• No results found

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Facebook som verktyg används av miljö- och naturorganisationer för att kommunicera med sina användare. Metoder för datainhämtning har varit kvalitativa intervjuer med informanter från respektive organisation samt en netnografisk observation av dessas Facebooksidor.

Denna studie har diskuterat uppmuntrande kring viral spridning och uttryckt Gilla-markeringar och delningar som något positivt. Detta då dessa former av handlingar från användares sida inte bara innebär en interaktion utan också en typ av effektiv spridning och marknadsföring som indirekt sprider organisationens namn och material.

Studiens utgångspunkt var att ett välplanerat och strukturerat förhållningssätt till

publiceringsverktygen på Facebook och användarna ger organisationer en starkare relation till sina anhängare och på lång sikt en större spridning. Det framgår skillnader mellan de olika organisationernas aktivitet på respektive Facebooksida och den procentuella ökning av gilla-markeringar. Den organisation som genom båda metoderna visade på ett

strukturerat förhållningssätt och tydliga målbilder hade vad som kan antydas vara en stark relation till sina anhängare. Organisationen upplevdes ha en stark relation till sina

användare genom det aktiva deltagandet från båda parter på föreningens Facebooksida. Dock ökade denna organisation procentuellt sett under observationsperioden minst i antalet gilla-markeringar. Den organisation som under observationsperioden var minst aktiv gjorde en större procentuell ökning i antalet gilla-markeringar. Den organisation som uttryckt sig ny och oerfaren, utan egentlig strategi inom området men med högst antal publiceringar visade sig också vara den som gjorde den största procentuella framgången sett i antalet gilla-markeringar. Denna organisation tycktes dock inte uppnå någon större grad av aktivitet från användarna på föreningens Facebooksida. Huruvida denna

organisation med den procentuella ökningen gynnar en god relation till dessa användare framkom inte i resultatet av denna studie.

Resultatet visade på att de tre organisationerna med olika etablering och resurstillgång använde Facebook och dess verktyg i varierad utsträckning. Det varierade användandet tycks i viss mån, i enlighet med tidigare forskning, bero på begränsningar av resurser så som personaltid.

Resultatet i denna studie är inte direkt eller per automatik generaliserbart för ideella organisationers närvaro på sociala medier. Dock kan anses att det tillvägagångssätt som i denna studie presenterats av dessa organisationer kan verka som inspiration och

föregångare till andra liknande föreningar.

9.1 Framtida forskning

Denna studie har endast sett till interaktionen mellan ideella organisationer och användare ur organisationernas perspektiv. Att se till studiens frågeställning ur ett

användarperspektiv går därför bortom ramarna för denna undersökning. Vidare forskning skulle med fördel kunna granska användarens perspektiv på den här formen av

interaktion. Vidare kan det finnas ett värde i att studera vad relationsskapandet mellan organisation och användare på sociala medier resulterar i.

Referenslista

Tryckta källor

Briones, R. L., Kucha, B., Fisher Liua, B. & Jin, Y. (2011). Keeping up with the digital age: How the American Red Cross uses social media to build relationship, Public

Relations Review, 37 pp. 37–43

Curtis, L., Edwards, C., Fraser, K. L. Gudelsky, S., Holmquist, J., Thornton, K. & Sweetser, K. D. (2010). Adoption of social media for public relations by nonprofit organizations, Public Relations Review, 36, pp. 90-92

Dobele, A., Lindgreen, A., Beverland, M., Vanhamme, J. & van Wijk, R. (2007). Why pass on viral messages? Because they connect emotionally, Business Horizons, 50, pp. 291–304

Ekström, M. & Larsson, L. (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap, Lund: Studentlitteratur AB

Kanter, B. & Fine, A. (2010). The Networked Nonprofit: Connecting with Social Media to

Drive Change, Jossey-Bass

Kaplan, A.M. & Haenlein, M. (2010). Users of the world, unite! The challenges and opportunities of Social Media, Business Horizons, 53, pp. 59-68

Kaplan A. M. & Haenlein, M. (2011). Two hearts in three-quarter time: How to waltz the social media/viral marketing dance, Business Horizons, 54, pp. 253-263

Kerpen, D. (2011). Likeable social media: how to delight your customers, create an

Kozinets, R. (2011). Netnografi, Malmö: Studentlitteratur.

Stackson, B. (2011). Gilla! Dela engagemang, passion och idéer via sociala medier, Stockholm: Idealistas förlag

Svenningsson, M., Lövheim, M. & Bergquist, M. (2007). Att fånga nätet Kvalitativa

metoder för internetforskning, Lund:Studentlitteratur AB

Taylor, M. & Kent, M., L. (1998). Building dialogic relationships through the world wide web, Public Relations Review, 24 pp. 321–334

Waters, R. D, Burnett, E, Lammb, A. & Lucas, J. (2009). Engaging stakeholders through social networking: How nonprofit organizations are using Facebook, Public Relations

Review, 35 pp. 102–106

Elektroniska källor

Finndahl, O., Svenskarna och internet (2013). Kommunikation och sociala nätverk. [Online] Tillgänglig: <http://www.soi2013.se/5-sociala- natverk/facebook-haller-greppet/> [Hämtad 03.12.13]

Findahl, O., Svenskarna och internet (2013). Kommunikation och sociala nätverk. [Online] Tillgänglig: <https://www.iis.se/docs/SOI2013.pdf> [Hämtad 03.12.13] Facebook (2013). Facebooksidor. [Online]

Tillgänglig: <https://www.facebook.com/about/pages> [Hämtad 04.01.14] Facebook (2013). Nå ut till flera. [Online]

Facebook (2013). Välj vem du vill dela med. [Online]

Tillgänglig: <https://www.facebook.com/help/privacy/sharing-choices?ref=contextual> [Hämtat 14-01-03]

Kanter, B (2009). 4 ways social media is changing the non-profit world. [Online] Tillgänglig: <http://mashable.com/2009/05/22/non-profit-social-media/> [Hämtad 15.11.13] Jordens vänner (2013). Om jordens vänner. [Online]

Tillgänglig: <http://www.jordensvanner.se/about> [Hämtad 16.11.13] Medveten konsumtion (2013). Om medveten konsumtion. [Online]

Tillgänglig: <http://www.medvetenkonsumtion.org/om> [Hämtad 17.11.13] Meerman Scott, D. (2008). The new rules of viral marketing. [Online]

Tillgänglig: <http://www.davidmeermanscott.com/documents/Viral_Marketing.pdf> [Hämtad 20.11.13]

Nationalencyklopedien (2013). Facebook. [Online]

Tillgänglig: <http://www.ne.se/facebook >[Hämtad 21. 11.13]

Naturskyddsföreningen (2013). Ideellt arbete som räddar falkar, skyddar skogar och

jagar miljöbovar [Online]

Tillgänglig: <http://www.naturskyddsforeningen.se/om/foreningen> [Hämtad 15.11.13] Statistics Brain (2013). Facebook Statistics. [Online]

Tillgänglig: <http://www.statisticbrain.com/facebook-statistics/ > [Hämtad 22. 11.13 ] Statistiska centalbyrån (2003). Föreningslivet i Sverige. [Online]

Tillgänglig: <http://www.scb.se/statistik/LE/LE0101/2000I02/LE98SA0301_01.pdf> [Hämtad 20.12.13]

Bilaga 1. Intervjuresultat organisationer

Related documents