Kartläggningen som utförts av processerna för in- och utleverans ger företag X en tydligare bild av hur hela arbetet med kund A:s produkter går till. Genom att få reda på vilka områden som har utvecklingspotential ges företag X en möjlighet att kunna förbättra arbetet med kund A:s produkter. Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på hur processerna för samtliga produktgrupper ser ut, inklusive hanteringstid för lastare, och jämföra det avtalade tillvägagångssättet med hur det faktiskt går till i nuläget för att till sist kunna identifiera förändringsförslag vilka kan förbättra processerna. Syftet har uppfyllts genom att alla frågeställningar i kapitel 1.4 besvaras.
Examensarbetets första frågeställning lyder: Vilka aktiviteter ingår i processen för inleverans och utleverans av kund A:s samtliga produktgrupper? Kartläggningen av kund A:s produkter på företag X:s lager visade att samtliga produktgrupper genomgår ett antal aktiviteter vid in- och utleverans, dessa aktiviteter visas i tabell 17.
Tabell 17: Aktiviteter vid in- och utleverans
INLEVERANS UTLEVERANS AKTIVITET Lossning
Ställ produkt på plats Notera plats på lista Ankomstkontroll
Kontroll mot order i system Bekräfta order i system Uppdatera lagerplats i system Printa plocklista Plockrunda Konsolidera order Packa order
Ställ tillbaka pall på lagerplats Bekräfta order i system Ställ gods på utgående yta Lastning
Alla aktiviteter i processen för inleverans ser ut på liknande sätt oavsett vilken produktgrupp det gäller. Lagringspolicyn som gäller i dagsläget är slumpmässig lagring vilket innebär att en produkt vid inleverans tilldelas första lediga lagerplats inom den lagringsyta som tilldelats respektive produktgrupp. Produktgrupperna går vid utleverans igenom samma aktiviteter men hanteringssättet inom vissa aktiviteter skiljer sig åt mellan de olika produkterna varför också hanteringstiden i utleveransprocessen kan variera.
För att besvara den andra frågeställningen Vad blir medeltiden för varje aktivitet för produktgruppen lastare vid utleverans? har en tidsstudie genomförts på lastare i processen för utleverans vilken visar att en lastare i genomsnitt tar 14 minuter och 54 sekunder att hantera. Medeltiderna för samtliga aktiviteter som genomförs i processen presenteras i tabell 18.
Tabell 18: Medeltid per aktivitet
AKTIVITET MEDELTID (MM.SS) PLOCKRUNDA 02.23
TRAVERSHANTERING 09.59
INSTRUKTIONSBOK 00.46
STÄLL GODS PÅ UTGÅENDE YTA 00.57
STÄLL TILLBAKA PALL PÅ LAGERPLATS 00.54
Vidare skulle problem utifrån en jämförelse mellan SOP och nuläget identifieras. Det har framkommit att det finns vissa skillnader dem emellan vilket har resulterat i ett antal
49 problemområden vilket således besvarar den tredje frågeställningen. Den stora skillnaden som noterats är att det råder platsbrist på lagret och därför har tre temporära lagringsplatser utomhus fått skapas och ett antal lastare får därmed stå lagrade helt oskyddat på företag X:s lagerområde. Den rådande platsbristen har lett till att produkter lagras där de får plats för tillfället och att de lagringsplatser som nu finns tillgängliga är utspridda på lagerområdet. Det är olika långa avstånd mellan lagringsplatserna och körning med truck är nödvändigt när produkter ska plockas till order vilket innebär att mycket tid läggs på flertalet körningar, både fulla och tomma, som görs varje dag. Vidare har problem vid plockning av produkter identifierats. Plockningsprincipen FIFO tillsammans med slumpmässig lagring leder till att mycket tid läggs på att leta rätt på den produkt som ska plockas och även att flytta på pallar som står i vägen för att komma åt aktuell produkt som ofta står långt in i lagret. Hantering av lastare har upplevts som den mest svårhanterliga och tidskrävande produktgruppen p.g.a. att det kan krävas flera lyft med travers för att komma åt den lastare som ska skickas till slutkund.
Den fjärde och sista frågeställningen Finns det några förändringsmöjligheter, och i så fall vilka, som kan förbättra processerna? besvaras av de förändringsförslag som tagits fram i kapitel 7 och listas nedan:
Byte av lagringspolicy Utöka skyddad lagringsyta
Införa rutiner i syfte att reducera körningar och flyttande av produkter Investering i ytterligare bandmaskin
Införa separat fil för oskyddade fotgängare och cyklister Förändra plockningsprincip
Införa arbetsfördelning på gruppnivå
Tidsstudien som genomförts på företag X visar att hanteringen av en lastare inte tar lika lång tid som företag X upplevt vilket tyder på att brister finns vad gäller kunskap och helhetsbild av arbetet med kund A:s produkter. Resultatet av detta arbete ger företag X ett underlag för hur processerna med kund A:s produkter ser ut och vilka områden som kan utvecklas. Det kan dessutom ligga till grund för en ökad förståelse av hela arbetet för samtliga parter som är involverade i arbetet med denna kund och dess produkter. Företag X rekommenderas att i nästa steg undersöka de presenterade förändringsförslagen gällande möjlig implementering. Om det visar sig att förslagen är möjliga att genomföra och att dessa skulle förbättra verksamheten i sin helhet bör en plan för genomförande tas fram. För fortsatt arbete rekommenderas företag X att ta fram en prioritetsordning som visar i vilken ordning förändringsförslagen ska införas i syfte att kunna förbättra verksamhetenoch uppnå bästa möjliga resultat.
