Slutsats

Enligt armlängdsprincipen och korrigeringsregeln ska räntor som löper på lån mellan företag inom en intressegemenskap vara armlängdsmässiga. Innebörden av en armlängdsmässig ränta är att den

224 Greve, Modeller för finansiell planering och analys, s. 54.

225 Greve, Modeller för finansiell planering och analys, s. 55.

226 Greve, Modeller för finansiell planering och analys, s. 57.

227 Greve, Modeller för finansiell planering och analys, s. 68.

228 Greve, Modeller för finansiell planering och analys, s. 57.

229 Greve, Modeller för finansiell planering och analys, s. 59.

230 Greve, Modeller för finansiell planering och analys, s. 60.

231 SOU 2016:78, s. 192.

232 Bergström, Finansiell analys av lånet till MEIF Stockholm AB, s. 39.

233 Greve, Modeller för finansiell planering och analys, s. 67.

234 Bergström, Finansiell analys av lånet till MEIF Stockholm AB, s. 39.

är jämförbar med en ränta som hade aktualiserats på ett liknande lån mellan sinsemellan oberoende företag. När ett lån ingås mellan närstående företag och en ränta för det aktuella lånet ska bestämmas bör marknadsprismetoden tillämpas. Marknadsprismetoden har ansetts vara den mest lämpliga internprissättningsmetoden i fråga om prissättning på likvärdiga tjänster. Vid tillämpning av marknadsprismetoden ska räntan på det närstående lånet prissättas på samma sätt som en ränta på ett lån med liknande villkor som ingåtts mellan oberoende parter. För att fastställa en sådan ränta ska en jämförbarhetsanalys genomföras. Med hjälp av jämförbarhetsanalysen studeras först den närstående lånetransaktionen. I detta skeende studeras företagets funktioner och de faktorer samt villkor som kan påverka räntesättningen. Vid prissättning på ränta ska en rad faktorer beaktas. I huvudsak ska det låntagande bolagets kreditvärdighet fastställas då denna är styrande för kreditrisken. Kreditrisken kan justeras utefter villkor som kan tillfogas lånet.

När den närstående transaktionen har studerats och det låntagande företagets kreditvärdighet fastställts ska oberoende lånetransaktioner eftersökas. Utgångspunkt är då att finna lån med liknande villkor som det närstående lånet. De räntor som applicerats på de oberoende lånetransaktionerna bildar ett intervall av räntor som är armlängdsmässiga eftersom de aktualiserats mellan oberoende parter och villkoren har styrts av marknadskrafter. Den närstående lånetransaktionen kan då tillfogas en ränta som är inom det fastställda intervall av räntor som löper på lånen mellan de oberoende parterna.

I de fall då det inte går att finna jämförbara lån på marknaden kan de finansiella modellerna CAPM och WACC användas för att beräkna vilken ränta som bör löpa på lånet utifrån en given risk. Modellerna är omfattande och utifrån ett par av de i framställningen refererade rättsfallen kan det konstateras att de fordrar ett högt uppställt krav på ekonomisk sakkunskap.

I de fall då Skatteverket anser att ett i Sverige verksamt företags resultat blivit lägre p.g.a. att en ränta blivit oriktigt prissatt har Skatteverket enligt korrigeringsregeln rätt att justera detta företags resultat. Skatteverket har då att visa att den aktuella räntan avviker från en ränta som hade aktualiserats om den löpte på ett lån mellan oberoende företag. Skatteverket bör då genomföra en jämförbarhetsanalys för att visa att räntan inte är armlängdsmässig. Det är inte tillräckligt att Skatteverket anser att en ränta som löper på ett lån mellan närstående företag ska vara lägre eftersom det innebär en lägre kreditrisk p.g.a. den insyn och kontroll som föreligger mellan de närstående företagen.

De skattskyldiga företagen bör, redan då ett närstående lån ingås, vara noggranna att räntan som tillfogas lånet är armlängdsmässig. I annat fall, om Skatteverket förmår visa att ränta är oriktigt prissatt, kommer företagets resultat justeras och företaget blir även förpliktat att betala skattetillägg.

Käll- och litteraturförteckning

Offentligt tryck

Prop. 1982/83:73 Om utvidgad uppgiftsskyldighet vid vissa utlandsbetalningar m.m.

Prop. 2002/03:103 Administrativa avgifter på skatte- och tullområdet m.m.

Prop. 2005/06:169 Effektivare skattekontroll m.m.

Prop. 2009/10:17 Prissättningsbesked vid internationella transaktioner m.m.

SOU 2016:78 Ordning och reda i välfärden.

Rättsfall

RÅ 1984 1:16 RÅ 1991 ref. 107 RÅ 2004 ref 13 RÅ 2006 ref. 37 RÅ 2010 ref. 67 HFD 2012 ref. 69

Kammarrätten i Göteborg dom, 2012-06-08 mål nr 6565-6569-10.

Kammarrätten i Stockholm dom, 2012-11-13 mål nr 6953-6957-11.

Kammarrätten i Stockholm dom, 2012-12-06 mål nr 4252-4253-11.

Kammarrätten i Stockholm dom, 2013-02-22 mål nr 3684-3686-11.

Kammarrätten i Göteborg dom, 2016-04-07 mål nr 2292-2294-15 och 2296-15.

