Nedan följer den slutsats och de rekommendationerna för fortsatta studier inom ämnet.
8.1.
Slutsats
Rapportens syfte har varit att undersöka om resursutnyttjandet av marktjänstutrustningen kan förbättras på Stockholm Arlanda Airport med gemensam marktjänstutrustning och ta fram alternativ på vilken marktjänstutrustning som Swedavia borde äga.
Efter intervjuer med anställda på Swedavia och mailkontakt med marktjänstbolagen, går det att konstatera att i nuläget ansvarar alla marktjänstbolagen för sin egen utrustning. Två av bolagen äger sin egen marktjänstutrustning medans den tredje leasar av ett uthyrningsbolag.
Efter att ha undersökt hur mycket marktjänstutrustning som varje marktjänstbolag disponerar idag, jämfördes det med mängden marktjänstutrustning som enligt beräkningarna i rapporten skulle behövas med gemensam marktjänstutrustning. Från detta går det att konstatera att det är låg nyttjandegrad på marktjänstutrustningen som finns i nuläget, då till exempel container-, pallet-, och bagagevagnarna i princip går att halvera med gemensam marktjänstutrustning. Detta skulle då leda till att den marktjänstutrustningen som skulle finnas kvar på Stockholm Arlanda Airport får en högre nyttjandegrad samt att slöseri i form av överkapacitet skulle minskas.
För att undersöka vilken marktjänstutrustning som är värd för Swedavia att ha som gemensam marktjänstutrustning har både kvantitativa och kvalitativa aspekter tagits i beaktande. Där de kvantitativa aspekterna har varit att räkna på hur det ekonomiskt skulle se ut med gemensam marktjänstutrustning. De beräkningar som har gjorts i rapporten visar på att det finns det en ekonomisk vinst att ha gemensam marktjänstutrustning. Alla förslag som tagits fram kommer enligt rapportens beräkningar sänka den årliga kostnaden för alla marktjänstbolagen och samtidigt ge Swedavia en intäkt i form av räntekostnaderna. Detta är en tydlig effekt av att den totala mängden marktjänstutrustning som finns på Stockholm Arlanda Airport enligt beräkningarna i rapporten kommer att minska, vilket kan ses i resultatet av kapitel 6.1.
Dock är det inte bara det som går att värdera i pengar som är viktigt när denna typen av förändringar görs. Under intervjuerna identifierades ett flertal problem som finns på Stockholm Arlanda Airport, som relaterade till hur ägandet av marktjänstutrustningen ser ut i nuläget. Där flexibiliteten, mängden marktjänstutrustning och marktjänstbolagens ekonomiska situation är det som de anställda på Swedavia såg som det största problemet. Det går att konstatera att med rapportens beräkningar kommer mängden vagnar på Stockholm Arlanda Airport nästan att halveras. Vilket skulle resultera i en besparing av förvaringsytor på drygt 1 000 kvadratmeter. Vinsterna för flexibiliteten är svårare att beräkna då det inte är möjligt att få tillgång till hur mycket förseningar som beror på avsaknad av marktjänstutrustning. Dock resulterar alla förslag i att det alltid finns marktjänstutrustning på plats överallt som kan användas av
alla marktjänstbolag. Detta kommer reducera förseningar vilket sparar flygbolagen pengar och kan resultera i att göra Stockholm Arlanda Airport blir en attraktivare flygplats att flyga på. Medans de reducerade kostnaderna för marktjänstbolagen förhoppningsvis kan ge dem möjlighet att utveckla sina verksamheter.
8.2.
Rekommendationer
Baserat på slutsats, beräkningar och diskussion rekommenderar författarna till denna rapport Swedavia att välja lösningsförslag 3–2. Detta förslag ger företaget störst flexibilitet då all marktjänstutrustning som tagits i beaktande i denna rapport ingår, samt Swedavias egna förfrågan om att ha passagerartrappor på utvalda uppställningsplatser. Förslaget är det som ger marktjänstbolagen näst bästa besparingar när ekonomin tas i beaktning, författarna tycker dock att fördelarna med att ha passagerartrappor på alla aktuella uppställningsplatser väger över. Författarna anser att det även skulle finnas incitament för Swedavia att stå för en dela av kostnaden för att genomföra förändringen. För att fortsätta förändringsarbetet bör nedanstående delar vara ett nästa steg:
En mer noggrann utredning kring kostnader och intäkter bör göras för att beräkningarna ska vara exakta.
Diskussioner bör startas med marktjänstbolagen om hur samarbetet skulle kunna gå till och hur intresset för att vara delägare ser ut.
Jurister bör involveras för att vara behjälpliga med avtal samt för att säkerställa att det förslag som arbetas fram fungerar med rådande lagar.
Vidare bortom arbetet för denna rapport rekommenderar författarna att fortsätta arbetet med att göra all marktjänstutrustning på Stockholm Arlanda Airport gemensam. Detta då beräkningarna och övriga slutsatser i rapporten, visar på att gemensam marktjänstutrustning har fördelar ekonomiskt samt att det finns flera andra positiva effekter för Swedavia som helhet.
Referenser
Aerospace technology (2018). BAE Jetstream 31 and 32Ep. https://www.aerospace- technology.com/projects/turboprop/ [2018-04-09]
Airbus (2018a). Passenger aircraft. http://www.airbus.com/aircraft/passenger-
aircraft.html [2018-04-09]
Airbus (2018b). Dash 8 Q400. https://www.airbroker.se/sv/aircraft/Dash-8-Q400 [2018-04-09]
Aldén, A. och Odebo, S. (2015) Användning av markutrustning på flygplatser.
Kandidatuppsats, Institutionen för teknik och naturvetenskap. Norrköping: Linköpings Universitet
AMAPOLA Flyg AB (u.å.). Passagerar charter. http://www.amapola.nu/linje_och_ad-
hoc_frakt.html [2018-04-09]
Andreatta, G., Giovanni, L. D. and Monaci, M. (2014). A Fast Heuristic for Airport
Ground-Service Equipment-and-Staff Allocation. Procedia - Social and Behavioral Sciences. Volym 108
Boeing (2018). Current Products & Services. http://www.boeing.com/commercial/ [2018-04-11]
Businessclass (2013) SAS och Jettime får leverans av sin första ATR 72-600.
http://www.businessclass.se/sas-jettime-far-leverans-sin-forsta-atr-72-600/ [2018-04- 08]
Carlisle, M.C. and Lloyd, E.L. (1995). On the k-coloring of intervals. Discrete Applied Mathematics, 59(3), ss. 225-235. DOI: 10.1016/0166-218x(95)80003-M.
Clausen, T. (2011). Airport Ground Staff Scheduling. Diss. Technical University of Denmark, Denmark. Lyngby: Univ
CSCMP (2013). Supply chain management term and glossary.
file:///C:/Users/User/AppData/Local/Packages/Microsoft.MicrosoftEdge_8wekyb3d8b bwe/TempState/Downloads/cscmp-glossary.pdf [2018-05-17]
Dryden (2017). CRJ-900 – kärt återseende och SAS Plus.
www.dryden.se/2017/03/crj-900-kart-aterseende-och-sas-plus/ [2018-04-11]
Ekholm, M. och Fransson, A. (1997). Praktisk intervjuteknik. 4 uppl. Göteborg.
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. 4:1. uppl., Lund: studentlitteratur
Embraer (2018). Our Aircraft. https://www.embraercommercialaviation.com/our- aircraft/ [2018-04-09]
Flyg24nyheter (2017). SAS tar in större CRJ från Air Nostrum.
https://flyg24nyheter.com/2017/10/30/sas-tar-in-storre-crj-fran-air-nostrum/ [2018-04- 11]
Forslund, J. (2011) Muda, muri, mura - slöseri enligt Lean. http://www.jesperforslund.se/kaizen/lean-sloseri [2018-03-16]
Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun- Tekniker och genomförande. 1:1 Uppl., Malmö: Studentlitteratur AB
Hedman, J., Persson, M. (2018a). Swedavia behov.
Hedman, J., Persson, M. (2018a). Swedavia beräkningar.
Icelandair (2018a). Boeing 757-300. https://www.icelandair.com/sv-se/om/var- flotta/boeing-757-300/ [2018-04-11]
Icelandair (2018b). Boeing 767-300 ER. https://www.icelandair.com/sv-se/om/var- flotta/boeing-767-300/ [2018-04-11]
Jonsson, P. och Mattsson, S-A. (2016). Logistik - Läran om effektiva materialflöden. 3:1. Uppl., Lund: Studentlitteratur AB
KLM (2018). Boeing 737–900.
https://www.klm.com/travel/se_sv/prepare_for_travel/on_board/seating_plans/737- 900.htm [2018-05-03]
Kolukısa, A. (2011). Evaluating Aircraft Turnaround Process in the Framework of
Airport Design and Airline Behaviour. Porto: Faculdade de Engenharia da
Universidade
Lean manufacturing tools (2018). What is
Muri?. http://leanmanufacturingtools.org/723/muri-overburden/ [2018-03-23]
LFV (2018). Rekordstort antal luftrumsrörelser 2017.
http://www.lfv.se/nyheter/nyheter-2018/rekordstort-antal-luftrumsrorelser-2017 [2018- 02-13]
Lundgren, J., Rönnqvist, M. och Värbrand, P. (2003). Optimeringslära. 3:5. Uppl., Lund: Studentlitteratur AB
Mattsson, S-A. och Jonsson, P. (2013). Material och produktionsstyrning. 1:1. Uppl., Lund: Studentlitteratur AB
Nationalencyklopedin (u.å.). Logistik.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/logistik [2018-03-15]
Nextjet (u.å.). Säkra och bekväma plan. https://www.nextjet.se/sv/om-nextjet/vara- flygplan [2018-04-09]
Norin, A. (2008). Airport Logistics -Modeling and Optimizing the Turn-Around
Patel, R. och Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och
rapportera en undersökning. 4:1 Uppl., Lund: Studentlitteratur AB
Petersson, P., Olsson, B., Lundström, T., Johansson, O., Broman, M., Blücher, D. och Alsterman, H. (2015). LEAN - Gör avvikelser till framgång!. 3:e Uppl., Bromma: Part Media
Regional Aircraft (2017). Specification. https://flyg24nyheter.com/2017/10/30/sas-tar- in-storre-crj-fran-air-nostrum/ [2018-04-11]
SAAB (u.å.). SAAB 340B The flexible performer. https://saab.com/civil- aerospace/regional-aircraft/regional-aircraft/saab-340b/ [2018-04-09]
SAS (2018). Lär känna våra flygplan. https://www.sas.se/flyg-med-oss/vara-flygplan/ [2018-05-03]
SeatGuru (2018). Delta Seat Maps.
https://www.seatguru.com/airlines/Delta_Airlines/Delta_Airlines_Canadair_CRJ.php [2018-04-11]
Seatguru (2018). Browse Airlines.
https://www.seatguru.com/browseairlines/browseairlines.php [2018-05-03]
Skybrary (2017). ICAO Aerodrome Reference Code.
https://www.skybrary.aero/index.php/ICAO_Aerodrome_Reference_Code [2017-05- 23]
Stevenson, S. (2012). The Southwest Secret.
http://www.slate.com/articles/business/operations/2012/06/southwest_airlines_profita bility_how_the_company_uses_operations_theory_to_fuel_its_success_.html [2018- 05-07]
Swedavia (2017). Marktjänstbolag. https://www.swedavia.se/om- swedavia/marktjanstbolag/#gref [2018-02-13]
Swedavia (2018). Airport Charges & Conditions of Services.
https://www.swedavia.se/globalassets/flygplatsavgifter/swedavia-airport-charges- and-conditions-of-services-2018_180112.pdf [2018-04-06]
Swiss (u.å.). Bombardier. https://www.swiss.com/US/EN/fly/fleet/bombardier.html
[2018-04-09]
Thomascookairlines (u.å.). Airbus 330-300. http://www.thomascookairlines.se/Om-
oss/flygflotta/Airbus-330-300 [2018-05-03]