• No results found

Resultaten från ljudnivåmätningen visar att restaurangpersonalen i den undersökta restaurangen inte utsätter sig för högre ekvivalenta ljudnivåer än stipulerat i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Vid statistisk analys av mätvärdenas numeriska värden framkommer det statistiskt signifikanta skillnader i medelvärden mellan de olika yrkeskategorierna.

Ljudnivåmätningen visade att kocken var den yrkeskategori som uppmätte de högsta ekvivalenta ljudnivåer och att bartendern hade de lägsta ekvivalenta ljudnivåer.

Majoriteten av personalen uppgav att de upplevde höga ljudnivåer på arbetet, där övervägande delen av respondenterna angav att det framförallt var under vissa tider på dagen, framförallt under lunchen. Vad gäller de eventuella fysiska eller psykiska besvären av bullerexponering angav hälften av personalen att de upplevde spänningar och/eller värk i nacke och axlar. Majoriteten av personalen uppgav dock att de inte upplevde stress eller påverkan i sina arbetsuppgifter på grund av buller.

Denna studie är inte representativ för populationen i stort utan endast för denna specifika restaurang.

Referensförteckning

Andersson, L. (2014). Fältmätinstruktion - bullerdosimeter med loggningsfunktion Brüel & Kjær 4443/4445. Örebro: Arbets-och miljömedicin, analyslaboratoriet, USÖ.

AFS 2005:16. Buller: Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Från https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/buller-

foreskrifter-afs2005-16.pdf

Arbetsmiljöverket. (2015). Arbetsskador 2014 Arbetsmiljöstatistik Rapport

2015:1. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Från

https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljostatistik-arbetsskador- 2014-rapport-2015-01.pdf

31

Arlinger, S. (2013). Kunskapssammanställning - Hörsel och hörselskador i

arbetslivet. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Från

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/h orsel-och-horselskador-i-arbetslivet-kunskapssammanstallning-

kunskapssammanstallningar-rap-2013-2.pdf

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.). Stockholm: Liber AB.

Chung, I.S., Chu, I.M, & Cullen, M.R. (2012). Hearing effects from intermittent and continuous noise exposure in a study of Korean factory workers and firefighters. BMC Public Health, 12(87), 87-93. doi:10.1186/1471-2458-12-87 Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda- samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder (2 uppl.). Lund: Studenlitteratur AB.

Edström, E., & Löfgren, S. (2012). Förskolepersonalens faktiska och upplevda bullerbelastning på arbetet. (Examensarbete från Audionomprogrammet). Örebro universitet, Institution för hälsovetenskap och medicin. Från http://oru.diva- portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:534963

Emanuel, D.C., & Letowski, T. (2009). Hearing science. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Gentzler, M.D., & Smither, J.A. (2012). Practical ergonomic evaluations in the restaurant industry to enhance safety and comfort: a case study. Work, 41, 5529- 5531. doi:10.3233/WOR-2012-0872-5529

Goutman, J.D., Elgoyhen, A.B., & Gómez-Casati, M.E. (2015). Cochlear hair cells: The sound-sensing machines. FEBS Letters, 589(22), 3354-3361. doi: 10.1016/j.febslet.2015.08.030

Green, D.R., & Anthony, T.R. (2015). Occupational Noise Exposure of Employees at Locally-Owned Restaurants in a College Town. Journal of

Occupational and Environmental Hygiene, 12(7), 489-499.

doi:10.1080/15459624.2015.1018517

Hudspeth, A.J. (1989). How the ear work´s work. Nature, 341(6241), 397-404. doi:10.1038/341397a0

Jansen, E.J.M., Helleman, H.W., Dreschler, W.A., de Laat, J.A.P.M. (2009). Noise induced hearing loss and other hearing complaints among musicians of

32

symphony orchestras. Int Arch Occup Environ Health, 82(2), 153-164. doi:10.1007/s00420-008-0317-1

Johansson, B. (2002). Buller och bullerbekämpning. Stockholm: Arbetsmiljöverket.

Kjellberg, A. (1990). Inte bara hörselskador -psykologiska effekter i arbetsmiljön. Solna: Arbetslivsinstitutet.

