Denna studies syfte var att undersöka om det finns något gemensamt i representationen av våldtäktsoffer och förövare i tre svenska nationella
dagstidningar med olika ideologisk inriktning (Aftonbladet, SvD och DN) samt undersöka huruvida representation skiljer sig åt mellan tidningarna i deras ledarsidor, referat och nyhetsrapporteringar under år 2011. Studien har svarat på följande frågor:
1. Vad – om något – är gemensamt i representationen av kvinnliga
våldtäktsoffer och manliga förövare? Vilka stereotypa drag – om några – representeras kvinnliga offer och manliga förövare ha i alla tre tidningar?
2. På vilka sätt – om några – skiljer sig representationen av kvinnliga våldtäktsoffer och manliga förövare mellan tidningarna?
På den första forskningsfrågan har studien kommit fram till att det finns drag som är gemensamt i DN, SvD och Aftonbladets representation av våldtäkt. Exempelvis la man inte stor vikt vid offrets klädsel i rapporteringen om våldtäkt, i kontrast med vad tidigare forskning visat. Häpnadsväckande var att tidningarna tycks lägga stor vikt på förövarens etnicitet samt relationen mellan offer och förövare. Det tycks ha skett en skiftning från fokus på offer till förövare i representationen av våldtäkt.
Det var inte på många sätt som representationen av våldtäktsoffer och förövare skiljde sig mellan tidningarna, dock rapporterar Aftonbladet som kvällstidning detaljer i större utsträckning än de övriga tidningarna. I belysningen om t ex förövarens tidigare förkromning i belastningsregistret hade SvD 28 %, DN 5 % och Aftonbladet hela 78 %, en mycket större procentuell siffra i rapportering av detta än främst DN men också SVD. Förmodligen beror detta på att Aftonbladet tenderade att
- 37 -
ge ut mer detaljer i sin rapportering än övriga två tidningar, både vad det gäller offer och förövare.Tidigare forskning om våldtäkt i media har tydligt visat att det fanns ett gap hur representationen av våldtäkt sett ut efter debatten om våldtäkt under 2000-talet, därför gjordes en studie på hur representationen av våldtäkt sett ut under 2011 för att tillföra forskning till det gap som fattades inom Sveriges forskning om våldtäkt idag. Efter många tidigare debatter om vilka frågor som ställs i domstolar och
rättspraxis som tillämpas i Sverige och hur media egentligen vinklar en rapportering om våldtäkt har denna studie visat att en skiftning tycks ha skett då dessa tre
nationella dagstidningar har ett större fokus på förövaren än offret i kontrast till vad tidigare forskning visat, även om ett stort fokus fortfarande ligger på offret, dock inte i fråga om hur denne klädde sig. En anledning till detta kan vara den faktiska
diskussionen om våldtäkt som pågått ända sedan 1970-talet då det omdebatterade lagförslaget från sexualbrottsutredningen tillkännagavs som kan ses som startskottet för våldtäktsdiskussionen i Sveriges politiska arena, men enligt författarens åsikt har denna skiftning förmodligen att göra med hur Sveriges politiska diskussioner ser ut idag, där Sverige Demokraterna och invandrardiskussionen ökat markant. Man kan ytterligare fortsätta att utveckla denna studie genom att undersöka varför och hur mycket Sveriges media fokuserar på förövarens etnicitet då detta tycks vara en central fråga för rapporteringen av våldtäkt. Är det lättare att fälla och acceptera en våldtäktsman som just våldtäktsman om denne har en annan etnicitet än svensk?
Detta kan naturligtvis också jämföras med Karin Janssons tidigare avhandling där hon identifierade dåtidens soldater som nutidens invandrare - är detta en slags diskurs som tycks existerat länge i Sveriges historia och återspeglas detta i Sveriges rättspraxis än idag?
