En slutsats som dras är att medarbetare och chefer på SVT Malmö är medvetna om att det krävs en känsla av gemenskap för att den interna projektkommunikationen ska fungera så bra som möjligt i de digitala kanalerna. Därför är det av stor vikt att låta projektmedlemmarna få kombinera social och lagrad kommunikation för att uppnå en känsla av gemenskap. Klart står att chefer och medarbetare upplever olikheter gällande hur tydlig projektkommunikationen är. Medarbetare upplever att det finns otydlighet i projektkommunikationen medan chefer upplever projektkommunikationen som tydlig. Tolkningen är att företaget behöver se över sitt sätt att kombinera de digitala kommunikationskanalerna för att få en bättre kombination av dessa och då uppnå en mer tydlig, samlad och effektiv intern projektkommunikation.
En annan slutsats är att de digitala kanalerna på SVT Malmö inte upplevs som tillräckligt tillgängliga. Flertalet av de digitala kommunikationskanalerna som används är inte mobilanpassade trots att dessa lämpar sig väl för användning i mobil. Klart står att
projektmedlemmarna efterfrågar en bättre mobilanpassad kommunikationskanal exempelvis en mobilanpassad chattfunktion. En tolkning är även att då extern personal deltar i
projektkommunikationen saknar dessa kunskaper om kanalerna, framförallt det interna nätverket, vilket bidrar till en sämre tillgänglighet för den interna projektkommunikationen.
En annan slutsats som framkommer är att digitala möten på SVT Malmö är ett problem som behöver ses över. Klart står att projektmedlemmarna anser att de digitala mötena påverkar projektkommunikationen negativt då tekniken, Skype, inte fungerar. Tolkningen är att det som företaget bör se över är den digitala kommunikationskanal som de använder för digitala möten då den interna projektkommunikationen blir lidande.
Till sist dras slutsatsen att medarbetare och chefer på SVT Malmö har olika engagemang och attityd till de digitala kommunikationskanalerna. Klart står att cheferna upplever en negativ attityd och ett dåligt engagemang hos medarbetarna i den digitala projektkommunikationen. En tolkning är att det egentligen är cheferna som inte är tillräckligt engagerade i kommunikationen utan endast ser till att sprida information kring projektet till sina medarbetare. Slutsatsen som dras är att detta arbetssätt kan bidra till en negativ attityd hos medarbetarna, vilket betyder att utmaningen egentligen kan grunda sig i chefernas arbetssätt i den interna
6.1
Förslag till vidare forskning
För att berika forskningsområdet ytterligare kring intern projektkommunikation är förslag på vidare forskning att studera den interna projektkommunikationens påverkan på kunden. Genom att utveckla denna studies frågeställningar skulle således en sådan studie vara möjlig att
genomföra. Ett annat förslag är att genomföra samma typ av studie men utöka den med observationer av intervjupersoner och sedan komplettera detta med intervjuer, vilket hade kunnat leda till ett ännu mer djupgående resultat. Dessutom består intern projektkommunikation av fler kanaler än vad som berörts i denna uppsats, därför kan även en forskning av andra kanaler vara ett förslag till vidare forskning. Exempel på vidare forskning är även att studera intern projektkommunikation i förhållande till ledarskapet och ledarskapsstilar. Intressant hade varit att ta reda på om olika ledarskapsstilar passar bättre för vissa kommunikationskanaler.
Referensförteckning
Adam, R., (2002). Is e-mail addictive? Aslib Proceedings, Vol 54:2, s 85-94.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Backman, J. (2010). Rapporter och uppsatser (2:6 uppl.). Studentlitteratur, Lund.
Baecker, R.M. (1993). Readings in groupwere and computer-supported cooperative work,
assisting human- human collaboration. Morgan Kaufman Publisher Inc.
Basole, R. (2005): Transforming Enterprises through Mobile Applications: A Multi-Phase
Framework. Tennenbaum Institute, School of Industrial and Systems Engineering, Georgia.
