Slutsats

Barns tidiga möte med matematik är något som har en inverkan på hur de förhåller sig till matematik senare i skolan. Det blir därför betydelsefullt för förskollärare att medvetet reflektera över vilka arbetsmetoder och vilket material som erbjuds i förskolan. Vår studie visar på vikten att barn får chans till att möta medvetna vuxna som problematiserar och synliggör matematiken i meningsfulla sammanhang där de får en chans till att skapa sig en förståelse för den matematik som finns i vardagen. Förskollärarna i vår studie gör det på olika sätt, dels genom att arbeta med

matematik baserat på barnens intressen. En framträdande arbetsmetod i studien handlar om att den vuxna är närvarande i barnens miljö för att synliggöra

matematiken. Matematiken är något som hela tiden omger barnen enligt deltagarna i studien där de möter och använder den utan att alltid inse att det är matematik. För

att synliggöra matematiken för barnen har förskollärarna i arbetslaget utformat miljöer som skapar möjligheter till att samtala och reflektera om matematik. Samtidigt som förskollärarna använder specifikt matematikmaterial tillsammans med barnen har studien även visat att allt kan bli till ett matematiskt material. I grund och botten handlar det om förskollärarens didaktiska kunnande om matematiken och deras förmåga att synliggöra den för barnen.

6.2.5 Förskolepedagogisk relevans

Följande studie har synliggjort hur förskollärare i förskolan kan arbeta för att främja barns matematiklärande. I relation till förskolans läroplan och dess mål från 1998 fram till idag har det skett stora förändringar kring vad förskollärare ska sträva efter att uppfylla inom matematiken. Från att ha haft två lärandemål 1998 har vi idag fyra lärandemål inom matematiken. Samtidigt som lärandemålen blivit fler framgår det inte tydligt hur förskollärare ska arbeta för att uppnå dem. Den här studien har byggt på kvalitativa intervjuer och deltagande observationer vilket har gett en empiri om hur verksamma förskollärare arbetar med matematik i förskolan. Med andra ord har studiens resultat byggt på förskollärares olika didaktiska kunskaper och

arbetsmetoder. Studien kan därför användas som inspirationskälla i arbetet med matematik i förskolan för blivande och yrkesverksamma förskollärare.

6.2.6 Framtida forskning

Studiens resultat bygger på förskollärares perspektiv över hur du kan arbeta för att främja barns matematiklärande. Det skulle därför vara intressant att genomföra en studie som fokuserar på barns perspektiv i relation till matematik i förskolan. Samtidigt som tidigare forskning visat att matematiken kan vara osynlig för barn (Ahlberg, 2000; Björklund, 2013) skulle det vara intressant att försöka lyfta fram deras perspektiv över när de upplever matematik som roligt. På så sätt kan förskollärare ta del av forskning som bygger på barns perspektiv för att skapa

ytterligare arbetsmetoder där barn får möjlighet att möta matematiken i meningsfulla sammanhang.

Referenslista

Ahlberg, A. (2000). Att se utvecklingsmöjligheter i barns lärande. I A. Ahlberg., G. Emanuelsson., B. Johansson., R. Ryding & A. Wallby (Red.) Matematik från början (s. 9-98). Göteborg: NCM.

Bishop. A. J. (1988). Mathematics Education in Its Cultural Context. Educational Studies In Mathematics, 19(2), 179-191.

Björklund, C. (2007). Hållpunkter för lärande: Småbarns möten med matematik. (Doktorsavhandling). Finland: Åbo Akademis förlag. Tillgänglig:

http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/5323/BjorklundCamilla.pdf Björklund, C. (2013). Vad räknas i förskolan?: Matematik 3-5 år. Lund:

Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Bäckman, K. (2015). Matematiskt gestaltande i förskolan. (Doktorsavhandling). Åbo: Åbo akademis förlag. Tillgänglig:

https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/103338/backman_kerstin.pdf?se quence=2

Calissendorff, M. (2012). Förskolebarn och instrumentalspel. I J. Söderman & B. Riddersporre (Red.), Musikvetenskap för förskolan (s. 105-117). Stockholm: Natur & kultur.