50
Referenser
Apte, U. M. & Viswanathan, S. (2000) Effective Cross Docking for Improving Distribution Efficiencies.
International Journal of Logistics Research and Applications: A Leading Journal of Supply Chain Management, 3:3, pp. 291-302
Bartholdi, J.J. & Hackman, S.T. (2014) Warehouse and Distribution Science.
The Supply Chain and Logistics Institute School of Industrial and Systems Engineering, Georgia Institute of Technology, Release 0.96
de Koster, R., Le-Duc, T., Roodbergen J-K. (2007) Design and control of warehouse order picking: A literature review.
European Journal of Operational Research 182: pp. 481-501 Ejvegård, R. (2009) Vetenskaplig metod.
Studentlitteratur AB: Lund, Upplaga 4:1
Hausman, W.H., Schwarz, L.B., Graves, S.C. (1976) Optimal storage assignment in automatic warehousing systems.
Management Science 22 (6), pp. 629-638
Hines, P. & Rich, N. (1997) The seven value stream mapping tools.
International Journal of Operations & Production Management, Volume 17, Issue 1, pp. 46–64 Holme, I. & Solvang, B. (1997) Forskningsmetodik, Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Studentlitteratur AB: Lund, Upplaga 2
Jacobsen, D-I. & Thorsvik, J. (2008) Hur moderna organisationer fungerar. Studentlitteratur AB: Lund, Upplaga 3
Jonsson, P. & Mattsson, S-A. (2011) Logistik – läran om effektiva materialflöden. Studentlitteratur AB: Lund, Upplaga 2
Kärkkäinen, M., Ala-Risku, T. & Holmström, J. (2003) Increasing customer value and decreasing distribution costs with merge-in-transit.
International Journal of Physical Distribution & Logistics Management, Volume 33, Issue 2, pp. 132-148
Larson, P.D. & Gammelgaard, B. (2001) Logistics in Denmark: A Survey of the Industry.
International Journal of Logistics Research and Applications: A Leading Journal of Supply Chain Management, 4:2, pp. 191-206
Liker, J.K. (2004) The Toyota way: 14 management principles from the world's greatest manufacturer.
McGraw-Hill: New York
Lumsden, K. (2006) Logistikens grunder. Studentlitteratur AB: Lund, Upplaga 2
Marasco, A. (2007) Third-party logistics: A literature review.
51 McCambridge, J., Witton, J., Elbourne, D.L. (2013) Systematic review of the Hawthorne effect: New concepts are needed to study research participation effects.
Journal of Clinical Epidemiology, Volume 67, pp. 267-277 Nationalencyklopedin, 2015. Logistik (HTML)
Tillgänglig: http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/logistik (2015-03-07)
Oskarsson m.fl. (2013). Modern logistik – för ökad lönsamhet. Liber: Stockholm, Upplaga 4:1
Parlar, M., Perry, D., Stadje, W. (2011) FIFO Versus LIFO Issuing Policies for Stochastic Perishable Inventory Systems.
Methodology & Computing in Applied Probability; Jun2011, Volume 13, Issue 2, pp. 405-417, 13p.
Pruth, M. (2002) Kontrakt som styrmedel i TPL-existerande funktioner och utveckling av nya principer.
Företagsekonomiska institutionen, Göteborgs universitet
Rosén, P. (1999) Tredjepartslogistik i svensk industri – en kartläggning.
FE-rapport 1999-372, Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Rother, M. & Shook, J. (2004) Lära sig se.
Edita Norstedts Tryckeri: Sundbyberg, Upplaga 1:2
Tsai, M-C., Lai, K-h., Lloyd, A.E., Lin, H-J. (2012) The dark side of logistics outsourcing – Unraveling the potential risks leading to failed relationships.
Transportation Research Part E 48 (2012), pp.178–189
Veech, D.S. (2004) A Person-Centered Approach to Sustaining a Lean Environment - Job Design for Self-Efficacy.
Defense Acquisition Review Journal, 2004, Standard Form 298, pp. 159-171 Yin, R.K. (2013) Kvalitativ forskning från start till mål.
Studentlitteratur AB: Lund, Upplaga 1:1
Zaerpour, N., de Koster, R.B.M., Yu, Y. (2013) Storage policies and optimal shape of a storage system.
International Journal of Production Research, Volume 51, pp. 6891-6899
Önal, M., Romeijn, H-E., Sapra, A., van den Heuvel, W. (2015) The economic lot-sizing problem with perishable items and consumption order preference.
52