SLUTSATS

Resultatet från intervjuerna och undervisningsförsöket visar att inlärnings- och

förståelsesvårigheter ofta kan överbryggas med hjälp av skisser och dokumentation av kreativt skapande. Kreativt skapande, skisser och dokumentation i kombination ger redskap för att utveckla tankar och idéer samtidigt som eleverna ges möjlighet att reflektera över metoder och resultat vid ett senare tillfälle.

Litteraturförteckning

Aulin- Gråhamn, Lena, Persson, Magnus & Thavenius, Jan (2004) Skolan och den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur.

Arfwedson, Gerd B. & Arfwedson, Gerhard (2002) Didaktik för lärare. En bok on lärarnas yrke i teorioch praktik. Stockholm: HLS Förlag.

Bendroth Karlsson, Marie (1998) Bildskapande i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.

Bendroth Karlsson, Marie (1996) Bildprojekt i förskola och skola. Estetisk verksamhet och pedagogisk dilemman. Linköping University, Linköping studies in arts and science, 150.

Birgerstam, Pirjo (2000) Skapande handling – om idéernas födelse. Lund: Studentlitteratur.

Brant, Jerker (1998) Innovation och design teori och praktik. Stockholm: Institution för arkitektur och statsbyggnad, KTH.

Dysthe, Olga (2005) Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Eisner, Elliot W (2002) The Arts and the Creation of Mind. New Haven: Yale University Press.

Forsell, Anna (2005) Boken om pedagogerna Stockholm Liber.

Forsman, A-C & Piironen, L. (2006) Bildernas bok. Helsingfors: Schildts.

Gustavsson, Bernt (2004) Kunskap i det praktiska. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (1998) Examensarbete i lärarutbildningen.

Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB. Läromedel och utbildning.

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001) Examensarbete i lärarutbildningen.

Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB. Läromedel och utbildning.

Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsmetoden. Lund: Studentlitteratur.

Lentz Taguchi, Hillevi (2005) Varför pedagogisk dokumentation? Stockholm: HLS Förlag.

Lindström, Lars (1997). Portföljen som examinationsform. Ett socialt – konstruktivistiskt utvecklingsarbete inom lärarutbildningen. Stockholm: HLS Förlag.

Molander, Bengt (1996) Kunskap i handling. Göteborg: Daidalos.

Piaget, Jean (1970) Barnets själsliga utveckling. Lund: Gleerups.

Skinner, B. F. (1969) Undervisningsteknologi. Stockholm: Almquist & Wiksell.

Skolverket (2000) Hantverksprogrammet. Gy 2000, programmål, betygskriterier och kommentarer. Stockholm: Fritzes Kundservice.

Stensmo, Christer (2002) Vetenskapsteori och metod för lärare. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB, Läromedel och utbildning.

Säljö, Roger (2006) Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

SOU 1996: 22 Om inflytande på riktigt. Delbetänkande av skolkommittén. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Utbildningsdepartementet (2006) Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. (SKOLF 19994:2) Stockholm: Skolverket/Fritzes.

Vygotskij, Lev S. (2005) Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos.

Bilagor

Definitioner Bilaga 1

Ett runt ansikte ska döljas på sidorna runt kindbenen med längre hårmassa som smalnar av och gör ansiktsformen mer ovalt. Benan har också betydelse för ansiktsformen, en mittbena smalnar av ansiktet. Det som smalnar av ett runt ansikte, är att klippa en lugg som är kammat diagonalt mot ansiktet. Det som ska undvikas på ett runt ansikte är volym på sidorna som påtagligt framhäver det runda ansiktet.

Ett kvadratiskt ansikte bör klippningen vara så att det rundar av det fyrkantiga ansiktet. Det är viktigt att tänka på att utforma klippningen så att den blir asymmetrisk för att undvika en allt för markerad linje vid käkbenen och tinningarna.

Som vid runda ansiktet bör benan placeras på mitten och på detta vis upplevs ansiktet som mer ovalt. En hel eller sidolugg som är luftig och platt på sidorna rekommenderas då det rundar och förhöjer det ovala. En felaktig frisyr som inte är anpassad till denna ansiktsform är en rakt avklippt lugg och sidopartier som är ovanför käkbenen, de linjerna framhäver det fyrkantiga ansiktsformen.

Ett långsmalt ansikte på en kort frisyr skall håret åtminstone nå till örsnibben, för att mjuka upp den långsmala ansiktsformen. Ett långt hår bör etappklippas för att ge mera bredd och en mjuk linje. Benan placeras i yttre delen av ögat för att ge mer volym i luggen. Håret bör kammas mott yttre delen av sidorna, för att förhöja volymen vid sidan. En felaktig frisyr är den högt uppsatta frisyren som är framkammad vid halsen, detta samverkar till att ännu mera förlänga ansiktet.

Ett triangelformat ansikte (avsmalnande nedåt) vid klippning gäller att man lämnar håret lite längre vid frampartiet, detta gör att det bredare pannpartiet sammanbinds med sidopartiet och då upplevs pannan mer oval. Ett triangelformat ansikte har oftast ett smalt hakparti, och därför bör frisyren vara kort så att hakpartiet lämnas fritt. Vid både långt och kort hår gäller en lätt volym på hjässan för att ansiktet ska upplevas mer ovalt. En felaktig frisyr är breda sidopartier, eftersom pannpartiet upplevs som bredare och hakan upplevs ännu spetsigare.

Ett päronformat ansikte (eller triangelformat med spetsen uppåt) vid längre hår är det viktigt att dölja det markerade käkpartiet genom att sidopartiet bör klippas kortare runt ansiktet än bakpartiet. Det som bör undvikas är en lång bena, en kort delning eller en punktering (kort bena) ger en bättre balans i frampartiet. Håret kammas snett framåt från delningen för att bredda pannpartiet. Den uppåtkammade luggen är särskilt framhävd och ger i medverkan med delningen, som är placerad ut mot sidan, ett intryck av en bredare panna. En felaktig frisyr är om man låter volymen samlas mot nedre delen vid öronen, vilket gör att pannpartiet framhävs och päronformen blir ytterligare markerad.

Bilaga 2

Intervjufrågor

Frågor till lärarna Anna-Lena och Jenny:

• Upplever du att arbetet "fritt skapande" utvecklar elevernas kreativitet? Hur märker du detta?

• Använder du skisser i din undervisning? (Hur, var, när).

• Finns det fördelar/nackdelar med att integrera skisser i undervisningen? Vilka är fördelarna/nackdelarna?

Bilaga 3

Intervjufrågor

Frågor till eleverna:

• Hur upplever du att arbetssättet "fritt skapande" har varit? (Motivera svaret).

• Hur har detta arbetssättet påverkat dig?

• Hur utvecklas dina tankar när du använder dig av skisser?

• Finns det några fördelar/nackdelar med att använda sig av en skiss?

• Finns det några fördelar/ nackdelar med att använda sig av anteckningar?