Resultaten från ljudnivåmätningen visar att restaurangpersonalen i den undersökta restaurangen inte utsätter sig för högre ekvivalenta ljudnivåer än stipulerat i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Vid statistisk analys av mätvärdenas numeriska värden framkommer det statistiskt signifikanta skillnader i medelvärden mellan de olika yrkeskategorierna.
Ljudnivåmätningen visade att kocken var den yrkeskategori som uppmätte de högsta ekvivalenta ljudnivåer och att bartendern hade de lägsta ekvivalenta ljudnivåer.
Majoriteten av personalen uppgav att de upplevde höga ljudnivåer på arbetet, där övervägande delen av respondenterna angav att det framförallt var under vissa tider på dagen, framförallt under lunchen. Vad gäller de eventuella fysiska eller psykiska besvären av bullerexponering angav hälften av personalen att de upplevde spänningar och/eller värk i nacke och axlar. Majoriteten av personalen uppgav dock att de inte upplevde stress eller påverkan i sina arbetsuppgifter på grund av buller.
Denna studie är inte representativ för populationen i stort utan endast för denna specifika restaurang.
Referensförteckning
Andersson, L. (2014). Fältmätinstruktion - bullerdosimeter med loggningsfunktion Brüel & Kjær 4443/4445. Örebro: Arbets-och miljömedicin, analyslaboratoriet, USÖ.
AFS 2005:16. Buller: Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Från https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/buller-
foreskrifter-afs2005-16.pdf
Arbetsmiljöverket. (2015). Arbetsskador 2014 Arbetsmiljöstatistik Rapport
2015:1. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Från
https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljostatistik-arbetsskador- 2014-rapport-2015-01.pdf
31
Arlinger, S. (2013). Kunskapssammanställning - Hörsel och hörselskador i
arbetslivet. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Från
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/h orsel-och-horselskador-i-arbetslivet-kunskapssammanstallning-
kunskapssammanstallningar-rap-2013-2.pdf
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.). Stockholm: Liber AB.
Chung, I.S., Chu, I.M, & Cullen, M.R. (2012). Hearing effects from intermittent and continuous noise exposure in a study of Korean factory workers and firefighters. BMC Public Health, 12(87), 87-93. doi:10.1186/1471-2458-12-87 Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda- samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder (2 uppl.). Lund: Studenlitteratur AB.
Edström, E., & Löfgren, S. (2012). Förskolepersonalens faktiska och upplevda bullerbelastning på arbetet. (Examensarbete från Audionomprogrammet). Örebro universitet, Institution för hälsovetenskap och medicin. Från http://oru.diva- portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:534963
Emanuel, D.C., & Letowski, T. (2009). Hearing science. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Gentzler, M.D., & Smither, J.A. (2012). Practical ergonomic evaluations in the restaurant industry to enhance safety and comfort: a case study. Work, 41, 5529- 5531. doi:10.3233/WOR-2012-0872-5529
Goutman, J.D., Elgoyhen, A.B., & Gómez-Casati, M.E. (2015). Cochlear hair cells: The sound-sensing machines. FEBS Letters, 589(22), 3354-3361. doi: 10.1016/j.febslet.2015.08.030
Green, D.R., & Anthony, T.R. (2015). Occupational Noise Exposure of Employees at Locally-Owned Restaurants in a College Town. Journal of
Occupational and Environmental Hygiene, 12(7), 489-499.
doi:10.1080/15459624.2015.1018517
Hudspeth, A.J. (1989). How the ear work´s work. Nature, 341(6241), 397-404. doi:10.1038/341397a0
Jansen, E.J.M., Helleman, H.W., Dreschler, W.A., de Laat, J.A.P.M. (2009). Noise induced hearing loss and other hearing complaints among musicians of
32
symphony orchestras. Int Arch Occup Environ Health, 82(2), 153-164. doi:10.1007/s00420-008-0317-1
Johansson, B. (2002). Buller och bullerbekämpning. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Kjellberg, A. (1990). Inte bara hörselskador -psykologiska effekter i arbetsmiljön. Solna: Arbetslivsinstitutet.
Kujawa, S.G., Liberman, M.C. (2009). Adding insult to injury: cochlear nerve degeneration after ”temporary” noise-induced hearing loss. J Neurosci, 29(45), 14077-14085. doi:10.1523/JNEUROSCI.2845-09.200
Kurmis, A.P., & Apps, S.A. (2007). Occupationally-acquired noise induced hearing loss: a senseless workplace hazard. International Journal of Occupational Medicine and Environmental Health, 20(2), 127-136. doi:10.2478/v10001-007- 0016-2
Kähäri, K.R., Axelsson, A., Hellström, P-A., & Zachau, G. (2001a). Hearing development in classical orchestral musicians. A follow-up study. Scandinavian Audiology, 30(3), 141–149. doi:10.1080/010503901316914511
Kähäri, K.R., Axelsson, A., Hellström, P-A., & Zachau, G. (2001b). Hearing assessment of classical orchestral musicians. Scandinavian Audiology, 30(1), 13- 23. doi:10.1080/010503901750069536
Langguth, B., Kreuzer, P.M., Kleinjung, T., & De Ridder, D. (2013). Tinnitus: causes and clinical management. The Lancet Neurology, 12(9), 920-930. doi:10.1016/S1474-4422(13)70160-1
Lao, X.Q., Yu, I.T.S., Au, D.K.K., Chiu, Y.L., Wong, C.C.Y., & Wong, T.W. (2013). Noise exposure and hearing impairment among Chinese restaurant workers and entertainment employees in Hong Kong. PLoS ONE, 8(8), e70674. doi:10.1371/journal.pone.0070674.t002
Lebo, C.P., Smith, M.F., Mosher, E.R., Jelonek, S.J., Schwind, D.R., Decker, K.E., Krusemark, H.J., & Kurz, P.L. (1994). Restaurant noise, hearing loss, and hearing aids. West J Med, 161(1), 45-49. Hämtad februari, 20, 2016 från http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1011367/
Lie, A., Skogstad, M., Johannessen, H.A., Tynes, T., Mehlum, I.S., Nordby, K- C., Engdahl, B., & Tambs, K. (2015). Occupational noise exposure and hearing: a systematic review. Int Arch Occup Environ Health, 89 (3), 351-372. doi: 10.1007/s00420-015-1083-5
33
Lindgren, T., Wieslander, G., Nordquist, T., Dammström, B.G., & Norbäck, D. (2009). Hearing status among cabin crew in a Swedish commercial airline company. Int Arch Occup Environ Health, 82(7), 887-892. Doi: 10.1007/s00420- 008-0372-7
Mayer, J.D., Chen, Y., McDonald, J.C., & Cherry, N.M. (2002). Surveillance for work-related hearing loss in the UK: OSSA and OPRA 1997-2000. Occup Med, 52(2), 75-79. doi:10.1093/occmed/52.2.75
Rosen, S., & Howell, P. (2013). Signal and systems for speech and hearing (2nd ed.). Leiden: Brill.
Rusnock, C.F., & Bush, M.P. (2012). An Evaluation of Restaurant Noise Levels and Contributing Factors. Journal of Occupational and Environmental Hygiene, 9(6), 108-113. doi:10.1080/15459624.2012.683716
SCB. AM63 Kortperiodisk sysselsättningsstatistik 3:e kvartalet 2015. Från http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0201/2015K03/AM0201_2015K03_SM_A M63SM1504.pdf
Schlauch, R.S., & Nelson, P. (2015). Puretone evaluation. In J. Katz, M. Chasin, K. English, L. J. Hood, & K. L. Tillery (Eds.), Handbook of clinical audiology (7thed., pp. 29-47). Philadelphia: Wolters Kluwer.
Schmidt, J.H., Pedersen, E.R., Paarup, H.M., Christensen-Dalsgaard, J., Andersen, T., Poulsen, T., & Baelum, J. (2014). Hearing loss in relation to sound exposure of professional symphony orchestra musicians. Ear and Hearing, 35(4), 448-460. doi:10.1097/AUD.0000000000000029
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor.
Stockholm: Utbildningsdepartementet. Från
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2003460-om-etikprovning_sfs- 2003-460/
Skagerstrand, Å., Stenfelt, S., Arlinger, S., & Wikström, J. (2014). Sounds perceived as annoying by hearing-aid users in their daily soundscape.
International Journal of Audiology, 53(4), 259-269.
doi:10.3109/14992027.2013.876108
Sjödin, F., Kjellberg, A., Landström, U., & Lindberg, L. (2014). Measures against preschool noise and its adverse effects on the personnel: an intervention study. Int Arch Occup Environ Health, 87(1), 95-110. doi: 10.1007/s00420-012-0833-x
34
Sliwinska-Kowalska, M., & Kotylo, P. (2007). Evaluation of individuals with known or suspected noise damage to hearing. Audiological Medicine, 5(1), 54- 65. doi:10.1080/16513860601181442
Sliwinska-Kowalska, M., & Pawelczyk, M. (2013). Contribution of genetic factors to noise-induced hearing loss: A human studies review. Mutat Res, 752(1), 61-65. doi:10.1016/j.mrrev.2012.11.001
To, W.M., & Chung, A. (2014). Noise in restaurants: Levels and mathematical model. Noise Health, 16(73), 368-373. doi:10.4103/1463-1741.144412
Tyler, R.S., Pienkowski, M., Roncancio, E.R., Jun, H.J., Brozoski, T., Dauman, N., Coelho, C.B., Andersson, G., Keiner, A.J., Cacace, A.T., Martin, N., & Moore, B.C. (2014). A Review of Hyperacusis and Future Directions: Part I. Definitions and Manifestations. American Journal of Audiology, 23(4), 402–419. doi:10.1044/2014_AJA-14-0010
World Health Organization. (1999). Guidelines for community noise. Geneva:
WHO. Hämtad mars, 21, 2016 från
35 Bilaga 1 - Audiogram
http://www.worker-health.org/noisehearingloss.html
Audiogrammet visar hur en bullerorsakad hörselnedsättning kan se ut. Vid referens till dipp menas att frekvenser från 4000-6000 Hz/ eller 3000-6000 Hz har försämrade hörtrösklar. X-axeln representerar frekvenser och Y-axeln representerar ljudnivå i dB HL.
36 Bilaga 2 - Enkät
Enkät till restaurangpersonal
1. Kön: Man Kvinna
2. Hur gammal är du? (ange i år)__________
3. Vilken arbetsmiljö arbetar du mest i?( ange ett alternativ) Köket
Diskavdelningen Matsalen
Baren
4. Hur länge har du arbetat inom restaurangbranschen? (ange i år)____________ 5. Hur mycket arbetar du inom restaurangbranschen?
Heltid Deltid
Övrigt (ange antal timmar/vecka)________________ 6. Upplever du att det är hög ljudnivå på arbetet? Aldrig
Någon /några dagar i veckan Dagligen
Vet inte
7. Upplever du att ljudnivån är högre vid någon tidpunkt? Förmiddag (9-11)
Lunch (11-13) Eftermiddag (13-15) Ingen skillnad Vet inte
8. Finns det några ljud du upplever som extra starka under arbetsdagen? Slammer från grytor/kastruller
Ljud från bestick/porslin Ljud från ventilationer Hög musik
Ljud från pratande/skrattande gäster Annat:________________________
37
Kryssa i det svarsalternativ som bäst stämmer in:
Aldrig en gång 2-4 gånger 5-6 gånger Dagligen Vet inte i veckan i veckan i veckan
9. Upplever du spänningar och värk i nacke och/eller axlar?
10. Upplever du svårigheter att höra efter en dag på jobbet?
11. Känner du dig stressad p.g.a. ljudnivån på arbetet?
12. Upplever du att ljudnivån på ditt arbete påverkar dina arbetsuppgifter?
13. Hur tycker du din egen hörsel är? (Om svaret är bra - fortsätt till fråga 16) Bra
Mindre bra Vet inte
14. Om svaret är mindre bra – har du genomgått någon hörselundersökning? (Om svaret är nej fortsätt till fråga 16)
Ja Nej
15. Om svaret är ja – vilket resultat gav hörselundersökningen? Hörselnedsättning
Tinnitus (sus, pip eller ringningar i öronen)
Annat:___________________________________________________________
16. Diskuteras ljudmiljö på din arbetsplats? Ja
Nej Vet inte
Övriga kommentarer kring ljudmiljön på din arbetsplats
38 Bilaga 3 - Informationsbrev
Informationsbrev