Kujawa, S.G., Liberman, M.C. (2009). Adding insult to injury: cochlear nerve degeneration after ”temporary” noise-induced hearing loss. J Neurosci, 29(45), 14077-14085. doi:10.1523/JNEUROSCI.2845-09.200

Kurmis, A.P., & Apps, S.A. (2007). Occupationally-acquired noise induced hearing loss: a senseless workplace hazard. International Journal of Occupational Medicine and Environmental Health, 20(2), 127-136. doi:10.2478/v10001-007- 0016-2

Kähäri, K.R., Axelsson, A., Hellström, P-A., & Zachau, G. (2001a). Hearing development in classical orchestral musicians. A follow-up study. Scandinavian Audiology, 30(3), 141–149. doi:10.1080/010503901316914511

Kähäri, K.R., Axelsson, A., Hellström, P-A., & Zachau, G. (2001b). Hearing assessment of classical orchestral musicians. Scandinavian Audiology, 30(1), 13- 23. doi:10.1080/010503901750069536

Langguth, B., Kreuzer, P.M., Kleinjung, T., & De Ridder, D. (2013). Tinnitus: causes and clinical management. The Lancet Neurology, 12(9), 920-930. doi:10.1016/S1474-4422(13)70160-1

Lao, X.Q., Yu, I.T.S., Au, D.K.K., Chiu, Y.L., Wong, C.C.Y., & Wong, T.W. (2013). Noise exposure and hearing impairment among Chinese restaurant workers and entertainment employees in Hong Kong. PLoS ONE, 8(8), e70674. doi:10.1371/journal.pone.0070674.t002

Lebo, C.P., Smith, M.F., Mosher, E.R., Jelonek, S.J., Schwind, D.R., Decker, K.E., Krusemark, H.J., & Kurz, P.L. (1994). Restaurant noise, hearing loss, and hearing aids. West J Med, 161(1), 45-49. Hämtad februari, 20, 2016 från http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1011367/

Lie, A., Skogstad, M., Johannessen, H.A., Tynes, T., Mehlum, I.S., Nordby, K- C., Engdahl, B., & Tambs, K. (2015). Occupational noise exposure and hearing: a systematic review. Int Arch Occup Environ Health, 89 (3), 351-372. doi: 10.1007/s00420-015-1083-5

33

Lindgren, T., Wieslander, G., Nordquist, T., Dammström, B.G., & Norbäck, D. (2009). Hearing status among cabin crew in a Swedish commercial airline company. Int Arch Occup Environ Health, 82(7), 887-892. Doi: 10.1007/s00420- 008-0372-7

Mayer, J.D., Chen, Y., McDonald, J.C., & Cherry, N.M. (2002). Surveillance for work-related hearing loss in the UK: OSSA and OPRA 1997-2000. Occup Med, 52(2), 75-79. doi:10.1093/occmed/52.2.75

Rosen, S., & Howell, P. (2013). Signal and systems for speech and hearing (2nd ed.). Leiden: Brill.

Rusnock, C.F., & Bush, M.P. (2012). An Evaluation of Restaurant Noise Levels and Contributing Factors. Journal of Occupational and Environmental Hygiene, 9(6), 108-113. doi:10.1080/15459624.2012.683716

SCB. AM63 Kortperiodisk sysselsättningsstatistik 3:e kvartalet 2015. Från http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0201/2015K03/AM0201_2015K03_SM_A M63SM1504.pdf

Schlauch, R.S., & Nelson, P. (2015). Puretone evaluation. In J. Katz, M. Chasin, K. English, L. J. Hood, & K. L. Tillery (Eds.), Handbook of clinical audiology (7thed., pp. 29-47). Philadelphia: Wolters Kluwer.

Schmidt, J.H., Pedersen, E.R., Paarup, H.M., Christensen-Dalsgaard, J., Andersen, T., Poulsen, T., & Baelum, J. (2014). Hearing loss in relation to sound exposure of professional symphony orchestra musicians. Ear and Hearing, 35(4), 448-460. doi:10.1097/AUD.0000000000000029

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor.

Stockholm: Utbildningsdepartementet. Från

https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2003460-om-etikprovning_sfs- 2003-460/

Skagerstrand, Å., Stenfelt, S., Arlinger, S., & Wikström, J. (2014). Sounds perceived as annoying by hearing-aid users in their daily soundscape.

International Journal of Audiology, 53(4), 259-269.

doi:10.3109/14992027.2013.876108

Sjödin, F., Kjellberg, A., Landström, U., & Lindberg, L. (2014). Measures against preschool noise and its adverse effects on the personnel: an intervention study. Int Arch Occup Environ Health, 87(1), 95-110. doi: 10.1007/s00420-012-0833-x

34

Sliwinska-Kowalska, M., & Kotylo, P. (2007). Evaluation of individuals with known or suspected noise damage to hearing. Audiological Medicine, 5(1), 54- 65. doi:10.1080/16513860601181442

Sliwinska-Kowalska, M., & Pawelczyk, M. (2013). Contribution of genetic factors to noise-induced hearing loss: A human studies review. Mutat Res, 752(1), 61-65. doi:10.1016/j.mrrev.2012.11.001

