Det vi kom fram till i studien var att den viktigaste faktorn till att uppnå rekommendationerna kring fysisk aktivitet var huruvida man var aktiv i en idrottsförening eller inte. Aktiv i idrottsfö- rening hade alltså en större påverkan än vad skolans fysiska aktivitetsfokus hade. Vi såg en skill- nad i skolans fokus och hur många som är aktiva, denna var dock inte signifikant. Även om med- lemskap i idrottsförening(ar) var den faktor som var starkast till att uppnå rekommendationerna kommer skolan ha en viktig roll. Detta för att nå ut till unga och möjliggöra kunskap och motive- ra unga till rörelse. Finns det möjligheter att röra sig på skolan, under idrottsdagar och raster, ökar möjligheten till lika förutsättningar till motion.
Det vi såg var att de som var aktiva inom en idrottsförening faktiskt uppnådde rekommendatio- nerna för daglig fysisk aktivitet, detta indikerar att det är en möjlig startpunkt för att komma åt problemet med inaktivitet hos unga. Vad det gällde att nå upp till rekommendationerna om daglig fysisk aktivitet var det 81 % av flickorna och 70 % av pojkarna som lyckades. På skolor med fy- sisk aktivitet var det ingen, utav de som hade föreningsaktiviteter, som inte levde upp till rekom- mendationerna om 60 minuter fysisk aktivitet per dag. Till och med de personerna med lägst an- tal minuter per dag i fysisk aktivitet ligger över 60 minuter per dag. De skolor som inte har fy- siskt aktivitetsfokus visar en annan bild. De som är aktiva inom idrottsföreningar kan uppfylla de dagliga rekommendationerna på fysisk aktivitet, men det är först när man lägger på tiden för transport som man uppnår rekommendationerna.
Aktiv i idrottsförening var en signifikant faktor till huruvida deltagarna uppnådde de fysiska akti- vitetskraven eller inte. Ytterligare forskning behövs för att bättre förstå aktivitetsvanorna hos ele- ver i årskurs nio.
30
Käll- och litteraturförteckning
Aggio, D., Fairclough, S., Knowles, Z. & Graves, L. (2016). Validity and reliability of a modified
english version of the physical activity questionnaire for adolescents. Arch Public Health.
22;74:3. doi: 10.1186/s13690-016-0115-2. eCollection 2016.
Arundell, L., Hinkley, T., Veitch, J. & Salmon, J. (2015) Contribution of the After-School Period
to Children's Daily Participation in Physical Activity and Sedentary Behaviours. PLoS One.
10(10):e0140132. doi: 10.1371.
Baker, JL., Olsen, LW. & Sørensen, TI. (2007). Childhood body -mass index and the risk of cor-
onary heart disease in adulthood. The new England journal of medicine. 357(23):2329-37.
Berg, U. & Ekblom, Ö. (2015) Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar FYSS 2015 (red.) Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA) ss.1-12[Finns ej i tryckt version].
Bervoets, L., Van Noten, C., Van Roosbroeck, S., Hansen, D., Van hoorenbeeck, K., Verheyen, E., Van Hal, G . & Vankerckhoven, V. (2014). Reliability and Validity of the Dutch Physical Ac-
tivity Questionnaires for Children (PAQ-C) and Adolescents (PAQ-A).Archives of public health.
72(1):47.
Bessesen, DH. (2008) Update on Obesity. Department of Medicine, University of Colorado
School of Medicine. s. 2029
Bonjour, JP., Theints, G., Law, F., Slosman, D. & Rizzoli, R. (1994), Peak bone mass. Osteopo- rosis international: a journal established as a result of cooperation between the European Founda- tion of Osteoporosis and the National Osteoporosis Foundation of the USA. 1994:4 Suppl. 1:7-13 PMID: 8081064.
Brown, T & Summerbell, C. (2008). Wiley Online Library, Journal Reviewers. Systematic review
of school-based interventions that focus on changing dietary intake and physical activity levels to prevent childhood obesity: an update to the obesity guidance produced by the National Institute for Health and Clinical Excellence. doi: 10.1111/j.1467-789X.2008.00515.x
Bürgi, R., Tomatis, L., Murer, K. & de Bruin, ED. (2015) Localization of Physical Activity in Primary School Children Using Accelerometry and Global Positioning System. PLos One. 10(11):e0142223. doi: 10.1371/journal.pone.0142223. eCollection 2015.
