Slutsats 40

Efter en jämförelse av lagförslaget i finansdepartementets nya promemoria om effektivare avdragsbegränsningar med nuvarande lagstiftning utifrån ändamålet om att förhindra skat- teplanering följer här en slutsats.

Ändringen i huvudregeln från att omfatta endast ett förbud för ränteavdrag som härstam- mar från en intern skuld som används till förvärv av interna delägarrätter till att omfatta ett förbud för ränteavdrag som härstammar ur alla interna skulder leder till att lagstiftningen bättre hindrar skatteplanering genom ränteavdrag. Utav alla skatteplaneringsförfaranden som upptäckts av Skatteverket är det många fler skuldupplägg som utnyttjas än det enda som lagstiften täcker idag. Ses det bara till huvudregelns föreslagna ändring till att omfatta alla skulder anser jag att det är välutformat och behövligt för att kunna angripa skatteplane- ringsförfaranden genom ränteavdrag. Det är när huvudregeln sätts i perspektiv till undan- tagsreglerna som jag anser att utvidgningen av huvudregeln bör ifrågasättas.

Tioprocentsregelns omvända ventil i samspel med huvudregeln innebär, genom finansde- partements nya förslag, att alla interna skulder kan komma att ifrågasättas även om nuva- rande krav på en minsta beskattning på tio procent är uppfyllt. Jag tror den omvända venti- len i sig är välbehövlig för att hindra många av de interna skulder som läggs upp i skatte- planeringshänseende, men den behöver inte vara tillämplig på alla interna skulder. Om det då är den föreslagna huvudregeln eller tioprocentsregelns omvända ventil som behöver omformuleras är dock en svårare fråga. Huvudregelns behov kan försvaras genom upp- täckten av bredden av olika skulder som används för att utföra ränteavdrag i skatteplane- ringhänseende, samtidigt är inte alla skulder som företas inom en intressegemenskap skap- ad för det. Det leder till något av ett moment 22. En lösning som ska hindra upplägget av skulder som företas i ett skatteplaneringshänseende men samtidigt inte inverkar negativ för bolag som har samma skulder, utan skatteplanering i syfte, är svårt. Antingen kommer re- gleringen på området täcka ränteavdrag på alla skulder och därmed utgöra en negativ på- verkan på näringslivet, eller ränteavdrag på få skulder och därmed skapa utrymme för laglig skatteplanering. Sett ur det perspektivet har jag ändå förståelse för förslagets lydelse av tio- procentsregelns omvända ventil och huvudregeln. De kommer bättre uppnå målet om att förhindra skatteplanering genom ränteavdrag i jämförelse med dagens lagstiftning. Däre- mot är jag av åsikten att om finansdepartementet skulle ta sig mer tid, och ta hjälp av exper- tisen på området kan de uppnå en bättre lösning.

Det andra undantaget från huvudregeln, ventilen som innebär att räntor som härstammar från skuldförhållanden som är upplagda av huvudsakligen affärsmässiga skäl har förtydli- gats och begränsats genom att den endast kan tillämpas om det mottagande bolaget har hemvist i en EU-stat eller i en stat med vilken Sverige har ingått skatteavtal. Förtydningar- na, anser jag, är väl behövliga men inte tillräckliga. Vad som utgör affärsmässiga skäl bör, i min mening, vara helt och hållet lagstadgat för att uppnå ändamålet om att hindra skatte- planering. Det är i bolagens intresse att få klarhet i uttrycket, men även statens, så att de själva effektivt kan avslå ränteavdrag när det bakomliggande skuldförhållandet inte är af- färsmässigt upplagt. Att finansdepartementet även föreslår begränsningen i mottagarens hemvist leder till diskriminering. Lagstiftning ska inte avgöra med vilket land bolag vill ingå skuldförhållanden. Jag förstår finansdepartementets argument, men de är få, och inte till- räckliga för att försvara en sådan diskriminerande lagstiftning även om den skulle uppfylla ändamålet om att förhindra skatteplanering.

