Slutsats

Specialpedagogik är ett område vi båda brinner för och som vi även anser är väldigt aktuellt i förskolan idag vilket gjorde att vi valde att rikta in oss på barn som har diagnosen ADHD och barn som har ett utmanande beteende. Vi menar att en av anledningarna till att vi valde att studera detta är att det är av stor vikt att förskollärare har kunskaper, erfarenheter, metoder och strategier att bemöta dessa barn. En annan aspekt till valet av området i studien är att det har kommit mycket forskning under de senaste åren vilket gjorde att vi valde att studera verksamma förskollärares kunskaper och få en insikt i hur de arbetar i verksamheten. Vi menar att det är ett viktigt och högst aktuellt område att som förskollärare ha kunskaper om, eftersom det ofta finns något eller några barn i barngruppen som har ADHD-problematik eller barn med beteenden som utmanar i verksamheten. Att få en inblick i hur förskollärare arbetar i verksamheten för att inkludera och se till alla barns behov, vilka förändringar kan behöva göras i verksamheten, i miljön eller förskollärares bemötande för att underlätta för barn som har ADHD och barn som har ett utmanande beteende.

Resultatet av vår enkätundersökning visar att alla förskollärare som deltagit, har erfarenheter av barn med utmanande beteende i sitt arbete i förskolans verksamhet. Vilket belyser att barn som har någon form av utmanande beteende eller beteendeproblematik, är vanligt förekommande i förskolans verksamhet i dagsläget och därför är något som förskollärare både vill och behöver utöka sin kunskap om.

Vår enkätstudie har lett till att vi har fått en insikt i att det finns bristfälliga kunskaper hos pedagoger i verksamheten när det kommer till kunskaper om barn med ADHD och barn som har ett utmanande beteende. Förskollärarna har enligt vår uppfattning svårigheter med att skilja de både begreppen åt. Kunskaper om vad lågaffektivt bemötande är behöver förskollärare öka sin kunskap om och förståelse för, inte som några av svaren antydde att man istället blundar för. Strategier och metoder för hur det går att bemöta och stötta ett barn med beteende problematik för att förhindra eller undvika att ett explosivt beteende bryter ut, är kunskaper och erfarenheter som majoriteten av förskollärarna besitter.

Flera av enkätsvaren tyder på att många av förskollärarna använder sig utav liknande strategier och metoder för att bemöta barn med beteendeproblematik i förskolans verksamhet. Av svaren förskollärarna har gett så belyser och beskriver de även sådant som förekommer och förespråkas i en stor del av litteraturen, vilket stödjer förskollärarnas tankar och erfarenheter som svaren i enkäten belyser.

För förskolans verksamhet behöver förskollärare ha kännedom om vad ADHD är och vad det innebär samt för att kunna ligga ett steg före barnen, för att stötta, stödja och hjälpa barnen att i förskolans vardag. Det är även viktigt att ha en kommunikation tillsammans i arbetslaget för att hitta metoder och strategier som fungerar men även om och hur miljön måste anpassas för barnets behov. Alla barn är olika och behöver stöttning och strategier som anpassas individuellt utifrån barnets egna förutsättningar.

Vidare tänker vi att det skulle gå att göra en mer omfattande studie, en större enkätundersökning samt att även göra observationer i verksamheten, för att ser hur förskollärare arbetar med barn som har en ADHD eller beteendeproblematik med utmanande eller utåtagerande beteende. Specialpedagogik är både ett stort och aktuellt område som ständigt kommer mer ny forskning, vilket gör att det finns många olika aspekter och vinklar att studera mer ingående. Forskningen går framåt, teorier motbevisas, stärks eller kommer med nya fakta, teorier och metoder. Det gör att en förskollärares roll kräver att det finns erfarenheter och kunskaper, samtidigt som att dessa kunskaper är något hela tiden behöver uppdateras och reflekteras kring.

Vad, hur och varför är tre ord som följt oss genom utbildningen. Dessa tre ord har för oss en

otroligt viktig betydelse för reflektion, att stanna upp och reflektera över: vad det är som sker,

vad gör jag, hur det tar sig uttryck, hur kan jag påverka, varför händer det, varför gör jag som

jag gör? Dessa är bara en bråkdel av reflektioner som alla innehåller de tre små orden. Avslutningsvis vill vi återigen belysa att vi som förskollärare aldrig blir fullärda, vi behöver ha kunskaper och erfarenheter och vi behöver vara nyfikna men även ibland ifrågasättande.

”Visdom är inte en produkt av skolning, utan ett livslångt försök att skaffa sig den.”

REFERENSLISTA

Almer, G M., & Mandel Sneum, M. (2012). ADHD hos barn och vuxna. Lund: Studentlitteratur.

Aspeflo, U. (2015). Hur kan vi arbeta med kommunikation, språk och samspel? I: Gerland, G., & Aspeflo, U. (red.). (2015). Barn som väcker funderingar – se, förstå och hjälpa

förskolebarn med en annorlunda utveckling. Andra upplagan. Estland: Pavus Utbildning AB.

Barkley, R A. (2015). ADHD-GUIDEN FÖR FÖRÄLDRAR. Stockholm: Natur och Kultur. Barkley, R A., & Pfiffner, L J. (2015). Att få det att fungera i skolan. I: Barkley, R A. (red.). (2015). ADHD-GUIDEN FÖR FÖRÄLDRAR. Stockholm: Natur och Kultur.