Colley, RC., Garriguet, D., Janssen, I., Craig, CL., Clarke, J. & Tremblay, MS. (2011). Physical
activity of Canadian children and youth: accelerometer results from the 2007 to 2009 Canadian Health Measures Survey. Health reports, 22(1): ss.15-23
Förordningen om läroplan för de frivilliga skolformerna (gymnasieskolan), med ikraftträdande 3 juni 2003:SKOLFS 2003:18
Förordningen om läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, med ikraftträdande 3 juni 2003:SKOLFS 2003:17
31
Gooding, HC., Milliren, C., Shay, CM., Richmond, TK., Field, AE. & Gillman, MW. (2016)
Achieving Cardiovascular Health in Young Adulthood-Which Adolescent Factors Matter? The
Journal of Adolescent Health: 58(1): ss.119-121.
Gowacki, EM., Centeio, EE., Van Dongen, DJ., Carson, RL. & Castelli, DM. (2016). Health
Promotion Efforts as Predictors of Physical Activity in Schools: An Application of the Diffusion of Innovations Model. Journal of School Health 86(6):399-406. doi: 10.111.
Hebert, JJ., Møller, NC., Andersen, LB. & Wedderkopp, N. (2015). Organized Sport Participa-
tion Is Associated with Higher Levels of Overall Health-Related Physical Activity in Children (CHAMPS Study-DK). PLoS One. 10(8):e0134621. doi:
10.1371.
Henriksson, J. & Sundberg C. J. (2008) Allmänna effekter av fysisk aktivitet FYSS 2008 (red.) Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA) s. 11.
Kowalski. KC., Crocker, PRE., & Donen, RM. (2004). The Physical Activity Questionnaire for
Older Children (PAQ-C) and Adolescents (PAQ-A) Manual. Canada: College of Kinesiology,
University of Saskatchewan, ss. 1–38.
Larsson, H. (2009). Idrottens könsmönster – varför finns de? Vad handlar de om? Svensk idrotts-
forskning. ss. 11-12
Martínez-Gómez, D,. Martínez-de-Haro, V,. Pozo, T,. Welk, GJ,. Villagra, A,. Calle, ME,. Mar- cos, A. & Veiga, OL. (2009), [Reliability and validity of the PAQ-A questionnaire to assess phys-
ical activity in Spanish adolescents]. Revista Española de salud Pública. 83(3):427-39.
Marques, A., Ekelund, U. & Sardinha, LB. (2015). Associations between organized sports
participation and objectively measured physical activity, sedentary time and weight status in youth. J Sci Med Sport. ;19(2):154-7. doi:
10.1016/j.jsams.2015.02.007. Epub 2015.
Perlhagen, J., Flodmark, C-E. & Hernell, O. (2007) Fetma hos barn – Prevention enda realistiska lösningen på problemet Läkartidningen nr 3 2007
Riksidrottsförbundet (2009) Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom (2013-05-14) ss. 3-15
Saunders, J., Hume, C., Timperio, A., Salmon, J. (2012). Cross-sectional and longitudinal
associations between parenting style and adolescent girls' physical activity. Int
J Behav Nutr Phys Act. ;9:141. doi: 10.1186/1479-5868-9-141.
Svenskidrott
[http://www.svenskidrott.se/Barnochungdomsidrott/Riktlinjerforbarn-ochungdomsidrotten/] [2016-04-28]
Telford, RM., Telford, RD., Cochrane, T. & Cunningham, RB., Olive, LS., Davey, R. (2015). The influence of sport club participation on physical activity, fitness and body fat
32
during childhood and adolescence: The LOOK Longitudinal Study. J Sci Med Sport. pii: S1440-
2440(15)00090-0. doi: 10.1016/j.jsams.2015.
Thedin-Jakobsson, B. & Engström, LM. (2008). Vilka fortsätter – vilka slutar? – förändringar i
33