Avslutningsvis för att besvara uppsatsens syfte är jag av uppfattningen att förslaget till lag- stiftning bättre kan åstadkomma målet om att förhindra skatteplanering genom ränteavdrag inom intressegemenskaper än lagens nuvarande lydelse. Vidare är jag av uppfattningen att den föreslagna lagstiftningen är något för omfattande och skulle täcka fler situationer än nödvändigt. Vidare kritiserar jag att förslaget, trots ändringarna i lagstiftningen, inte ger nå- gon välbehövd klarhet i vad de väsentliga begreppen huvudsakligen affärsmässigt motiverat och väsentlig skatteförmån innebär. Slutsatsen är ändock att förslaget bättre uppfyller målet om att förhindra skatteplanering genom ränteavdrag men att det bör bearbetas för att inte missgynna näringslivet.

Bilagor

Referenslista

Offentliga tryck

Europeisk lagstiftning

Den konsoliderad version av fördraget om europeiska unionens funktionssätt, EUF RÅDETS DIREKTIV 2003/49/EG av den 3 juni 2003 om ett gemensamt system för be- skattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater

Svenska författningar

Inkomstskattelag (1992:1229) Lag (1995:757) mot skatteflykt

Förarbeten

Prop. 2008/09:65, Sänkt bolagsskatt och vissa andra skatteåtgärder för företag

Statens offentliga utredningar

SOU, Effektivare ränteavdragsbegränsningar, Finansdepartementet, promemoria 22 mars 2012.

Rättsfall

EU-domstolen

Mål 26/62 NV Algemene Transport- en Expeditie Onderneming van Gend & Loos mot Nederländska skatteförvaltningen 5 februari 1963, [1963] ECR 1

Mål 270/83 Europeiska gemenskapernas kommission mot Franska republiken ”avoir fis- cal” 28 januari 1986, [19686] ECR 273

Mål C-55/94 Reinhard Gebhard mot Consiglio dell'Ordine degli Avvocati e Procuratori di Milano 30 november 1995, REG [1995] s. I-4165

Mål C-311/97 Royal Bank of Scotland plc mot Elliniko Dimosio 29 april 1999, REG [1999] s. I-2651

Mål C-324/00 Lankhorst-Hohorst GmbH mot Finanzamt Steinfurt 12 december 2002, REG [2002] s. I-11779

Bilagor

13 december 2005, REG [2005] s. I-10837

Mål C-524/04 Test Claimants in the Thin Cap Group Litigation mot Commissioners of In- land Revenue 13 mars 2007, REG [2007] s. I-10837

Högsta förvaltningsdomstolen RÅ 2001 ref. 79. RÅ 2007 ref. 85 Mål 7648-09 – 30 november 2011 Mål 7649-09 -30 november 2011 Mål 4348-10 – 30 november 2011 Mål 4797-10 – 30 november 2011 Mål 4800-10 – 30 november 2011 Mål 4798-10 – 30 november 2011 Mål 4687-11 – 27 januari 2012

Doktrin

Skatteverkets rättsinformation dnr. 131 815022-06/5481, text har publicerats innan den 1 januari 2009

Skatterättsnämndens förhandsbesked SRN dnr 13-09/D, 2009-11-30 Skatteverkets promemoria 131-890752-09/113, 2009-12-14

Skatteverkets promemoria 131-755479-10/113, 2011-03-14 Skatteverkets promemoria 131-836251-11/113, 2011-12-19

Bilagor

Litteratur

Carneborn, C & Andersson, T, Något om ränteavdragsbegränsningarnas räckvidd och in- nebörd I: Svensk Skattetidning, 2010 s. 77:10.

Dahlberg, M, (2011), Ränta eller kapitalvinst, Iustus Förlag AB, Uppsala, ISBN: 978-91- 7678-791-5

Hellenius, R, De nya ränteavdragsbegränsningarna. I: Svensk Skattetidning, Nordstedts Ju- ridik AB 2009, 76:2.

Sandgren, C, (2007), Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, Författaren och Nordstedts Ju- ridik AB, Vällingby, uppl. 2:4, ISBN: 978-91-39-2046-6

Nyhetsartiklar

Skriftliga nyhetsartiklar:

Olsson, E, och Jakobsson, J, Räntesnurror trollar bort miljarder, Svenska Dagbladet Nä- ringsliv 27/4 2012 s.5

Törnmalm, k, Krafttag tas mot smitare, Svenska Dagbladet Näringsliv 23/3 2012 s. 6.