Brown, T E. (2016). Ett nyss sätt att se på adhd hos barn och vuxna. Lund: Studentlitteratur. Björck – Åkesson, E. (2014). Specialpedagogik i förskolan. I: Sandberg, A. (red.). (2014). Med

sikte på förskolan - Barn i behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur.

Björkdahl Ordell, S. (2007) Kvantitativ metod- ett annat sätt att tänka? I: Dimenäs, J. (red.). (2007). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och

vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber.

Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling

i undervisning och handledning. Stockholm: Liber.

Bruce, B., Rubin, M., Thimgren, P., & Åkerman, R. (2016). Specialpedagogik i professionellt

lärarskap – synsätt och förhållningssätt. Malmö: Gleerups.

Björck-Åkesson, E. (2014). Specialpedagogik i förskolan. I: Sandberg, A. (red.). (2014). Med

sikte på förskolan- Barn i behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur.

Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Eresund, P. Wrangsjö. B. (2008). Att förstå, bemöta och behandla bråkiga barn. Lund: Studentlitteratur.

Gerland, G. (2015). ADHD – Vad är det? I: Gerland, G., & Aspeflo, U. (red.). (2015). Barn

som väcker funderingar – Se, förstå och hjälpa förskolebarn med en annorlunda utveckling. Andra upplagan. Estland: Pavus Utbildning AB.

Greene, R W. (2014). Explosiva barn. Lund: Studentlitteratur.

Hejlskov Elvén, B. (2016). Föreläsning: Lågaffektiv teori och metod, del 1 och del 2. (20161013). Göteborg: Folkets hus. Hämtad från:

https://urplay.se/sok?product_type=program&query=Bo+Hejlskov+Elv%C3%A9n.

Hedström, H. (2014). Barn som oroar – bemötande och metoder i förskola och förskoleklass. Stockholm: Lärarförlaget.

Helldin, R. (2010). Kritik, vetenskap och profession i en rättvis skola. I: Helldin, R., & Sahlin, B. (red.). (2010). Etik i specialpedagogiska verksamhet. Lund: Studentlitteratur. Hellström, A. (2007). Att undervisa och pedagogiskt bemöta barn /elever med

ADHD. [Broschyr]. Stockholm: Habiliteringen. Hämtad från: www.habilitering.nu/adhd-

center.

Hultman, K. (2016). Inledning. I: Linder, L. (red.). (2016). Pedagogisk miljö i tanke och

handling. Lärarförlaget.

Kihlström, S. (2007). Fenomenografi som forskningsansats. I: Dimenäs, J. (red.). (2007). Lära

till lärare. Att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber.

Killén, K. (2014). Förebyggande arbete i förskolan – Samspel och anknytning. Lund: Studentlitteratur.

Kinge, E. (2014). Bokstavsbarnen. I: Sandberg, A. (red.). (2014). Med sikte på förskolan –

Barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur.

Kjær, B. (2015). Inkluderande pedagogik- God praxis och goda praktiker. Lund: Studentlitteratur.

Klang, N. (2014). Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. I: Sandberg, A. (red.). (2014). Med sikte på förskolan – Barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur.

Lindgren, G. (2006). Fenomenologi i praktiken. I: Starrin, B., & Svensson P-G. (red.). (1994), Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.

Lundström, M. (2016). Det synliga barnet - barns perspektiv på kvalitetsarbetet. Stockholm: Lärarförlaget.

Mohss, N. (2014). Specialpedagogik i förskolan –ett problemorienterat synsätt. I: Sandström, M., Nilsson, L., & Stier, J. (red.). (2014). Inkludering -möjlighet och utmaningar. Lund: Studentlitteratur.

Nilholm, C. (2007). Perspektiv på Specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Olsson, B-I., & Olsson, K. (2007). Att se möjligheter i svårigheter. Barn och ungdomar med

koncentrationssvårigheter. Lund: Studentlitteratur.

Olsson, B-I., & Olsson, K. (2017). Barn med utmanande beteende - tidiga insatser i förskola

och skola. Lund: Studentlitteratur.

Olsson, M. (2016). Lärares ledarskap som möjliggörande och begränsande i mötet med `alla´

barn: En deltagarorienterad studie (PhD dissertation. Specialpedagogiska institutionen,

Stockholms universitet, Stockholm). Hämtad från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du- 23169.

Palla, L. (2011). Med blicken på barnet – Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik. (Diss. Lunds universitet, Malmö Studies in Educational Sciences No. 63.). Hämtad från:

http://muep.mau.se/handle/2043/12151.

Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (2016). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur. Sandberg, A., & Norling, M. (2014). Pedagogiskt stöd och pedagogiska metoder. I: Sandberg, A. (red). (2014). Med sikte på förskolan – Barn i behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur.

Simonsson, M. (2016). Förskolan – en inkluderande arena för alla barn. I: Eriksson Gustavsson, A-L., Forslund Frykedal, K., & Samuelsson, M. (red.). (2016). Specialpedagogik

– i, om, för och med praktiken. Stockholm: Liber.

Skollagen. (2010). SFS (2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från:

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-

2010800_sfs-2010-800#K8.

Skolverket. (2013). Allmänna råd med kommentarer för förskolan. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2015). Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö98 reviderad 2016. Stockholm: Skolverket. Socialstyrelsen. (2010). Barn som utmanar. Barn med ADHD och andra beteendeproblem. Västerås: Edita Västra Aros.

Trost, J., & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.