49
8. Slutsats
Vi har fått bilden av att man i byggbranschen ofta gärna ”sparar in på de extra kostnader” som att ta in en fuktsakkunnig person medför. Verkligheten är att hade man från början påkostat en utökning av kunskapen, bland annat hos entreprenören och byggnadsarbetare på plats skulle de många hundratusentals kronor som en fuktskada kan kosta att åtgärda, kunnat sparas.
Efter genomförd granskning av Aquarena kan slutsatsen dras att de fuktproblem som drabbat badhuset skulle kunnat undvikas om relevant information nått igenom. Vi anser att anledningar till att bygga fuktsäkert genom att till exempel involvera en fuktexpert, överväger anledningar att inte göra det.
Korrekt placering och noggrann montering av ångspärren är av ytterst stor vikt för en högt fuktbelastad byggnads beständighet mot fukt och med en väl genomtänkt konstruktion och genom extrem noggrannhet vid montering av ångspärr kan risken för fuktskador minimeras. Detta gäller badhus såväl som andra byggnader. En korrekt montering av ångspärren leder dessutom till att konstruktionen blir lufttät och därmed till en lägre energiförbrukning. Dessutom kan obehag på grund av drag undvikas.
Beräkningarna visar att den tidigare väggkonstruktionen får de skador som tidigare undersökningar av den visat. Vid återuppbyggnaden av Aquarena har man därför insett vikten av att i ett tidigt skede i projektet kalla in fuktexperter. Detta har resulterat i många detaljerade ritningar för att underlätta för entreprenören vid produktion.
Vi har dock med beräkningar inte kunnat bevisa att alla delar i den nybyggda ytterväggskonstruktionen kommer att fungera perfekt. Resultaten visar dock entydigt på bättre resultat än för den tidigare väggkonstruktionen. Det finns därför anledning att vidare utreda, med till exempel givare på olika ställen i väggen, vilka värden på fukt och temperatur som kommer att råda över de närmaste åren. Detta bland annat för att senare kunna korrigera beräkningsmodellen efter verkligheten.
Installation av givare kan ses som en mycket liten kostnad i jämförelse med den kostnad som kan uppstå vid åtgärder eller reparation av eventuella skador upptäckta i ett längre framskridet skede. Av framtagna resultat ser vi därmed stora möjligheter att i framtiden utveckla bättre väggkonstruktioner för utrymmen med hög luftfuktighet, som till exempel badhus.
Referenser
51
Referenser
[1] Nevander, L E. & Elmarsson, B., Fukthandboken, Praktik och teori. Tredje utgåvan. 2009. AB Svensk Byggtjänst. Stockholm
[2] Burström, P-G., Byggnadsmaterial, Uppbyggnad, tillverkning och egenskaper. Andra upplagan. 2009. Studentlitteratur AB. Lund
[3] Sandin, Kenneth, Värme, luftströmning och fukt, Kompendium i byggnadsfysik. 1990. Lund [4] BBR, Boverkets byggregler, Allmänt om BBR. Hämtad 2012-05-11
<http://www.boverket.se/Bygga--forvalta/Bygg--och-konstruktionsregler-ESK/Boverkets-byggregler/Allmant-om-BBR-/>
[5] Lindwall, Matilda - Dagens Nyheter, ”Badhus i förfall kostar miljarder”, 2012-02-19. Hämtad 2012-04-10
<http://www.dn.se/nyheter/sverige/badhus-i-forfall-kostar-miljarder>
[6] Sveriges Radio P4, ”Badhus behöver renoveras” 2011-06-04. Hämtad 2012-04-10 <http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=4538080>
[7] Sörmlands Nyheter, ”Måste renoveras för 35 miljoner”, 2011-05-12. Hämtad 2012-04-10 <http://www.sn.se/nyheter/nykoping/1.1048241>
[8] Röttorp, Jonas m.fl. – IVL Svenska miljöinstitutet, ”Nya badhus ställer krav på både miljön och ekonomin”, 2012-04-12. Hämtad 2012-04-27.