OECD-material

OECD, OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations 2010, OECD publishing. (cit. Riktlinjerna)

OECD, Aligning Transfer Pricing Outcomes with Value Creation, Actions 8-10, 2015 Final

Reports, OECD(G20 Base Erosion and Profit Shifting Project, OECD Publishing. (cit. BEPS action 8-10)

OECD, Model Tax Convention on Income and on Capital 2014 (Full version), OECD publishing.

(cit. Modellavtal)

OECD, Model Tax Convention on Income and on Capital: Condensed version 2014, OECD Publishing. (cit. Kommentarer till modellavtal)

Litteratur

Ahlinder, Elisabeth, Negativ ränta – avtalstolkning i ränteunderlandet, SvJT, 2016, s. 359-372.

Allvin, Anders, Ekwall, Tobias, Jämförbarhetsanalysen – kommentarer kring OECD:s förslag om omarbetade riktlinjer, SN, 2010, s. 263-272.

Almgren, Karin, Leidhammar, Börje, Skatteprocessen, upplaga 2:1, författarna och Norstedts Juridik, 2012.

Almlöf, Hanna, När dispositiva lagregler blir tvingande – om behov av kreativitet i det aktiebolagsrättsliga lagstiftningsarbetet, SvJT, 2017, s. 9-22.

Arvidsson, Richard, Dolda vinstöverföringar: en skatterättslig studie av internprissättningen i multinationella koncerner, Juristförlaget, 1990.

Bjuvberg, Jan, Företagsekonomi för jurister, upplaga 2, Studentlitteratur, 2013.

Burmeister, Jari, OECD:s Transfer Pricing Guidelines som rättskälla. SvSkT, 2016, s. 433-450.

Burmeister, Jari, Holstad, Per, Wittkull, Joakim, Ränta på lån från moderbolag till dotterbolag - tillbaka till RÅ 2010 ref. 67, SvSkT, 2011, s. 719-730.

Dahlberg, Mattias, Internationell beskattning, upplaga 4:1, Studentlitteratur, 2014.

Dahlberg, Mattias, Ränta eller kapitalvinst, Iustus förlag, 2011.

Gavelin, Roger, Wiseén, Pär Magnus, Kommentar till Kammarrätten i Stockholm rörande Arlanda express och Attendo – ränteavdrag på lån från moderbolag i två fall, SN, 2013, s. 117-121.

Greve, Jan, Modeller för finansiell planering och analys, upplaga 2:1, Studentlitteratur, 2016.

Hanqvist, Dan, Finansmarknadens referensräntor – särskilt om STIBOR, Juridisk Publikation, 2013, s. 81-93.

Jareborg, Nils, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJt, 2004, s. 1-9.

Jernkrok, Lars, Internprissättning och fasta driftställen, SvSkT, 2009, s. 667-683.

Korling, Fredric, Zamboni, Mauro, Juridisk metodlära, upplaga 1:4, 2014, Studentlitteratur.

KPMG, Finanshandboken 2005, Stockholm.

Lehrberg, Bert, Praktisk juridisk metod, upplaga 6, I.B.A Institutet för Bank- och affärsjuridik, 2010.

Lodin, Sven-Olof, Lindencrona, Gustaf, Melz, Peter, Silfverberg, Christer, Simon-Almendal,Teresa, Inkomstskatt - del 2 - en läro-och handbok i skatterätt, upplaga 15:1, Studentlitteratur, 2015.

Moran, Karolina, Prissättning av koncerninterna lån och garantier – en fundering ur ett internprissättningsperspektiv, SvSkT, 2008, s. 364-372.

Peczenik, Alexander, Vad är rätt? Om demokrati, rättssäkerhet, etik och juridisk argumentation, Fritzes förlag, 1995.

Peczenik, Alexander, Juridikens allmänna läror, SvJT, 2005, s. 249-272.

Sandgren, Claes, Debatt, är rättsdogmatiken dogmatisk, TfR, 2005, s. 648-656.

Sandgren, Clas, Vad är rättsvetenskap?, upplaga 1, Jure förlag, 2009.

Sandgren, Clas, Vad gör juristen? Och hur? - del II, JT, 1999/00, s. 867-893.

Strömholm, Stig, Rätt, rättskällor och rättstillämpning - En lärobok i allmän rättslära, Norstedts Juridik, 1996.

Tivéus, Ulf, Lagrådsremiss om ränteavdragsbegränsningar, SN, 2008, s. 735-742.

Tjernberg, Mats, Högsta förvaltningsdomstolen och principföljsam prejudikatbildning i skattemål, SN, 2016, s. 42-58.

Wiseén, Pär Magnus, På kollisionskurs med armlängdsprincipen? SN, 2011, s. 661-675.

Övrigt

Myndighetspublikationer

Skatteverket, Handledning för beskattning av inkomst 2014 (SKV 399), del 1.

Skatteverkets ställningstagande, Diligentiamålet och korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL.

Sakkunnigutlåtande

Bergström, Clas, Finansiell analys av lånet till MEIF Stockholm AB, 2009, Stockholm.

Internetkällor

https://www.dokumera.se/laneavtal_2796_dc.html

https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2017.4/331431.html https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2017.2/339224.html http://www.hultqvist.se/artiklar/Arlanda_Express_Lexnova.pdf 23/5

http://www.foretagsvardering.org/definition/kapitalstruktur/

http://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2017.4/331396.html

2017-05-17 2017-05-22 2017-05-23 2017-05-17 2017-05-17 2017-05-29