4. Resultat
5.3 Slutsats
Studien visade att socialt stöd och copingstrategier var två friskfaktorer för idrottarens välmående och skadefrihet. Idrottare behöver återhämtningsstrategier, enkel vardagsstruktur och allsidig träning för att hålla sig skadefria. Tränare kan agera skadeförebyggande genom att ge kunskap om träningslära och mental träning samt att idrottaren själv kan söka kunskap om ämnet. Förhoppningsvis kan resultatet användas av personer som har stor inverkan på idrottare så som tränare, föräldrar samt av idrottaren själv. Detta för att öka förståelsen för varför en idrottare håller sig skadefri.
33
Referenslista
Bahr, R., McRory, P., Robert, F., Laprade., Meeuwisse, W. & Engebretsen. L. (2015). Idrottsskador- en illustrerad guide, Stockholm: SISU Idrottsböcker i samverkan Internationella olympiska kommittén.
Bonnar, D., Bartel, K., Kakoschke, N. & Lang, C. (2018). Sleep interventions Designed to Improve Athletic Performance and recovery: A systematic Review of Current Approaches. Sports Medicine, 48(3), s. 683-703.
Clement, D., Ivarsson, A., Tranaeus, U., Johnson, U. & Stenling, A.M (2017). Investigating the influence of intra-individual changes in perceived stress symptoms on injury risk in soccer. Scandinavian Journal of medicine and Science in Sports, ss.1461-1466.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Oslo: Universitetsförlaget.
Fletcher, D. & Sarkar, M. (2014). Psychological resilience in sport performers: a review of stressors and protective factors, Journal of sport and sciences, 32 (15), ss. 1419-1434. Fletcher, D. & Sarkar, M. (2012). A grounded theory of psychological resilience in Olympic champions, Psychology of sport and exercise, 13, ss. 669–678.
Fletcher, D. & Sarkar, M. (2016). Mental fortitude training: An evidence- based approach to developing psychological resilience for sustained success, Journal of Sport Psychology in Action, 7(3), ss. 135–157.
Folksams Idrottskadebas. Knäskador vanligast i fyra av fem populära lagidrotter. http://www.folksam.se/forsakringar/idrottsforsakring/idrottsforskning [2018-01-17]. Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, ss. 105-112.
34
Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Hassmén, P., Kenttä, G. & Gustavsson, H. (2009). Praktisk idrottspsykologi. Stockholm: SISU idrottsböcker. Citerar Hanton, S., Neil, R., Mellalieu, S.D. & Fletcher, D. (2008). Competitive experience and performance status: an investigation into multidimensional anxiety and coping. European Journal of Sport Science. 8 (3), ss. 143-152
Heaton, L., Davis, J., Rawson, E., Nuccio, R., Witard, O., Stein, K., Baar. K., Carter, J & Baker, L. (2017). Selected In-Season Nutritional Strategies to Enchance Recovery for Team sport Athletes: A practical Overview. Sports Medicine, 47(11), ss. 2201-2218.
Ivarsson, A., Johnsson, U., Andersen, M. B., Tranaeus, U., Stenling, A. & Lindwall, M. (2017). Injuries Psychosocial Factors and Sport: Meta-analyses for Prediction and Prevention. Sports Medicine, 47, ss. 353-365.
Ivarsson, A. & Johnson, U. (2017). Psychosocial factors and sport injuries: prediction, prevention and future research directions: A systematic review. Sport psychology, 16: ss. 89- 92.
Jonsdottir, I. H., Lindegård Andersson, A. (2017). Stress och fysisk aktivitet: Ståhle, A. (red.). FYSS 2017: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. 3. uppl.
Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Kellman, M., Bertollo, M., Bosquet, L., Brink, M., Aaron, J., Coutts., Duffield, R., Erlacher, D., Shona, L., Halson., Hecksteden, A., Heidari, J., Kallus, W., Meesuen, R., Mujika, I., Robazza, C., Skorski, S., Venter, R. & Beckman, J. (2017). Recovery and Performance in Sport: Consensus Statement. International Journal of Sports Physiology and Performance, 13: ss. 240-245.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
35
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lindberg, P. & Vingård, E. (2012). Indicators of Healthy Work Enviroments- A Systematic Review, Work 41. ss. 3032-3038.
Madrigal, L. (2015). Psychological Skills for Injury Prevention and Recovery. Women in Sport & Physical Activity Journal Vol. 23 Issue 2, ss. 79-84.
Martin, W.M. (2007). Happiness and Virtue in Positive Psychology. Journal for the Theory of the Social Behaviour 37(1), ss. 89-103.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Statens Folkhälsoinstitut. Statistik och analys- Fysisk aktivitet och skador https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/25550.pdf [2018- 02-21].
Sabato, M., Walch, J. & Caine, J. (2016). The elite young athlete: strategies to ensure physical and emotional health. - A Systematic Review. Open Access Journal of Sports Medicine. Issue 7, ss. 99-113.
Svenska korsbandsregistret (2016). Årsrapport 2016.
https://aclregister.nu/info/rapport2016.pdf [2018-01-16].
Tranaeus, U., Heintz, E., Johnson, U. & Forsblad, M. (2016). Injuries in swedish floorball: a cost analysis. Scandinavian journal Medicine & science in sports, ss. 1-6.
Vingård, E. (2015-04-14). Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro.
https://forte.se/app/uploads/2015/04/psykisk-ohalsa-arbetsliv.pdf [2017-22-11].
von Rosen, P., Frohm, A., Kottorp, A., Fridén, C. & Heijne, A. (2016). Too little sleep and an unhealthy diet could increase the risk of sustaining a new injury in adolescent elite athletes. Scandinavian Journal of medicine & science in sports, ss. 1-8.