Det politiska systemet består av makt och media innehar en central roll utifrån detta maktperspektiv. Vad media sänder ut påverkar de normer och värderingar som finns i samhället samt Sveriges rättspraxis och tvärtom. De största delarna av
diskursen ser ut som sådan att offer och förövare inte har en tidigare relation och att ett stort fokus ligger på förövarens etnicitet. De sociala aktörerna utsätts för denna bild och får därmed en uppfattning om att våldtäkt sker oftast med någon man inte känner, vilket inte alls stämmer överens med verkligheten. Ett slags ansvar läggs på kvinnan och offret själv i sammanlagt 23 % av DN:s rapportering, 12 % av SvD:s artiklar respektive 17 % av Aftonbladets rapportering av våldtäkt då ett manligt offer representerades. I studiens metod klargjordes att ”Om man verkar porträttera
mannen som offer istället för förövare kommer en slutsats dras att man lägger ett ansvar på kvinnan själv för våldtäkten.”. Media har en makt där de sänder ut en bild av och på det sättet bestämmer vad våldtäkt är, då desto mer en social aktör utsätts för en norm/värdering media förmedlar, ju mer påverkar det och styr hur denna
- 38 -
individ kommer handla och tycka/tänka i denna fråga. Det är en otroligt viktig effekt som påverkar den frihet att själva bilda oss en uppfattning som vi som individer har samt vår rätt till ett rättvist bemötande i en rättegång, media är inte entredjestatsmakt, det är en första statsmakt.
Studien fyller upp det gap i Sveriges forskning om våldtäkt med ny kunskap om hur representationen är gemensam och skiljer sig bland dessa tre ideologiskt skilda dagstidningar i Sverige. Denna studies resultat visar dock, att vad media sänder ut i dessa tidningars referat, ledarsidor och nyhetsrapporteringar om våldtäkt tycks skilja sig något från vad tidigare forskning visat om t ex Sveriges rättspraxis. Det är tydligt att det är skillnad på att en våldtäkt skett samt att faktiskt kunna bevisa att så är fallet. Det är dock ytterst intressant att identifiera en del av fokus-skiftet från offer till förövare – även om diskursen visar att ett fokus fortfarande ligger kvar på offret -, då det utifrån argumentationen av maktperspektivet samt författarens kausala antagande, kan resultera i förändring angående diskursen om våldtäkt i samhället som arena men kanske även i Sveriges rättspraxis. Om förändringen är en positiv eller negativ sådan får tiden utvisa. Det uppenbara är likväl att en förändring är i sin epok.
- 39 -
Referenser
Antologi : sju perspektiv på våldtäkt (2010). - 1. uppl. Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, Uppsala Universitet.
Andersson, Ulrika (2004). Hans (ord) eller hennes?: en könsteoretisk analys av straffrättsligt skydd mot sexuella övergrepp. Lund, Bokbox Förlag.
Andersson, Tove (2002). Feministisk analys av domen i ett våldtäktsmål: hur en
våldtäktsdom påverkas av uppfattningar kring kön och sexualitet. Göteborg : Univ., Inst.
för genusvetenskap
Agerblad, Annika (1991). Kvinnan som offer. Magasinet: en roll i förändring.
Ambjörnsson, Fanny, (2006). Kom nu hora, så går vi!": om svar på tal, utmanande beteenden, och andra skamstrategier i Barnkultur i skilda världar., S. 102-127.
Ambjörnsson, Fanny, (2004). I en klass för sig : genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm : HLS Förlag
Aslaksrud, Anne-Marie (1986). Förändrad inställning till våldtäktsoffer.
Ingår i: Brottsförebyggande rådets tidskrift Apropå. - 0283-3352. ; 12(1986):6, s. 19-24 Bacchi Carol, Eveline Joan (2010). Mainstreaming Politics. University of Adelaide Press.
Barnett, Michael N. Finnemore, Martha (1999). The Politics, Power and Pathologies of International Organizations. The IO Foundation and the Massachusetts Institute Techonohy.
Bergenheim, Åsa (2005). Brottet, offret och förövaren. Enskede : TPB
Bergenlöv, Eva, (2002). Offer för brott: våldtäkt, incest och barnamord i Sveriges historia från reformationen till nutid. Lund : Nordic Academic Press
Berg, Lena (2002). Äkta kärlek. Heterosexuell samvaro speglat mot diskurser om
heterosexualitet, kärlek & kropp. Diss. Sociologiska institutionen. Uppsala Universitet.
Bergström, Göran, Boréus, Kristina (2005). Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Studentlitteratur.
Björck, Nina. Nilsson, Jennie (2007). Våldtäkt? En fokusgruppsstudie om ungdomars definitioner och resonemang om våldtäkt. Stockholms universitet, institutionen för socialt arbete.
- 40 -
Bolmstedt, Åsa (2002). När våldtäkt blev kvinnans fel. I Apropå 2002:2 s. 28-30, ISSN 0283-3352.Boëthius, Maria-Pia (1976). Skylla sig själv. Stockholm: Liber.