Webbaserade nyhetsartiklar:

Anderson, R, Debatt: Borg blandar bort korten, Dagens industri, 12/4 2012

http://di.se/Default.aspx?pid=264075__ArticlePageProvider&epslanguage=sv&referrer= http%3A%2F%2Fwww.google.com%2Furl%3Fsa%3Dt%26rct%3Dj%26q%3Dborg%252 0blandar%2520bort%2520korten%252C%26source%3Dweb%26cd%3D1%26ved%3D0C CsQFjAA%26url%3Dhttp%253A%252F%252Fdi.se%252FArtiklar%252F2012%252F4% 252F12%252F264075%252FDebatt-Borg-blandar-bort- kor- ten%252F%26ei%3DLEqhT5GUGK2N4gSpvcWuCQ%26usg%3DAFQjCNHilXNcTOp J0Qw8SL046x-vUZHSdg

Billner, A, och Gustafsson, S, Borg stänger skatteflykt, Dagens Nyheter 22/3 2012.

Bilagor

Persson, D, Nya regler för räntekaruseller är rena snurren, Svenska Dagbladet 23/3 2012,

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/nya-regler-for-rantekaruseller-ar-rena- snurren_6946585.svd

Sundkvist, F, Svenskt Näringsliv oras av Borgs förslag, Dagens industri 22/3 2012,

http://www.di.se

TT, Borg backar inte om räntesnurror trots protester från näringslivet, TV4, publicerad 4 april 2012

http://www.tv4.se/1.2600039

Törnmalm, k, Professor: Regeringen borde ha förberett sig bättre, Svenska Dagbladet 18/4 2012.

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/juridikprofessor-kritiserar- regeringsforslag_7065911.svd

Svenskt näringsliv, Rättsosäker åtgärd mot ränteavdrag, Publicerad: 2012-03-22

http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/minska_skatt_pa_foretagande/rattsosaker-atgard- mot-ranteavdrag_155826.html

Svenskt näringsliv, Protest från 27 näringslivsprofiler, Publicerad: 2012-04-04

http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/regelkrangel/protest-fran-27- naringslivsprofiler_157356.html

Lagerström, K, Caremas skatteplanering ger 100 miljoner, SVT rapport, 8 november 2011

http://svt.se/2.106391/1.2596142/caremas_skatteplanering_ger_100_miljoner&queryArt1 451716=carema+care&sortOrder1451716=0&doneSearch=true&sd=105671&from=siteS earch&pageArt1451716=7

Webbaserade nyhetssändningar

Näslund, L, "Riskkapitalbolag ska inte äga äldreomsorg" SVT rapport, Publicerad 12 no- vember 2011 - 19:03

http://svt.se/2.22620/1.2600703/riskkapitalbolag_ska_inte_aga_aldreomsorg

Sveriges radio, Räntesnurra ger fnurra på tråden, Sveriges Radio, torsdag 5 april 2012. Kl. 17:40

Bilagor

Webbkällor

Pressmeddelande från finansdepartementet, Regeringen ger Skatteverket i uppdrag att granska aggressiv skatteplanering inom välfärdssektorn, 14 november 2011

http://www.regeringen.se/sb/d/15329/a/180278

Pressmeddelande från Sveriges domstol, Regeringsrätten byter namn till Högsta förvalt- ningsdomstolen, 16 december 2010 http://www.domstol.se/Om-Sveriges- Domstolar/Pressrum/Nyhetsarkiv/2010/Regeringsratten-byter-namn-till-Hogsta- forvaltningsdomstolen/ Bolagsskattesats i Andorra http://www.travelforum.se/europa/andorra

Andersson, M, Färre räntesnurror = lägre skatt, 23 mars 2012

http://martinandreasson.wordpress.com/2012/03/23/farre-rantesnurror-lagre-skatt/

Riksdagen, Aktuell debatt, fredag 03 februari 2012

http://www.riksdagen.se/sv/Debatter--beslut/Ovriga-debatter/Ovrig- debatt/?did=GZC120120203ad&doctype=kammakt