Coltman P., Petyaeva D., & Anghileri, J. (2010). Scaffolding Learning through

Meaningful Tasks and Adult Interaction. Early Years: An International Journal of Research and Development, 22(1), 39-49. doi: 10.1080/09575140120111508 Doverborg, E. (2006a). Dokumentation av lärande. I E. Doverborg & G. Emanuelsson

(Red.), Små barns matematik: Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1-5 år och deras lärande (s. 17-22). Göteborg: NCM.

Doverborg, E. (2006b). Svensk förskola. I E. Doverborg & G. Emanuelsson (Red.), Små barns matematik: Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1-5 år och deras lärande (s. 1-10). Göteborg: NCM.

Doverborg, E. & Emanuelsson, G. (2006). Matematik för lärare i förskolan. I E. Doverborg & G. Emanuelsson (Red.), Små barns matematik: Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1-5 år och deras lärande (s. 11-16). Göteborg: NCM.

Doverborg, E., Jahnke, A. & Sterner, G. (2013). Mäta - tid och förändring. I E. Doverborg,. O. Helenius., G. Sterner., L. Trygg & K. Wallby (Red.), Förskolans matematik (s. 29-30). Göteborg: NCM.

Doverborg, E & Pramling Samuelsson, I. (1999). Förskolebarn i matematikens värld. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Emanuelsson, G. (2006). Matematik - en del av vår kultur. I E. Doverborg & G. Emanuelsson (Red.), Små barns matematik: Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1-5 år och deras lärande (s. 29-44). Göteborg: NCM.

Franzén, K. (2015). Under Threes' Mathematical Learning. European Early Childhood Education Research Journal, 23(1), 43-54. doi:

10.1080/1350293x.2014.970855

Geist, E. (2001). Children Are Born Mathematicians: Promoting the Construction ofEarly Mathematical Concepts in Children Under Five. Young Children, 56(3), 12-19.

Geist, K., Geist, E. A., & Kuznik, K. (2012). The Patterns Of Music: Young Children Learning Mathematics through Beat, Rhytm, and Melody. Young children, 67(1), 74-79.

Helenius, O. (2013). Leka. I E. Doverborg,. O. Helenius., G. Sterner., L. Trygg & K, Wallby (Red.), Förskolans matematik (s. 5-6). Göteborg: NCM.

Jacobi-Vessels, J. L., Brown, E. T., Molfese, V. J. & Do, A. (2016). Teaching Preschoolers to Count: Effective Strategies for Achieving Early Mathematics Milestones. Early Childhood Education Journal, 44(1), 1-9. doi: 10.1007/s10643- 014-0671-4

Kajetski, T. & Salminen, M. (2013). Matematik för alla: aktiv matematik från förskoleundervisning till förskoleklass. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kärre, A. (2013). Barn möter matematik i leken. I E. Doverborg,. O. Helenius., G.

Sterner., L. Trygg & K. Wallby (Red.), Förskolans matematik (s. 7-9). Göteborg: NCM.

Linder, S. M., Powers-Costello, B., & Stegelin, D. A. (2011). Mathematics in Early Childhood: Research-Based Rationale and Practical Strategies. Early Childhood Education Journal, 39(1), 29-37. doi: 10.1007/s10643-010-0437-6

Notari-Syverson, A., & Sadler, F. H. (2008). Math is for everyone: Strategies for supporting early mathematical competencies in young children. Young Exceptional Children, 11(3), 2-16. doi: 10.1177/1096250608314589

Palmer, A. (2011). Hur blir man matematisk?: Att skapa nya relationer till matematik och genus i arbetet med yngre barn (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Pramling Samuelsson, I., Asplund Carlsson, M., Olsson, B., Pramling, N. &

Wallerstedt, C. (2015). Konsten att lära barn estetik: en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans (3. uppl.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Skolverket. (1998). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2011). Läroplan för förskolan, Lpfö 98, reviderad 2010. Stockholm:

Skolverket.

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan, Lpfö 98, reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.

Solem, I.H. & Reikerås, E.K.L. (2004). Det matematiska barnet. (1. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.