Boëthius, Maria-Pia (1990) Patriarkatets våldsamma sammanbrott & varför våldtäkt finns.
Stockholm: Bonniers.
Bryman, Alan (2008). Social Research Method. Oxford University Press.
Butler, Gisela. Gustafsson, Linda (2007). Våldtäktsmyter, synen på våldtäkt samt sjukvårdspersonals bemötande av våldtäktsoffer. Sektionen för hälsa och samhälle, Halmstad.
Christie, N (2001). Det idealiska offret ur Åkerström, M & Sahlin, I Det motspänstiga offret, Lund, Studentlitteratur.
De Beauvoir, Simone (1986). Det andra könet. Stockholm: Nordstedts Förlag.
Diesen, Christian (2005) Likhet inför lagen. Stockholm : Natur och kultur
Ekström, Simon (2002). Trovärdighet och ovärdighet: rättsapparetens hanterande av kvinnors anmälan av våldtäktsbrott Stockholm 1946-1950. Enskede : TPB
Ekström, Simon (2002). Ärbarhetens gränser i Lust, lidelse och längtan. Kulturella
perspektiv på sexualitet. s121-146. Red. Lena Gerholm. Stockholm: Natur och Kultur.
Eriksson, Ellinor. Jensen, Kerstin (2011). Groteska kvinnor och Icke-män – om ungdomars föreställningar kring definitioner av offer och förövare i våldtäktssituationer. Göteborgs universitet, institutionen för socialt arbete.
Esaisson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik, Wägnerud Lena (2012).
Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Nordstedts Juridik.
Forsberg, Margareta (2005). Ungdomar och sexualitet, en forsknings översikt år 2005.
Statens folkhälsoinstitut.
Foucault, Michel (1972). The archaeology of Knowledge. Trans. A.M. Sheridan. New York: Pantheon.
Foucault, Michel (2002). Sexualitetens Historia: viljan att veta. Bokförlaget Daidalos.
Hay, Colin (2002). Political analysis: a critical introduction. Basingstoke Palgrave.
Handbok: nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp. (2010) Statens folkhälsoinstitut.
- 41 -
Halldén, Martin (2007). Offret får fortfarande skylla sig själv. 2007-05-16, www.etc.se Jansson, Karin (2002). Kvinnofrid: synen på våldtäkt och konstruktionen av kön i Sverige 1600-1800. Uppsala UniversitetJeffner, Stina (1998). Liksom våldtäkt, typ. Stockholm : Brevskolan
Jeffner, Stina (1997). Män kan inte våldta? :betydelsen av distinktionen yta-innerst inne för förståelse av våldtäkt Ingår i: Könssorter(ing). -Uppsala Universitet
Jeffner, Stina (2000). Möte på olika villkor: en feministisk analys av ungdomars förståelse av våldtäkt och dess betydelse för möjligheten till en jämställd fritid. Ingår i: Fritidskulturer.
Lund
Jungerfelt, Karin (1998). Slutbetänkade till statsrådet och chefen för justitiedepartementet.
SOU 1998:40.
Kielos, Katrine (2008). Våldtäkt & Romantik: en berättelse om kvinnlig sexualitet.
Stockholm : Pocketförlaget
Kukla, André (2000). Social constructivism and the philosophy of Science. Routledge London.
Larsson, Sara (2007). Fina flickor kan inte våldtas I Göran Granström (red) Den onda cirkeln; om brottsoffer, genus och rätten. (pp.131-173) Uppsala: Publishing House AB.
Liliequist, Jonas (2004). Kontinuitet och förändring i synen på våldtäkt i Sverige under tidigmodern tid i Historisk tidskrift (Stockholm). - 0345-469X. ; 2004(124):4, s. [662]- Lindgren, Simon (2010). Ideala offer, och andra : konstruktioner av brottsutsatta i medier.
Malmö : Gleerup
Livholts, Mona (2007). Vanlig som vatten - Manlighet och normalitet i mediernas berättelser om våldtäkt. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Lövkrona, Inger (2001). Mord, misshandel och sexuella övergrepp: historiska och kulturella perspektiv på kön och våld. Stockholm : Statens institutionsstyrelse (SiS)
Mathold, Ulrika (2007). När man tager kvinna med våld: Synen på våldtäkt och genus i lag och rättspraxis 1634-1734. Växjö universitet: Institutionen för Humanoria.