Proceedings of the Eleventh Americas Conference on Information Systems, Omaha, NE, USA August 11th - 14th 2005.
Bland, V. (2001). E-management: Where it’s headed and how to get there. Mangament, november, pp. 44-58
Brandsma, E (2013) Tema intern kommunikation. Chef’s tidningen. Tillgänglig på <http://chefstidningen.se/reportage/tema-internkommunikation>. Hämtad 2017-02-02
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Björklund, M., Paulsson, U. (2012). Seminarieboken: att skriva, presentera och opponera. Studentlitteratur, Lund.
Bow, W., Taylor, B. (2009). Project Management Communications Bible. Vol. 56. 192-193
Caltrans. (2007) Project communication handbook. [www] Tillgänglig på
<http://www.dot.ca.gov/hq/projmgmt/documents/pchb/project_communication_handbook_2 nd_ed.pdf > Hämtad 2017-03-24.
Chen, Q-L., Wei, C-S., Huang, M-Y. & Wei, C-C. (2013). A model for project communication
medium evaluation and selection. Xiamen: Xiamen University of technology.
Culnan, M.J. & Markus, M.L. (1987). Information technologies. I F.M. Jablin, L.L. Put- nam, K.H. Roberts & L.W. Porter (red.), Handbook of Organizational Communication (s.420– 443). London: Sage.
Edenius, M. (1997). E-post – ett modernt dilemma. Stockholm: Nerenius & Santérus.
Ekström, M. & Larsson, L. (red.) (2010).Metoder i kommunikationsvetenskap. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Elving, W.J.L., (2005) The role of communication in organisational change, Corporate Communications: An International Journal, 10 (2) (2005), pp. 129–138
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A. & Wängnerud, L.
(2017). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. (5. uppl.) Wolters Kluwer.
Falkheimer, J. & Heide, M. (2007). Strategisk kommunikation: en bok om organisationers
relationer. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Friedl, J. Media preferences of digital natives’ internal communication: A pilot study. Vol. 37. 84-86.
Frield, J., Verčič, A.T. (2011), Media preferences of digital natives’ internal communication: A
pilot study. Vol. 37 Issue 1, p 84-86
Fulk I.J & Steinfield, C.W. (1990) Organizations and Communication Technology (s. 143–172). Newbury Park, CA: Sage.
Gavin, M. & Mayer, R. (2005). Trust in management and performance: Who minds the shop
while the employees watch the boss? Academy of Management Journal, 48, 874-888
Golden, T. (2006) The role of relationships in understanding telecommuter satisfaction Journal of Organizational Behavior, 27 pp. 240–319
Granberg, O. (2011). PAOU - Personaladministration, HRM och organisationsutveckling. Stockholm, Sverige: Bokförlaget Natur & Kultur.
Habermann, K. & Pousttchi, K. (2009): Requirements on it business value measures for mobile-
integrated business processes. 17th European Conference on Information Systems.
Harboe, T. (2013). Grundläggande metod: den samhällsvetenskapliga uppsatsen. Gleerups, Malmö.
Hayes, K., Kuchinskas, S. (2003): Going Mobile: Building Real-Time Enterprise with Mobile
Applications that Work. CMP Book.
Heide, M. (2002): Intranät- en ny arena för kommunikation och lärande. Lund Studies in Media and Communication
Kraut, R.E. & Attewell, P. (1997). Media use in a global corporation: Electronic mail and
organizational knowledge. Culture of the Internet (s. 323–342). Mahwah, NJ: Erlbaum.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2:4. uppl. Lund: Studentlitteratur
Larsson, L. (2008). Tillämpad kommunikationsvetenskap. Studentlitteratur, Lund.