Sterner, G. (2013). Lokalisera. I E. Doverborg,. O. Helenius., G. Sterner., L. Trygg & K. Wallby (Red.), Förskolans matematik (s. 44). Göteborg: NCM

Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Trawick-Smith. J., Swaminathan, S., & Liu, X. (2016). The Relationship of Teacher- Child Play Interactions to Mathematics Learning in Preschool. Early Child Development And Care, 186(6), 716-733. doi: 10.1080/03004430.2015.1054818 Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad 2017-11-14, från

https://publikationer.vr.se/pro-dukt/god-

forskningssed/?_ga=2.188714728.1941938161.1508502347- 1363684651.1455708191

Bilaga 1 Intervjuguide

Intervjufrågor till förskollärare

Inledande frågor

 Hur länge har du arbetat som förskollärare i förskolan?

 Har du gått någon fortbildning inom matematik efter din förskollärarutbildning?

 Hur arbetar du för att väcka intresse för matematik hos barnen? Varför?

 Hur arbetar du med matematik i förskolan? Varför?

 Hur ser du på miljöns betydelse för barns matematikutforskande i vardagen? - Hur tar du tillvara på miljön för att skapa lärandesituationer för barns

matematiklärande? Varför?

 Vilket matematikmaterial har ni på förskolan och hur synliggör ni det på ett konkret sätt för barnen?

 Hur ser du på barns lek och matematiklärande?

 Vad blir din roll för att främja barns matematikutveckling?

 Initierar ni matematiska utmaningar för barnen? I så fall hur?

 Använder du dig av speciella arbetsmetoder/arbetssätt i arbetet med matematik tillsammans med barnen? Varför väljer du dessa metoder?

 Använder du dig av andra ämnesområden för att främja barns matematiklärande?

Bilaga 2 Missibrev

Missibrev till förskollärare

Information om studie “Matematik i förskolan”. Hej!

Vi är två studenter vid namn Emilia Adolfsson och Victor Stachurski som för närvarande läser sista terminen på förskollärarprogrammet vid Mälardalens

Högskola i Eskilstuna. Det är nu dags för oss att skriva vårt examensarbete där vi valt att undersöka hur förskolepersonal i förskolan arbetar med läroplanens mål inom matematik för att främja barns matematiklärande.Vi blev intresserade av att genomföra denna studie då Emanuelsson (2006) lyfter fram vikten av det första mötet med matematik, där han menar att en avgörande roll för barns syn samt intresse för matematik är beroende på hur de blir presenterade för ämnet redan i förskolan. Vi vill därför gärna intervjua dig om ditt arbete med matematik i förskolan. Vi vill också gärna genomföra observationer för att se hur det kan se ut i praktiken. Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning. Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du har rätten att när som helst avbryta ditt

deltagande utan närmare motivering och utan några negativa konsekvenser för dig. Intervjuerna beräknas pågå i 30 minuter och om det finns möjlighet spelar vi gärna in intervjuerna. Resultatet av intervjuerna kommer endast att användas till

forskningsändamål samt att dina uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt, där ditt namn samt namnet på förskolan kommer att anonymiseras. Observationerna kommer att genomföras under en till två dagar och sker efter samtycke med er.

Samtliga anteckningar och ljudinspelningar kommer vid kursens slut att förstöras.

Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens

högskola som i sin slutversion läggs ut på diva-portal.org. Ni kan då få chans till att ta del av studiens resultat.

[ ] Jag godkänner deltagande i denna studie. [ ] Jag godkänner inte deltagande i denna studie.

Ord och datum Underskrift

Med vänlig hälsning

Emilia Adolfsson Victor Stachurski

Mobilnummer: xxx Mobilnummer: xxx

Mail: xxx Mail: xxx

Eskilstuna 2017-11-07 Eskilstuna 2017-011-07

Handledare

Bilaga 3 Observationsschema

Observationsschema Förskola:_____________________

Vilka arbetsmetoder synliggörs?

Hur ser vi förskollärarna ta tillvara på barnens matematiska tankar?

Vilket matematiskt material finns i rummet?

Vilken matematik synliggörs av förskollärarna?

Bilaga 4 Framework vid tematisk analys