To, W.M., & Chung, A. (2014). Noise in restaurants: Levels and mathematical model. Noise Health, 16(73), 368-373. doi:10.4103/1463-1741.144412

Tyler, R.S., Pienkowski, M., Roncancio, E.R., Jun, H.J., Brozoski, T., Dauman, N., Coelho, C.B., Andersson, G., Keiner, A.J., Cacace, A.T., Martin, N., & Moore, B.C. (2014). A Review of Hyperacusis and Future Directions: Part I. Definitions and Manifestations. American Journal of Audiology, 23(4), 402–419. doi:10.1044/2014_AJA-14-0010

World Health Organization. (1999). Guidelines for community noise. Geneva:

WHO. Hämtad mars, 21, 2016 från

35 Bilaga 1 - Audiogram

http://www.worker-health.org/noisehearingloss.html

Audiogrammet visar hur en bullerorsakad hörselnedsättning kan se ut. Vid referens till dipp menas att frekvenser från 4000-6000 Hz/ eller 3000-6000 Hz har försämrade hörtrösklar. X-axeln representerar frekvenser och Y-axeln representerar ljudnivå i dB HL.

36 Bilaga 2 - Enkät

Enkät till restaurangpersonal

1. Kön: Man Kvinna

2. Hur gammal är du? (ange i år)__________

3. Vilken arbetsmiljö arbetar du mest i?( ange ett alternativ) Köket

Diskavdelningen Matsalen

Baren

4. Hur länge har du arbetat inom restaurangbranschen? (ange i år)____________ 5. Hur mycket arbetar du inom restaurangbranschen?

Heltid Deltid

Övrigt (ange antal timmar/vecka)________________ 6. Upplever du att det är hög ljudnivå på arbetet? Aldrig

Någon /några dagar i veckan Dagligen

Vet inte

7. Upplever du att ljudnivån är högre vid någon tidpunkt? Förmiddag (9-11)

Lunch (11-13) Eftermiddag (13-15) Ingen skillnad Vet inte

8. Finns det några ljud du upplever som extra starka under arbetsdagen? Slammer från grytor/kastruller

Ljud från bestick/porslin Ljud från ventilationer Hög musik

Ljud från pratande/skrattande gäster Annat:________________________

37

Kryssa i det svarsalternativ som bäst stämmer in:

Aldrig en gång 2-4 gånger 5-6 gånger Dagligen Vet inte i veckan i veckan i veckan

9. Upplever du spänningar och värk i nacke och/eller axlar?

10. Upplever du svårigheter att höra efter en dag på jobbet?

11. Känner du dig stressad p.g.a. ljudnivån på arbetet?

12. Upplever du att ljudnivån på ditt arbete påverkar dina arbetsuppgifter?

13. Hur tycker du din egen hörsel är? (Om svaret är bra - fortsätt till fråga 16) Bra

Mindre bra Vet inte

14. Om svaret är mindre bra – har du genomgått någon hörselundersökning? (Om svaret är nej fortsätt till fråga 16)

Ja Nej

15. Om svaret är ja – vilket resultat gav hörselundersökningen? Hörselnedsättning

Tinnitus (sus, pip eller ringningar i öronen)

Annat:___________________________________________________________

16. Diskuteras ljudmiljö på din arbetsplats? Ja

Nej Vet inte

Övriga kommentarer kring ljudmiljön på din arbetsplats

38 Bilaga 3 - Informationsbrev

Informationsbrev

Hej!

Våra namn är Marita och Migdalia, vi är audionomstudenter vid

Örebro Universitet som skriver vår C-uppsats. I vår studie vill vi ta

reda på vilka bullernivåer som förekommer i restaurangmiljö och har

genomfört ett flertal mätningar vid olika tillfällen hos er. Som en

komplettering till dessa mätningar skulle vi vilja veta hur ni upplever

er ljudmiljö och ber er därför att svara på några frågor angående

ljudmiljön på er arbetsplats.

Frågorna finns i form av ett frågeformulär som vi har lämnat på er

arbetsplats. Era åsikter är värdefulla för oss och vi vill i förväg tacka

för er medverkan. Det är självklart frivilligt att delta och era svar

kommer att hanteras anonymt. Lägg ditt svar i lådan senast den 26/2.

Har du frågor angående studien är du välkommen att ringa eller maila.

Migdalia van der Schaaf

XXXXX@XXXXX 070XXXXX

Marita Norberg

XXXXX@XXXXX 070XXXXX

Susanne Köbler (handledare)

XXXXX@XXXXX 019XXXXX

Related documents