36
World health organization (2017). Mental health: a state of well-being.
http://www.who.int/features/factfiles/mental_health/en/ [2018-02-07].
Williams. M., & Andersen. B. (1988). A Model of stress and Athletic Injury: Prediction and prevention. Journal of sport & exercise psychology, 10, ss. 294-306.
Åkesdotter, C. & Kenttä, G. (2015). Elitens osynliga ohälsa. Svensk idrottsforskning : organ för centrum för idrottsforskning, Vol.24, nr 4, s. 32-35.
Åman, M. (2017-09-25). Malin Åman om vilka sporter som ger flest skador.
www.gih.se/nyheter/2017/Malin-uttalar-sig-om-vilka-sporter-som.ger-flest-skador [2018-01- 16].
37
Bilaga 1
Litteratursökning
Syfte och frågeställningar:
Syftet är att undersöka och förklara eventuella friskfaktorer hos skadefria idrottare. Vår frågeställning är: Vilka strategier använder sig friska idrottare av för att hålla sig skadefria?Vilka sökord har du använt?
Sport-performance, resilience, injury, protective factors, psychology, sport, stressors, prediction, prevention, friskfaktorer, injury prevention, resilience qualities, psychological, injury profile floorball, stress and injury model, salutogenic perspective, salutogenics, riskfactor, positive factors.
Var har du sökt?
PubMed, Googlescholar, Google, Ebsco
Sökningar som gav relevant resultat
Pubmed: Resilience teamsport
Google scholar: Resilience olympic champions Pubmed: Sport injuries prediction prevention Google: Eva Vingård Friskfaktorer
Ebsco: Resilience qualities
Ebsco: “injury prevention”, psychologica Google scholar: Injury profile floorball Google scholar: Riskfactors injury
Kommentarer
Mycket av materialet hittade vi tack vare de tips från vår handledare. Vi fann även förslag på sökord efter genomläsning av relevant material.
38
Bilaga 2
Informationsbrev
Vi är två studenter från Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm som läser sista terminen på Hälsopedagogprogrammet. Under våren 2018 kommer vi att skriva en kandidatuppsats där vi vill intervjua skadefria idrottare.
Vår uppsats kommer att handla om friskfaktorer hos skadefria idrottare. Vi vill veta vilka bakomliggande friskfaktorer som finns hos framstående idrottare som är skadefria. Den kunskap vi kan få fram kan förhoppningsvis användas för att arbeta skadeförebyggande inom idrotten.
Sekretess
Vi kommer att genomföra intervjuer som är ca 30 minuter långa där du som respondent berättar om hur du tänker och hanterar situationer med anknytning till din idrott och din vardag. Intervjun kommer att spelas in och endast användas när intervjuerna ska transkriberas och bearbetas. Dina uppgifter kommer alltså inte kunna föras vidare och ditt deltagande är anonymt. Du får avbryta din medverkan i studien när som helst under studiens gång. Vid frågor kontakta handledare Ulrika Tranaeus eller studenterna Hanna Jörlund och Linn (Cederholm) Hallgren. Kontaktuppgifter: Ulrika Tranaeus Mail: ulrika.tranaeus@gih.se Hanna Jörlund Mail: hanna.jorlund@student.gih.se Linn (Cederholm) Hallgren
Mail: linn.cederholm@student.gih.se Väl mött
39
Bilaga 3
Intervjuguide Bakgrundsfrågor ÅlderVilken idrott håller du på med?
Hur många pass har du i veckan/ hur många timmar? Hur länge har du hållit på med denna idrotten?
Har du hållit på med andra idrotter under din uppväxt? Om du har det, vilka och hur länge?
Hur mycket sover du per natt? Berätta, hur äter du en vanlig dag?
Hur såg situationen ut för dig när du gick på gymnasiet? Om du har flyttat hemifrån när var det och varför?
Hur mycket pluggar/jobbar du i förhållande till din träning? Berätta hur du tillbringar en ledig dag?
Djupgående frågor
Berätta hur du gör för att få din träning att fungera ihop med din vardag?
Du har varit skadefri under en längre period (din karriär), många idrottare på din nivå blir skadade, hur tror du det kommer sig att du har lyckats vara skadefri?
När upplever du stress?
Följdfråga: Om du upplever stress, Vad gör du när du upplever stress? Berätta hur du upplever det att vara sjuk och missa träningspass.
Följdfråga: Berätta hur du tänker när du inte kan träna pga. sjukdom?
Förklara vad du gör istället för att träna?
Upplever du det som stressande att avstå från träning pga sjukdom?
Berätta om en tävlings- eller träningssituation då du känner dig stressad/pressad.
Följdfrågor: Kunde du identifiera vad du blev stressad av?
Hur gjorde du för att hantera det speciella momentet i den situationen?
Berätta hur du tänker om du missar din träning pga. att det kör ihop sig utanför idrotten i det vardagliga livet?
Har du försökt att ta igen träningspass som du har missat?
Följdfråga: Om ja, hur gjorde du då?
Upplever du att du får stöd av din tränare? (generellt)
Följdfråga: Om ja, förklara på vilka sätt? (specifikt)
Upplever du att du får stöd av dina träningskamrater?
Följdfråga: Om ja, förklara på vilka sätt?
Upplever du att du får stöd från din familj/ partner?
40
Berätta vad du gör när du vill återhämta dig efter ett träningspass?
Hur gör du för att rensa skallen och tänka på annat än idrotten? Hur gör du för att skaffa energi och göra dig redo inför nästa träning? Om du haft ett dåligt träningspass hur tänker du då?
Om du haft en dålig tävling/match hur tänker du då?
Avslutning
Är det något du vill kommentera eller lägga till? Tack för att du ställde upp!