<http://www.dagenssamhalle.se/debatt/nya-badhus-staeller-krav-pa-bade-miljoen-och-ekonomin-2433>
[9] WUFI (Wärme und Feuchte instationär), 2011. Hämtad 2012-04-13 <http://wufi.se/>
[10] Johansson, Pernilla – SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Mikroorganismer i byggnader – En kunskapssammanställning, Borås 2006. Hämtad 2012-04-10
<http://fuktsakerhet.se/sv/fakta/Documents/SP_RAPP_2006_22.pdf>
[11] Johansson, Pernilla m.fl. – SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Kritiskt
fukttillstånd för mikrobiell tillväxt på byggmaterial – kunskapssammanfattning, Borås 2005. Hämtad 2012-04-10
<http://fuktsakerhet.se/sv/fakta/Documents/SP_RAPP_2005_11.pdf>
[12] Thelandersson, Sven – Lunds Tekniska Högskola, Fuktsäkerhet – Hur kan man bedöma risken för mögelpåväxt?, Lund 2011. Hämtad 2012-04-15
<http://www.sp.se/sv/index/research/woodbuild/publications/Documents/Thelandersson%20 Bygg%20o%20Teknik%205-11.pdf>
Referenser
52
[13] Träguiden, Mikroorganismer, 2008. Hämtad 2012-04-15
<http://www.traguiden.se/TGtemplates/popup1spalt.aspx?id=7371&contextPage=4962> [14] WUFI Pro 4.2, Engelsk hjälpfunktion/användarguide. 2012-05-04
[15] WUFI Bio, Engelsk hjälpfunktion/användarguide. 2012-05-09
[16] AK-konsult Indoor Air AB, Skadeutredningsrapport, Aquarena 2008-09-04 (ordernr. 16799), Stockholm, 2012-05-07
[17] Socialstyrelsen, Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken – Ventilation. Hämtad 2012-04-26
<http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/1999-25>
[18] Wadsö, Lars, Luftrörelser i skalmursspalter, Lund, 1986. Hämtad 2012-05-17
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1690629&fileOId=1690 943
[19] Träguiden, Fukttransport och fuktupptagning. Hämtad 2012-04-19 <http://www.traguiden.se/TGtemplates/popup1spalt.aspx?id=1006>
[20] SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Konsekvenser av luftrörelser och otätheter. Hämtad 2012-04-19
<http://www.fuktsakerhet.se/sv/luft/konsekvens/Sidor/default.aspx>
[21] SP Sverige Provnings- och Forskningsinstitut, Fukttransport. Hämtad 2012-04-19 <http://www.fuktsakerhet.se/sv/fukt/fukttransp/Sidor/default.aspx>
[22] AK-konsult Indoor Air AB, Fukttransport. Hämtad 2012-04-19 <http://www.akkonsult.com/kunskapstorget/fukt/fukttransport>
[23] SP Sverige Provnings- och Forskningsinstitut, Allmänt om fukt. Hämtad 2012-04-19 <http://www.sp.se/sv/index/services/moist/general/Sidor/default.aspx>
[24] SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Åldrande material och byggfel ger otätheter. Hämtad 2012-04-12
<http://www.fuktsakerhet.se/sv/luft/otatt/Sidor/default.aspx>
[25] Sandberg, Per Ingvar m.fl. - SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen – Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler. Hämtad 2012-04-15
<http://www.sp.se/sv/units/energy/eti/Documents/Slutversion%20Word%20rev%20juni%20 laguppl.pdf>
[26] Träguiden, Lufttäthet och tryckförhållanden. Hämtad 2012-04-15
Referenser
53
[27] Boverkets byggregler, Del 2, Avsnitt 6 – Hygien, hälsa och miljö, 2012. Hämtad 2012-04-15
<http://www.boverket.se/Global/Bygga_o_forvalta/Dokument/Bygg-och-konstruktionsregler/BBR_19/Avsnitt/6-Hygien-halsa-och-miljo.pdf>
[28] Boverket byggregler, Avsnitt 9 – Energihushållning, 2008. Hämtad 2012-04-15
<http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2008/BBR_15/BBR_avsnitt9_su pplement_energihushallning.pdf>
[29] SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Orsaker till tryckskillnader. Hämtad 2012-04-12 <http://www.fuktsakerhet.se/sv/luft/tryck/Sidor/default.aspx>
[30] Wahlgren, Paula, Sikander, Eva, Utvärdering av byggnadsskalets lufttäthet, Bygg & Teknik 5/08, 2008
<http://issuu.com/byggteknikforlaget/docs/5-08>
[31] AK-konsult Indoor Air AB, Stort renoveringsbehov av våra simhallar. Hämtad 2012-04-15 <http://www.akkonsult.com/nyhetsbrev/senaste-nyhetsbrevet/stort-renoveringsbehov-av-vara-simhallar>
[32] SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Mögel och missfärgningar. Hämtad 2012-04-15 <http://www.fuktsakerhet.se/sv/fukt/fuktskador/bioned/Sidor/missfargningar.aspx> [33] Skoglund, Mats, PM – Utlåtande om fuktberäkningar, WSP, Örebro, 2011-05-29
Dokument erhållet av WSP 2012-03-26
[34] Energimyndigheten, Klimatskal. Hämtad 2012-05-11
<http://energimyndigheten.se/sv/hushall/Bygga-nytt-hus/Klimatskal/>
[35] Hansson, Bengt m.fl, Lunds universitet, Begrepp i bygg- och fastighetssektorn. Lund 2007. <http://www.bekon.lth.se/fileadmin/byggnadsekonomi/education/Begrepp070728.pdf>