rev.). Stockholm: Fritzes.
God forskningssed. (2011). Utgiven av Vetenskapsrådet. Hämtad 2014-12-18, frånhttp://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf)
Vuorinen, T., Sandberg, A., Sheridan, S. & Williams, P. (2014). Preschool teachers’ viewes on competence in the context of home and preschool
collaboration. In Early Childhood Development and Care. (184) (1), 149-159. Öhman, Ö. (2008). Hissad och dissad – om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber.