Studien undersökte upplevelsen av fysisk och psykisk hälsa bland muslimer som fastar under Ramadan i mötet med vården. Resultatet visar på det problematiska i mötet mellan en
folkgrupp förankrad i religiösa föreställningar om hälsa och välbefinnande och den sekulära västerländska vården. Muslimer upplevde sig självständigt kunna hantera fasta och undvek i regel kontakt med vården om möjligt, då de upplevde att vårdpersonal brast i kunskap och öppenhet kring Ramadan och fasta. Även personer med kroniska sjukdomar som diabetes valde att fasta, trots medvetenhet om hälsorisker eftersom de upplevde att ramadanfastan intog en viktigare plats i deras liv än sjukdomen. Att fasta under Ramadan upplevdes överlag positivt och beskrevs främja ett holistiskt välbefinnande.
Referensförteckning
Resultatartiklarna är märkta med *.Abolaban, H., & Al-Moujahed, A. (2017). Muslim patients in Ramadan: A review for primary care physicians. Avicenna Journal of Medicine, 7(3), 81–87. doi:
10.4103/ajm.AJM_76_17
Aksungar, F.B., Topkaya, A.E., & Akyildiz, M. (2007). Interleukin-6, C-reactive protein and biochemical parameters during prolonged intermittent fasting. Annals of Nutrition &
Metabolism, 51(1), 88–95. doi: org/10.1159/000100954
Ali, K., & Leaman, O. (2008). Islam: the key concepts. New York: Routledge
*Almansour, H.A., Chaar, B., & Saini, B. (2016). Perspectives and experiences of patients with type 2 diabetes observing the Ramadan fast. Ethnicity & Health, 21, 1–17. doi: 10.1080/13557858.2016.1269156
Almansour, H.A., Chaar, B., & Saini, B. (2017). Fasting, Diabetes, and Optimizing Health Outcomes for Ramadan Observers: A Literature Review. Diabetes Therapy, 8(2), 227–249. doi: 10.1007/s13300-017-0233-z
Alsalim, W. (2018). Mellanösterns livsstil – matvanor och Ramadan. Hämtad 21 feb, 2018, från Diabetesportalen, http://diabetesportalen.se/arkiv-foer-nyheter/mellanoesterns- livsstil-matvanor-och-ramadan/
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium (2:a uppl., M. Elfstadius, övers.). Stockholm: Natur & Kultur. (Originalarbete publicerat 1987)
Armstrong, K. (2005). A short history of myth. London: Canongate Armstrong, K. (2002). Islam: a short history. New York: Modern Library
Borglin, G. (2012). Mixad metod – en introduktion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 269–288). Lund:
Studentlitteratur
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur
Danielsson, E. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 329–344). Lund:
Studentlitteratur
Friberg, F. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (3:e uppl., s. 129–139). Lund: Studentlitteratur
Friberg, F. (2017b). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:e uppl., s. 141–152). Lund:
Fridlund, B. (2012). Kritisk incident teknik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 177–192). Lund:
Studentlitteratur
Gullberg, I.E. (2000). Svensk-engelsk fackordbok: för näringsliv, förvaltning, undervisning
och forskning. N-Ö (3:e uppl.). Stockholm: Norstedts ordbok
Hanssen, I. (2007). Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle (3:e uppl., B. Lindqvist, övers.). Lund: Studentlitteratur. (Originalarbete publicerat 2005)
Harder-Lauridsen, N.M., Rosenberg, A., Benatti, F.B., Damm, J.A., Thomsen, C., Mortensen, E.L., Pedersen, B.K., & Krogh-Madsen, R. (2017). Ramadan model of intermittent fasting for 28 d had no major effect on body composition, glucose metabolism, or cognitive functions in healthy lean men. Nutrition, 37(1), 92–103. doi:
org/10.1016/j.nut.2016.12.015
Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 129–138). Lund:
Studentlitteratur
Hosseini, S.R.A., Rad, M.M., & Hejazi, K. (2014). The effects of Ramadan fasting and physical activity on body composition and hematological biochemical parameters.
Journal of Fasting and Health, 2(3), 96–103. doi: 10.22038/JFH.2014.3294
International Diabetes Federation (2016). Diabetes and Ramadan: Practical guidelines. Bryssel: International Diabetes Federation. Från https://www.idf.org/e-
library/guidelines/87-diabetes-and-ramadan-practical-25
Jeffner, A. (1981). Att studera livsåskådningar. I C. R. Bråkenhielm, C.-R. Grenholm, L. Koskinen, & H. Thorsén (Red.), Aktuella livsåskådningar. Existentialism, Marxism. Del 1. (s. 11–21). Lund: Nya Doxa
Khafaji, H.A.R.H., Bener, A., Osman, M., Al Merri, A., & Al Suwaidi, J. (2012). The impact of diurnal fasting during Ramadan on the lipid profile, hs-CRP, and serum leptin in stable cardiac patients. Vascular Health Risk Management, 8(1), 7–14. doi:
10.2147/VHRM.S22894
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
från idé till examination inom omvårdnad (s. 69–94). Lund: Studentlitteratur
Langius-Eklöf, & Sundberg, K. (2014). Känsla av sammanhang. I A, Edberg & H, Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa (2:a uppl., s. 53–74). Lund: Studentlitteratur
*Lee, J.Y., Lee, S.W.H., Nasir, N.H., How, S., Tan, C.S.S., & Wong, C.P. (2015). Diabetes telemonitoring reduces the risk of hypoglycaemia during Ramadan: a pilot
randomized controlled study. Diabetic Medicine, 32, 1658–1661. doi: 10.1111/dme.12836
Lee, S.W., Lee, J.Y., Tan, C.S., & Wong, C.P. (2016). Strategies to Make Ramadan Fasting Safer in Type 2 Diabetics: A Systematic Review and Network Meta-analysis of Randomized Controlled Trials and Observational Studies. Medicine (Baltimore),
95(2), 1–9. doi: 10.1097/MD.0000000000002457
*Lee, J.Y., Wong, C.P., Tan, C.S.S., Nasir, N.H., & Lee, S.W.H. (2017). Type 2 diabetes patient‟s perspective on Ramadan fasting: a qualitative study. BMJ Open Diabetes
Research Care, 5, 1–6. doi: 10.1136/bmjdrc-2016-000365
Mansi, K.M.S. (2007). Study the effects of Ramadan fasting on the serum glucose and lipid profile among healthy Jordanian students. American Journal of Applied Sciences,
4(8), 565–569. doi: 10.3844/ajassp.2007.565.569
Mattsson, M. (2014). Psykoser. I I. Skärsäter (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa på
grundläggande nivå (2:a uppl., s. 129–162). Lund: Studentlitteratur
McDonald, L. (2001). The practice of religion. In F. Nightingale, Florence Nightingale’s
spiritual journey: Biblical annotations, sermons and journal notes (pp. 56–90).
Waterloo, Ont.: Wilfrid Laurier University Press
*Mir, G., & Sheikh, A. (2010). „Fasting and prayer don‟t concern the doctors . . . they don‟t even know what it is‟: communication, decision-making and perceived social relations of Pakistani Muslim patients with long-term illnesses. Ethnicity & Health,
15(4), 327–342. doi: 10.1080/13557851003624273
Mittelmark, M.B., & Bauer, J.M. (2017). The meanings of salutogenesis. In M.B. Mittelmark, S. Sagy, M. Eriksson, G.F. Bauer, J.M. Pelikan, B. Lindström, & G.A. Espnes (Eds.),
The handbook of salutogenesis (pp. 7–14). Heidelberg: Springer. doi: 10.1007/978-3-
319-04600-6
*Mygind, A., Kristiansen, M., Wittrup, I., & Nørgaard, L.S. (2013). Patient perspectives on type 2 diabetes and medicine use during Ramadan among Pakistanis in Denmark.
International Journal of Clinical Pharmacology, 35(1), 281–288. doi:
10.1007/s11096-012-9716-1
Nash, J. (2006). Mutant spiritualities in a secular age: The 'Fasting Body' and the hunger for pure immanence. Journal of Religion and Health, 45(3), 310–327. doi:
10.1007/sl0943-006-9035-8
Nightingale, F. (2004). The reform of workhouse infirmaries. In F. Nightingale, Florence
Nightingale on public health care (pp. 223–508). Waterloo, Ont.: Wilfrid Laurier
University Press
Norouzy, A., Salehi, M., Philippou, E., Arabi, H., Shiva, F., Mehrnoosh, S., ... Nematy, M. (2013). Effect of fasting in Ramadan on body composition and nutritional intake: a prospective study. Journal of Human Nutrition and Dietetics, 26(1), 97–104. doi: 10.1111/jhn.12042
Olgun, N. (2006). The effect of Ramadan fasting on well-being and attitudes toward diabetes in patients with diabetes. European Diabetes Nursing, 3(2), 79–84. doi:
10.1002/edn.48
*Patel, N.R., Kennedy, A., Blickem, C., Rogers, A., Reeves, D., & Chew-Graham, C. (2014). Having diabetes and having to fast: a qualitative study of British Muslims with diabetes. Health Expectations, 18(1), 1698–1708. doi: 10.1111/hex.12163 *Pathy, R., Mills, K.E., Gazeley, S., Ridgley, A., & Kiran, T. (2011). Health is a spiritual
thing: perspectives of health care professionals and female Somali and Bangladeshi women on the health impacts of fasting during Ramadan. Ethnicity & Health, 16(1), 43–56. doi: 10.1080/13557858.2010.523780
Pearsall, J., & Hanks, P. (Eds.). (2001). The new oxford dictionary of english. Oxford: Oxford University Press
Perk, G., Ghanem, J., Aamar, S., Ben-Ishay, D., & Bursztyn, M. (2001). The effect of the fast of Ramadan on ambulatory blood pressure in treated hypertensives. Journal of
Human Hypertension, 15(10), 723–725. doi: 10.1038/sj.jhh.1001262
*Peterson, S., Nayda, R.J., & Hill, P. (2012). Muslim person‟s experiences of diabetes during Ramadan: Information for health professionals. Contemporary Nurse, 41(1), 41–47. Queensland Health and Islamic Council of Queensland (2010). Health care providers’
handbook on Muslim patients (2nd ed.). Brisbane: Division of the Chief Health Officer, Queensland Health. Från
https://www.health.qld.gov.au/multicultural/health_workers/hbook-muslim *Robinson, T., & Raisler, J. (2005). "Each One Is a Doctor for Herself": Ramadan fasting
among pregnant Muslim women in the United States. Ethnicity & Disease, 15(Suppl. 1), 99–103.
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.),
Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:e uppl., s.
103–108). Lund: Studentlitteratur
Silfverberg, G. (2005). Praktisk klokhet: om dialogens och dygdens betydelse för
yrkesskicklighet och socialpolitik. Lund: FoU Skåne, Kommunförbundet Skåne
Skov-Poulsen, K. (2017). Blodprov, venös provtagning: Förberedelser. I Vårdhandboken. Hämtad 20 april, 2018, från http://www.vardhandboken.se/Texter/Blodprov-venos- provtagning/Forberedelser/
Svenska akademien (2011). Upplevelse. I Ordbok över svenska språket. Lund: Svenska Akademien. Hämtad 21 april, 2018, från https://svenska.se/saob/?id=U_0517- 0013.rEC6&pz=7
Söderström, H., & Åkesdotter Gustafsson, B. (2016). Operationssjukvård: Preoperativ vård. I
Vårdhandboken. Hämtad 20 april, 2018, från
Tamney, J.B. (1986). Fasting and dieting: A research note. Review of Religious Research,
27(3), 255–262.
Trepanowski, J. F., & Bloomer, R. J. (2010). The impact of religious fasting on human health.
Nutrition Journal, (9)57, 0–9. doi: 10.1186/1475-2891-9-57
Turin, T.C., Ahmed, S., Shommu, N.S., Afzal, A.R., Al Mamun, M., Qasqas, M., ... Berka, N. (2016). Ramadan fasting is not usually associated with the risk of cardiovascular events: A systematic review and meta-analysis. Journal of Family and Community
Medicine, 23(2), 73–81. doi: 10.4103/2230-8229.181006
*Wallin, A.-M., Löfvander, M., & Ahlström, G. (2007). Diabetes: a cross-cultural interview study of immigrants from Somalia. Journal of Clinical Nursing, 16(11), 305–314. doi: 10.1111/j.1365-2702.2007.02099.x
Wiklund Gustin, L., & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. (1:a utg.) Stockholm: Natur & Kultur
Yosef, A.R.O. (2008). Health beliefs, practice, and priorities for health care of Arab Muslims in the United States: Implications for nursing care. Journal of Transcultural Nursing,
19(3), 284–291. doi: 10.1177/1043659608317450
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning