Vårt syfte var att generera kunskap i rektorns inflytande och utövande i styrningen av grundskolan. Vi har bidragit till att belysa att styrningen är komplex då det sker styraktiviteter på flera organisatoriska nivåer som ibland motverkar varandra och begränsar rektorns inflytande över styrningen. Utifrån vår studie kan vi bekräfta att rektorsrollen är komplicerad då de olika lagreglerade uppdragen som tillfaller rektorn inte alltid kan kombineras.
Utgångspunkten för vår studie var tre forskningsfrågor: Hur sker den övergripande styrningen av grundskolan ur ett lokalt perspektiv? Vilket inflytande har rektorn över styrningen? Vilka styrmedel uppfattas av rektorn som mest styrande? Vi har förklarat att den övergripande styrningen ur ett lokalt perspektiv till stor del sker via Rappet där skolans riktning och ansvarsfördelning formuleras. Utifrån redogörelsen för de olika kategorierna som styrinstrument sorterats under kan vi konstatera att de cybernetiska kontrollfunktionerna ges
27
störst utrymme, trots att dessa kontrollverktyg i likhet med Rappet är svårhanterliga. Rektorer anser att måluppfyllelse tillskrivs ett allt för stort utrymme eftersom måttet utelämnar viktiga faktorer. Ensidigt fokus på måluppfyllelsen kan härledas till politikers okunskap om verksamheten. Rektorers inflytande över styrningen skiljer sig åt beroende på vilket styrinstrument det är tal om, störst påverkan har de över organisationsstrukturen. Budget är det styrmedel som rektorer uppfattar som mest styrande då det är överordnat allt. I problemformuleringen antog vi att det är svårt för rektorer att styra verksamheten på grund av hög arbetsbelastning, starka professioner och otydlig styrning från huvudmannen. Vi kan konstatera att detta till viss del stämmer, rektorn har en alldeles för hög arbetsbelastning och styrningen är otydlig, inte enbart ifrån huvudmannens håll utan oklarhet återfinns även i de statliga direktiven. Dessa riktlinjer skapar en dubbel styrning av grundskolan som i vissa fall är oförenliga. Däremot verkar professionen inte utgöra ett problem för styrningen av grundskolan eftersom det råder en ömsesidig förståelse för uppdraget mellan lärare och rektorer.
Att beskriva hur styrningen uttrycks i grundskoleverksamheten är komplext då rektorns styrning påverkas av såväl nationella som kommunala styrsignaler. Samtidigt har även omgivningen inverkan på rektors styrning. Ett passande citat som vi vill avsluta vår studie med:
Så att det är klart man vill ju gärna styra skolan men man vet ju inte än var den frågan landar /.../. (Chef)
Ett föreslaget ämne för framtida studier skulle kunna vara att fördjupa sig i vad som händer med skolans styrning om stadsdelarna fråntas ansvaret för grundskolan. Skapas en tydligare styrning och hur påverkar det rektorn? I en sådan studie kan det vara intressant att se hur andra storstäder i Sverige gått tillväga för att förändra skolorganisationen. Om kommunen tar över ansvaret för skolan förtydligas möjligtvis styrningen men det kan också betyda att avståndet mellan den strategiska ledningen och operativa nivån utökas varpå kommunikationen kan försämras ytterligare. Det är med spänning vi följer debatten om skolans centralisering.
28
Referenser
Ahrne, G & Svensson, P (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.
Antikainen, A (2006). In Search of the Nordic Model in Education, Scandinavian Journal of Educational Research, 50:3, ss. 229-243.
Ax, C & Kullvén, H (2005). Den nya ekonomistyrningen. Malmö: Liber.
Benaim, Y. & Humphreys, K .A (1997). "Gaining Entry: Challenges for the novice
headteacher", School Leadership & Management, vol. 17, no. 1, ss. 81-94.
Brorström, B, Haglund, A & R. Solli (2010). Förvaltningsekonomi, En bok med fokus på
organisation, styrning och redovisning i kommuner och landsting. Lund: Studentlitteratur.
Brinkmann, S & Kvale, S (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Esaiasson, P; Gilljam, Ml; Oscarsson, H & L Wängnerud (2012). Metodpraktikan: Konsten
att studera samhälle, individen och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik.
Larson, A (2015). Ansvaret för skolan kan flyttas från stadsdelarna. Göteborgs Posten. 21 maj
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2722038-ansvaret-for-skolan-kan-flyttas-fran-stadsdelarna [2015-05-22]
Göteborgs Stad, A (2014). Förslag till budget 2015 och flerårsplaner 2016-2017 för
Göteborgs Stad 2015.
http://goteborg.se/wps/wcm/connect/a8b135c8-7e1e-4d25-8948-200d0c931e73/Budgettext+2015_FINAL+NY.pdf?MOD=AJPERES [2015-03-26]
Göteborgs Stad, B (2014). Hjuviksgården
http://goteborg.se/wps/portal/enheter/grundskola/hjuviksgarden/ (Arbetsplaner) [2015-05-21]
Göteborgs Stad (2015). Lundby stadsdelsförvaltning, Organisation och ledning i Lundby
stadsdelsförvaltning
http://goteborg.se/wps/portal/enheter/stadsdelsforvaltning/lundby-stadsdelsforvaltning/ (Organisation och ledning) [2015-03-26]
Göteborgs Stad (2004). Projektet “Rappet”, Information avseendde utvecklingsarbete kring
ekonomi- och personalrapportering samt verksamhetsdata för förvaltningar och bolag.
http://www4.goteborg.se/prod/sk/ekonomihandbok/dalis2.nsf/vyPublicerade/CB33F2D2FF0F 0933C1256F5F004C5F64?OpenDocument [2015-05-05]
Göteborgs Stad C (u.å.). Stadsdelsnämnder.
http://goteborg.se/wps/portal/invanare/kommun-o-politik/kommunens-organisation/namnder/ (Stadsdelsnämnder) [2015-03-26]
29
Göteborgs Stad D (u.å.). Struktur för styrning och ledning i Göteborgs Stad.
https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&cad=rja&uact=8&ve d=0CCEQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww5.goteborg.se%2Fprod%2Fsk%2Fwebproj%2F utbavfva.nsf%2F5b6b47531d03331fc1256fe80048aa92%2Fd577243ba39c09eac1257869002 91953%2F%24FILE%2FRHES76JJP5.ppt&ei=F8BeVZy2DImNsgHG2YDQCQ&usg=AFQj CNH_3d3OXIrW9vgNGpxT0bVnJcWEZw&sig2=D5uQ4ZJ6hZKOqkf9-Y-YWA&bvm=bv.93990622,d.bGg [2015-04-20]
Hartman, J (1998). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Holmblad Brunsson, K (2005). Ekonomistyrning – om mått, makt och människor. Lund: Studentlitteratur.
Hood, C (1991). A Public Management for all Seasons? Public Administration 69 (1):3-19.
Hood, C (1995). The “new public management” in the 1980s: Variations on a theme. Accounting, Organizations and Society, 20(2), 93-109.
Iselau, G (2014). Staten gör kommuner passiva. Svenska Dagbladet Opinion. 17 januari http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/staten-gor-kommuner-passiva_8902502.svd [2015-04-20]
Johansson, O (2001). Swedish school leadership in transition: in search of a democratic,
learning and communicative leadership? Pedagogy, Culture & Society, vol. 9, no. 3, ss.
387-406.
Jönsson, S & Solli, R (1993). 'Accounting talk' in a caring setting. Management Accounting Research, 4 (4), ss. 301-320.
Kaplan, R. S & Norton, D P. (1996) The balanced scorecard: translating strategy into action, Massachusetts: Harvard Business School Press. Kap 1.
Larzén-Östermark, E (2011). Att vara rektor i Finland idag – Om utmaningar och motivation. Nordic Studies in Education, vol 31, no. 1, ss. 45-61.
Lundgren, U. P (2010). Skolans huvudmannaskap och styrning, www.lararnashistoria.se [2015-03-26]
Malmi, T. & Brown, D.A. (2008). Management control systems as a package - opportunities,
challenges and research directions, Management accounting research, vol. 19, no. 4, ss.
287-300.
30
Nationalencyklopedin B (2015). Ekonomistyrning.
www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ekonomistyrning [2015-04-08]
Nationalencyklopedin A (2015 ). Huvudman.
www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/huvudman-(förvr) [2015-03-26]
Noordegraaf, M (2007). From “Pure” to “Hybrid” Professionalism: Present-Day
Professionalism in Ambiguous Public Domains. Administration & Society 39 (6):761-785.
Olve, N & Samuelson, L. A (2008) Controllerhandboken. Malmö: Liber.
Regeringens proposition 1988/89:4. Om skolans utveckling och styrning.
Rektorerna direkt (2013). Är rektorsuppdraget orimligt? Sveriges Utbildningsradio AB http://www.ur.se/Produkter/174279-Rektorerna-Direkt-Ar-rektorsuppdraget-orimligt#Om-serien
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2014:458. Lag om ändring i skollagen (2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Siverbo, S & Åkesson, J (2009). En överdos av styrning.
http://cio.idg.se/2.1782/1.236392/forskare-varnar-for-overdos-av-styrning?queryText=%F6verdos%20av%20styrning [2015-04-28] Skolinspektionen (2012). Historik http://www.skolinspektionen.se/sv/Om-oss/Var-verksamhet/Historik/ [2015-03-30] Skolinspektionen (2014). Verksamhet http://www.skolinspektionen.se/sv/Om-oss/Var-verksamhet/ [2015-03-26]
Skolverket (2013). Det här gör Skolverket
http://www.skolverket.se/om-skolverket/det-har-gor-skolverket-1.61165 [2015-03-26]
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2012). Skolplikt och rätt till utbildning
http://www.skolverket.se/regelverk/juridisk-vagledning/skolplikt-och-ratt-till-utbildning-1.126411 [2015-03-26]
Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola: kunskapsöversikt om
31
Solli, R & Jönsson, S (1997). Housekeeping? Yes, but which house? Meaning and accounting
context – A case study, Scandinavian Journal of Management, Vol. 13, No. 1, ss. 19–38.
Sveriges Kommuner och Landsting (2009). Analys Öppna jämförelser grundskola 2009,
Konsten att nå resultat – erfarenheter från framgångsrika skolkommuner. Västerås: Edita.
Utbildningsdepartementet (2015). Utbildningsminister Gustav Fridolin tar emot utredning om rektorernas arbetssituation inom skolväsendet. Regeringskansliet, 26 mars
http://www.regeringen.se/sb/d/20061/a/256400 [2015-03-28]
Widerberg, K (2002). Kvalitativ foksning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Wildavsky, A (1975). Budgeting. A comparative theory of budgetary processes. Boston: Little, Brown and company.
Wilson, J. (1998). Management, leadership and schools, Management in Education, vol. 12, no. 4, ss. 19-20. http://mie.sagepub.com.ezproxy.ub.gu.se/content/12/4/19.full.pdf+html [2015-03-26]
Intervjuer
Sektorschef, sektor utbildning (2015) Intervju 13 april
Områdeschef, grundskolan (2015) Intervju 29 april
Rektorer, i Lundby stadsdel (2015) 4 rektorer, enskilda intervjuer 20, 21, 24 april
Lärare, i Lundby stadsdel (2015) 2 lärare, enskilda intervjuer 20 och 27 april
Administratör, i Lundby stadsdel (2015) Intervju 7 maj
32
Bilagor
Bilaga 1. Mail till intervjupersoner
Ämnesrad: Ekonomistyrning i praktiken- en fallstudie av grundskoleverksamheten i Lundby.
Hej,
Vi är två studenter på Förvaltningshögskolan vid Göteborgs Universitet som ska skriva vår kandidatuppsats. Vårt valda ämne är ekonomistyrning av grundskolan och syftet med
uppsatsen är att kartlägga hur ekonomiska krav bemöts och operationaliseras i verksamheten. Vi har valt att studera kommunala grundskolor i stadsdelen Lundby då det är den snabbast växande stadsdelen i Göteborg.
Vi vill därmed fråga om Ni har möjlighet att delta i vår studie? Detta för att hjälpa oss att få en inblick i hur ekonomistyrning sker i praktiken då vi tidigare endast studerat ämnet i teorin. Om möjlighet finns skulle vi vilja genomföra en personlig intervju med Er. Vi är flexibla med tid och plats då vi förstår att Ni har en hög arbetsbelastning.
Tack på förhand! Med vänliga hälsningar
Ebba Waenerlund, Jessica Mattila Markus
33
Bilaga 2. Mail kontakt med Karin Pleijel, 28 april – 3 maj
Mail skickat 28 april: Hej Karin,
Vi är två studenter som skriver en C-uppsats om ekonomistyrning av grundskolan. Vi har intervjuat sektorschef Gunilla Westerberg och områdeschef Ann-Christin Frankenberg för sektor Utbildning i Lundby stadsdel för att kartlägga fenomenet, vi skulle även vara intresserade av att träffa dig för en intervju på ca.30 min för att få reda på hur du upplever ekonomistyrningen av grundskolan. Vi skulle vara hemskt tacksamma om du kunde ställa upp då din erfarenhet och position som ordförande i utbildningsnämnden skulle ge oss mycket nödvändig information till vår uppsats. Vi är flexibla och kan infinna oss för en intervju närhelst det passar dig.
Med vänliga hälsningar,
Ebba Waenerlund Jessica Markus
Svar mottaget 29 april:
Hej Ebba och Jessica! Tack för er fråga, ni har valt ett mycket intressant och 'hett' ämne för er uppsats. Resursfördelningen till skolområdet och mellan skolor är en av grundbultarna för att få en likvärdig skola. Vad likvärdighet är i praktiken är en fråga som kräver stora öron från politiker och tjänstemän. Fick eleverna det som de behövde just i denna skola så som den ser ut just nu? Behövs mer eller mindre för att det skall bli likvärdigt mot andra skolor? Olika kommuner och stadsdelar ser olika på detta. Vi fördjupar oss i detta just nu och jag hänvisar er därför till tjänstemännen i nuläget. Lycka till med uppsatsen! Karin Pleijel (MP)
Mail skickat 29 april: Hej Karin, tack för svar.
Ja vi känner att vi har många trådar att dra i och att ämnet är högst aktuellt!
Just likvärdighet är ytterligare en dimension av grundskolan som vi ska kika på när vi träffar tjänstemän för intervjuer.
Har du tid att svara på två frågor?
- Vilken roll har utbildningsnämnden i styrningen av skolan? - Vad är skolans största utmaning enligt dig?
Med vänliga hälsning,
34
Svar mottaget 29 april: Hej igen!
Här kommer mina svar:
Vilken roll har utbildningsnämnden i styrningen av skolan?
Utbildningsnämnden i Göteborg ansvarar endast för gymnasieskolan.
Grundskolorna har varje SDN som huvudman, inom nämnden finns ett utbildningsutskott i varje SDN som fördjupar sig i skolfrågor och styr skolan. De har alla likvärdiga system för kvalitetsuppföljning, som innebär att kvalitetsnivån överlag skall vara god, även om man har olika vägar för att nå kvalitet. Samtliga SDN har också gemensamma formuleringar och mål i stadens budget att förhålla sig till och arbeta mot.
- Vad är skolans största utmaning enligt dig?
Vi har en stor ökning av antal grundskoleelever just nu, så att fånga upp denna ökning med skolbyggnader och utbildad personal är en stor utmaningen. Eftersom många nyanlända ingår i denna grupp är speciellt fokus på att lyckas väl med mottagandet av dessa.
En annan utmaning är att skolan idag styrs hårt mot uppnådda studieresultat och inte på utveckling. Det innebär att högpresterande elever riskerar att inte se någon poäng med att förbättra sig och att lågpresterande elever inte heller ser denna poäng, eftersom de inte kan nå höga resultat. Utmaningen här handlar om att fokusera på och synliggöra utveckling betydligt bättre, och inte bara resultat.
Lycka till med uppsatsen! Karin
Mail skickat 29 april: Tusen tack Karin,
Skulle vi kunna använda dessa svar som du skrivit i vår uppsattas i ditt namn? Trevlig valborg,
Med vänliga hälsning,
Ebba Waenerlund och Jessica Markus
Svar mottaget 3 maj: Ja, det går bra. Lycka till! Vänliga hälsningar Karin
35
Bilaga 3. Intervjuguide sektorschef
Bakgrund:
Berätta lite om dig själv, vad har du för utbildning och erfarenhet? Berätta hur en vanlig dag för dig ser ut.
Vad är mest tidskrävande? Vad gör utbildningssektorn?
Relation till nämnden:
Hur sker kommunikationen mellan er och nämnden? Vilka punkter brukar komma upp vid ett vanligt möte Vilka punkter brukar du respektive nämnden lyfta fram? Hur ser ansvarsfördelningen ut mellan er och nämnd?
Finns riktlinjer för hur budgeten ska användas från politiskt håll (kommunfullmäktige)?
Relation till områdeschef:
Vilken roll har områdeschefen i grundskolan?
Hur kommunicerar ni och vad brukar ni oftast samtala om?
Relation till rektorer:
Hur ser kommunikation mellan er och rektorer? Hur är det ekonomiska ansvaret fördelat? Vad används för styrmedel gentemot skolorna?
Formulerar sektorn några riktlinjer vid sidan av de statliga? Gör sektorn uppföljning/ kontroll i verksamheten?
Övriga frågor:
Finns det tydliga roller såsom “väktare” (sparare) och “förkämpar” (spenderare) i grundskolan?
36
Bilaga 4. Intervjuguide områdeschef
Bakgrund:
Berätta lite om dig själv, vad har du för utbildning och erfarenhet? Berätta hur en vanlig dag för dig ser ut.
Vad är mest tidskrävande?
Vad gör ni på området grundskola?
Relation till nämnd:
Hur ser ansvarsfördelningen ut mellan er och nämnd?
Finns riktlinjer för hur budgeten ska användas från politiskt håll (kommunfullmäktige)?
Tycker du att det finns en tydlig styrning och ledning i Göteborgs Stad? Upplever du en tydlig rollfördelning, Vad-Hur?
Skyddar olika nivåer sin verksamhet?
Vad har ni för kommunikation till utbildningsnämnden?
Relation till sektorschef:
Hur kommunicerar du och sektorschef och vad brukar ni oftast samtala om?
Relationen till rektorer:
Hur ofta träffas ni och vad brukar ni samtal om? Hur vägleder du rektorer?
Varför byts rektorer ut med jämna mellanrum? Vad tycker du om rektorers uppdrag?
Vilka egenskaper är viktiga hos en rektor?
Övriga frågor:
Hur jobbar ni med RAPPET (var befinner ni nu, i fas 5?)? Vilka effekter av RAPPET kan du se?
37
Bilaga 5. Intervjuguide rektorer
Bakgrundsfrågor:
Berätta lite om dig själv (såsom utbildning, erfarenheter) och varför du valt att arbeta som rektor? (befattningsutbildning?)
Vad är rektorers huvudsakliga uppdrag? Och vilka svårigheter finns? (pedagogisk ledare/ chef)
Kan du kortfattat berätta om en vanlig dag på jobbet?
Hur fördelas tiden mellan administration, ekonomi och personal?
Relation till lärare:
Kan du berätta hur ett vanligt personalmöte går till? Vad handlade det senaste mötet om?
Vilka punkter brukar du respektive lärarna lyfta fram? (Vi vill här få reda på vilka roller respektive aktör har)
Relation till utbildningssektorn:
Hur sker kommunikationen mellan er och stadsdelsnämnden/ utbildningssektorn- grundskola?
Hur ofta samtalar ni?
Vad handlade det senaste mötet om?
Vilka punkter brukar du respektive sektorn lyfta fram? (Vi vill här få reda på vilka roller respektive aktör har)
Finns tydliga krav och riktlinjer gällande er verksamhet från nämnden? (har “tyglarna” blivit starkare?)
Övriga frågor ekonomi:
Hur ser relationen mellan dig och ekonomen? Formulerar du budget?
Om inte, vem gör det?
Har du någon stödfunktion gällande administration och ekonomi? Om så är fallet, för vad och hur sker kommunikationen mellan er? Om inte, varför finns inte det?
Skulle du önska att det fanns en stödfunktion, och i så fall för vad? Vad finns det för relationer och roller i skolan?
38
Bilaga 6. Intervjuguide lärare
Bakgrundsfrågor:
Berätta lite om dig själv (såsom utbildning, erfarenheter) och varför du valt att arbeta som lärare?
Vad är lärares huvudsakliga uppdrag?
Kan du kortfattat berätta om en vanlig dag på jobbet?
Hur fördelas tiden mellan administration och undervisningen?
Relation till lärare:
Hur påverkar lärare varandra i utformningen av utbildningen? Vad har ni att säga till om när det kommer till styrningen av skolan? Vad har ni för “mandat” vid sidan av undervisning?
Relation till rektor:
Hur påverkar rektorer utformningen av utbildningen?
Hur blir du styrd (av rektor, riktlinjer, lagstiftning) i utförandet av ditt arbete? Hur ser du på styrningen av skolan? (decentralisering/centralisering)
Övriga frågor
Vilken utveckling skulle du vilja se i skolan? (vad kan göras bättre/annorlunda?) Vad, vilka påverkar dig mest i utförandet av ditt jobb (elever, föräldrar, lärare, rektor,
39
Bilaga 7. Intervjuguide administratör
Bakgrund:
Berätta lite om dig själv, vad har du för utbildning och erfarenhet? Berätta hur en vanlig dag för dig ser ut.
Vad är mest tidskrävande? Vad är din roll i skolans värld?
Relation till rektor:
Hur ser relationen mellan dig och rektorn ut? Hur ofta träffas ni och vad brukar ni samtal om?
Hur vägleder rektorn dig?
Vilka egenskaper är viktiga hos en rektor?
Relation till lärare:
Hur ser relationen mellan dig och lärarna ut? Hur ofta träffas ni och vad brukar ni samtala om?
Övriga frågor:
Hur blir du styrd i ditt arbete?
Påverkar ekonomin ditt arbete, i så fall hur?
Har du några ekonomiska uppdrag? Och i så fall har du något stöd i dessa uppdrag? Arbetar du med RAPPET? I så fall, på vilket sätt?