McCombs, Maxwell (2006). Makten över dagordningen. Om media, politiken och opinionsbildningen. SNS Förlag, Stockholm.
Nord, Malin (2005). En vanlig svensk våldtäktsman. Ingår i: Re:public service. - 1653-5189. ; 2005:2, s. 58-62
- 42 -
Nilsson, Gabriella (2009). Könsmakt eller häxjakt?: antagonistiska föreställningar om mäns våld mot kvinnor. Lunds universitet. Institutionen för kulturvetenskaper. Avdelningen för etnologi med folklivsarkivet.Persson, Karin, (1998). Relation och trauma : en bruksbok om mötet mellan hjälpare och offer för sexuella övergrepp. Stockholm : Carlsson i samarbete med RFSU
Persson, Leif G. W., (1981) Våldtäkt: en kriminologisk kartläggning av våldtäktsbrottet.
Rapport.
Sandberg, David (2003). Riktig våldtäkt – en undersökning av våldtäkt i nyhetsrapporteringen. Uppsats för magisterkurs, Etnologi.
Strömbäck, Jesper (2000). Makt och medier: samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna. Lund Studentlitteratur.
Svensson, Börje. (2000). Offer och förövare: om sexuella övergrepp och behandling. 1. uppl.
Stockholm : Rädda barnen
Söderström, P (2003). Likhet inför lagen. En könsblind utgångspunkt? En analys av bedömning i våldtäktsmål. Umeå Universitet, I: Brottsoffer i fokus. De vinnande bidragen i Brottsoffermyndighetens uppsatstävling 2003, Brottsoffermyndigheten, ISBN
91-974466-0-2
Tollin, Katarina (2001). Hon har ju gjort det förut: kvinnans sexuella historia och beteende ska fortfarande vägas in i rättens bedömning i våldtäktsmål. I: Bang 2001:2 s. 28-31, ISSN 1102-4593.
Uppsala Universitet, Historisk paradox i synen på våldtäkt, Pressmeddelande 2002-11-11.
Wennstam, Katarina (2004). Flickan och skulden – en bok om samhällets syn på våldtäkt och En riktig våldtäktsman. Stockholm, Bonnier.
Widding Hedin, Lena, (1997). Det kan hända vilken kvinna som helst: en handbok om bemötandet av kvinnor som blivit utsatta för misshandel och sexuella övergrepp - 1. uppl.
Lund : Studentlitteratur
Wendt, Maria (2010). Våldtäkt som demokratiproblem: förändring och stabilitet i politik och debatt. Ingår i: Antologi : sju perspektiv på våldtäkt. - 2010. ; S. 132-151, Uppsala
Universitet.
Hemsidor
http://www.aftonbladet.se/punktse/natkronikan/article11004364.ab, 27/11 2006 Robin Sandvide
- 43 -
http://www.mediekompass.se/ung/vad-du-maste-veta-om-medier/olika-slags-texter 19/3 2012, mediekompassen(http://issuu.com/ssustockholm/docs/politiskt_handlingsprogram_2010 28/3 2012, SSU politiskt handlingsprogram
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=587399 1/4 2005, Sveriges Radio
http://www.advokatsamfundet.se/Advokaten/Tidningsnummer/2005/Nr-4-2005-Argang-71/Den-nya-sexualbrottslagen/ Advokaten nr 4 2005 Årgång 71
TV
Nyhetsmorgon, TV4 26/3 2012 Tidningsartiklar
Aftonbladet, 2011-05-24, sid 27, sektion: General – del Aftonbladet, 2011-06-11, sid 13, Sektion: general – del 1 Aftonbladet, 2011-05-27, sid 20, sektion: Extra – del 1 Aftonbladet, 2011-06-24, sid 14, Sektion: general – del 1 Dagens Nyheter, 2011-07-14, SID 10, Sektion: Nyheter Dagens Nyheter, 2011-10-10, sid 13, Sektion: Nyheter, del 1 Svenska Dagbladet, 2011-12-07, sid 16, Sektion: Nyheter: del 1 Svenska Dagbladet, 2011-12-16, sid 16, Sektion: Nyheter – del 1 Svenska Dagbladet, 2011-11-10, sid 16, Sektion: Nyheter – Del 1 Svenska Dagbladet, 2011-08-16, sid 6, sektion: Nyheter – del 1
För samtliga analyserade artiklar, sammanställning av idéanalysen samt innehållsanalysen, se bilaga 1 och 2.