Larsson, L. (2010) Intervjuer [Kap 2, s.53-86] Återgiven i Ekström, M. & Larsson, L. (red.) (2010).Metoder i kommunikationsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Mackenzie, M. L. (2010). Manager communication and workplace trust: Understanding
manager and employee perceptions in the e-world. International Journal Of Information
Management, 30(6), 529- 541.
Murgolo-Poore, M. & Pitt, L. (2000). Intranets and employee communication: PR behind the firewall. Journal of Communication Management , 5 (3).
Murray. S, Kahn. Z (2014) Impact of interrruptions on white collar workers. Engineering Management Journal, Taylor & Francis.
Robbins, SP. & Mary, C. (2003). Management. New York: Harper & Row.
Rogers, E. M. & Allbritton, M. M. (1997). The public electronic network: Interactive com-
munication and interpersonal distance. Case Studies in Organiza- tional Communication 2 (s.
249–261). New York, NY: Guilford Press.
Ruck, K., & Welch, M. (2012). Valuing internal communication; management and employee
perspectives. Public Relations Review, 38(2), 294-302. doi:10.1016/j.pubrev.2011.12.016
Rudh, C. (2013) Tema intern kommunikation. Chef’s tidningen. Tillgänglig på <http://chefstidningen.se/reportage/tema-internkommunikation>. Hämtad 2017-02-02
San Jose, L., Iturralde, T., Maseda, A., (2009). The influence of information communication
technology (ICT) on cash management and financial department performance: An exploratory model, Canadian Jornal of aministration sciences, 26 (2) 150, 20 p.
Slevin, J. (2000). The Internet and Society. Cambridge: Polity Press.
Solomon, C.M. (2001). Managing virtual teams. Workforce
Stein, A., (2006). Employee communications and community: An exploratory study. Journal of Public Relations Research, 18, 249–464
Tavcar, J., Zavbi, R., Verlinden, J. & Duhovnik, J. (2005). Skills for effective communication
and work in global product development teams. Slovenia: University of Ljubljana
The Standish Group (2013) Think big, act small. Chaos Manifesto, Chaos knowledge center.
Vetenskapsrådet. (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig
forskning. [www] Tillgänglig på <http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf> Hämtad 2017-
02-24. Elanders Gotab: Vetenskapsrådet
Welch, M. (2012), Appropriateness and acceptability: Employee perspectives of internal
communication. Vol. 38. 246-254.
White, C., Vanc, A., Stafford, G., (2010), Internal Communication, Information Satisfaction,
and Sense of Community: The Effect of Personal Influence. Journal of Public Relations
Wikforss, Ö. (2006), Kampen om kommunikationen: Om projektledningens
kommunikationsteknologi, Kungliga tekniska högskolan, Stockholm.
Windahl, S. & Signitzer, B. (1992). Using Communication Theory: An Introduction to Planned
Communication. London: Sage.
Wästerfors, D. (2008). Analytiska knep. I K. Sjöberg & D. Wästerfors (Red), Uppdrag:
Bilaga 1
Intervjuer
Intervjuperson A. (2017). Muntlig intervju, 27 februari 2017.
Intervjuperson B. (2017). Muntlig intervju, 28 februari 2017.
Intervjuperson C. (2017). Muntlig intervju, 1 mars 2017.
Intervjuperson D. (2017). Muntlig intervju, 1 mars 2017.
Intervjuperson E. (2017). Muntlig intervju, 2 mars 2017.
Intervjuguide
Vilka medier använder ni idag?Kommunicerar du olika beroende på vilken kanal du använder?
Vad kommuniceras i vilken kanal?
Hur kommunicerar ni för att följa upp projekt?
Hur fungerar er interna projektkommunikation?
Hur kommunicerar ni i början av ett projekt?
Hur kommunicerar ni i slutet av ett projekt? Finns det någon skillnad?
Används några sociala funktioner? (chattar, bloggar mm)
Vilka funktioner används mest?
Hur länge har dessa kanaler används? (Vad var anledningen till att ni införde X?)