Avslutande tankar kring hur kreditgivare ser på revisorernas relationsmarknadsföring samt de slutsatser som dragits presenteras i detta avslutande kapitel. Sist läggs förslag på framtida forskning fram.
Syftet med studien var först och främst att se huruvida kreditgivare besvärades av relationsmarknadsföringens effekter på revisorernas oberoende, samt varför. Det handlade alltså om hur kreditgivarna upplevde revisorernas oberoende, hur högt yrkets ”profession-independence” var, snarare än hur det i verkligheten var, och det är det studien är byggd kring. Studien sökte också bilda en förståelse för vad som avgjorde huruvida kreditgivarna skulle se relationsmarknadsföringen som något negativt. Därmed studerades vilka faktorer som påverkade det upplevda oberoendet. Under studiens gång dök mycket sådan information upp.
De intervjuade upplevde revision som användbart för att försäkra sig om att finansiella rapporter var pålitliga. Resultaten gick i linje med teorin om revision som försäkran.
Resultaten studien genererade indikerar att relationsmarknadsföringen inte uppfattades som ett problem för revisorernas oberoende. Detta betraktas som en möjlig utbyggnad av teori kring både revisorernas marknadsföring och teori kring profession-independence, dock skulle större forskning vara nödvändig för att kunna generalisera. Profession-independence, uppfattningen av revisorernas oberoende gentemot sina klienter, var högt bland de intervjuade.
De intervjuade trodde att relationsmarknadsföringen kunde leda till vänskap mellan revisorerna och klienterna men de trodde inte att vänskapen skulle ha destruktiva effekter på revisorernas oberoende, och detta går att härleda till tre faktorer som identifierades i denna studie. De faktorer som påverkade de intervjuade kreditgivarnas bild av fenomenet, och presenterades i empirikapitlet, sammanfattas i Modell 1. Kunskapsluckan som uppsatsen sökte fylla var hur revisorernas ökade bruk av relationsmarknadsföring skulle uppfattas. Denna lucka kan ha påbörjats fyllas, även om ytterligare forskning är befogad.
35 Modell 1. Faktorer som bidrar till högt profession-independence
1. Upplevda mekanismer som förhindrar beroendeställning a) Vikten av att bevara ett gott rykte
b) Avskräckande lagstiftning
c) Interna kontroller och annan granskning (Stora byråer) d) Revisorernas värderingar
2. Goda erfarenheter av revisorer (Stora byråer)
3. Eget behov att agera i oberoende projiceras på revisorerna (Stora byråer)
Vissa faktorer som bidrog till högt profession-independence går kanske att förknippa med revisionsarenan som Öhman (2007) presenterade. Arbetsgivaren och professionen var ting inom revisionsarenen som, enligt studiens indikationer, kunde påverka profession-independence på så sätt att profession- independence kunde stärkas.
Stora och små revisionsbyråer uppfattades olika av de intervjuade och detta hängde ihop med att byråerna fick olika starkt profession-independence. Det gavs även indikationer på att revisionsarenan bör beskrivas olika för stora och små revisionsbyråer.
6.1. Förslag till framtida forskning
Med hänsyn till studiens avgränsningar kan resultaten vidareutvecklas genom liknande studier med större vidd. Större geografisk bredd kan behövas i en vidare undersökning, eftersom det enbart intervjuats kreditgivare i Karlstad och dessa antydde att Karlstads storlek påverkade revisorerna. Även andra grupper av intressenter kan vara intressanta att undersöka. Ifall detta görs kan resultat generaliseras. Större grupper med intervjupersoner kan bidra till studiens reliabilitet. Denna studie var kvalitativ. För att kunna göra generaliserande uttalanden kring hela kreditgivaryrket, eller andra grupper av intressenter, kan det vara befogat att göra kvantitativa studier med representativa urval.
Medan tidigare forskning har visat att det upplevs förekomma mekanismer inom revisionsyrket som försvårar oberoende har den här funnit det motsatta, att det upplevs förekomma mekanismer som stödjer det. Här kan ytterligare forskning befogas, för att reda ut vilken sorts mekanismer som uppfattas och som inte gör det.
Revisionsarenan är någonting som kanske bör beskrivas annorlunda för stora och små bolag, som beskrivits. Även detta är ett potentiellt forskningsområde.
36
Referenslista
Arnold, S., Nguyen, D. & Hartley, N. (2011). Pro bono service sheds new light into commercial friendship. Journal Of Strategic Marketing, 19(4):381-394.
Arya, A. & Glover, J. (2014) Auditor Independence revisited. Journal of
Accounting, Auditing and Finance, 29 (2), 188-198.
Blay, A. & Geiger, M. (2013) Auditor Fees and Auditor Independence: Evidence from Going Concern Reporting Decisions. Contemporary Accounting
Research, 30 (2), 579-606.
Broberg, P., Gerlofstig, C. & Umans, T. (2013). Balance between auditing and marketing: An explorative study. Journal of international accounting, auditing and
taxation, 22 (1), 57-70
Bruns, V. & Fletcher, M. (2007). Banks’ risk assessment of Swedish SMEs.
Venture Capital. 10 (2), 171-194
Carrington, T. (2010). Revision. 1. uppl. Malmö: Liber
Clow, K.E., Loudon, DL., McConkey, W. & Stevens, R.E. (2009). Accountants' attitudes toward advertising: a longitudinal study. Journal of services marketing, 23 (2), 124-131.
DeAngelo L. (1981). Auditor independence,‘low balling’ and disclosure regulation. Journal Of Accounting & Economics, 3 (2),113-127.
Deegan, C. & Unerman, J. (2011). Financial accounting theory. 2. European ed. Maidenhead: Mc Graw-Hill Education
Doyle, C. (2011). A dictionary of marketing. New ed. Oxford: Oxford University Press
Echeverri, P. & Edvardson, B. (2012). Marknadsföring i tjänsteekonomin. Lund: Studentlitteratur.
Ekengren, A. & Hinnfors, J. (2012). Uppsatshandbok: Hur du lyckas med din uppsats. Lund: Studentlitteratur
Eklöv, G. (1998). Kvalitet i revision: immanens eller transcendens? : en studie utifrån två
37
Ellingson, D.A., Hiltner, A.A., Elbert, D.J. & Gilett, J. (2002). Marketing: Where do accountants stand today?. Services marketing quarterly, 23 (3), 1-15. Gillham, Bill (2008). Forskningsintervjun: tekniker och genomförande. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Heischmidt, K., Elfrink, J. & Mays, B. (2002). Professional accounting services: Types of marketing communications used by CPAs. Services marketing quarterly, 23 (3), 63-72.
Hodges, S. & Young, L. (2009). Unconsciously competent: Academia’s neglect of marketing success in the professions. Journal of relationship marketing, 8 (1), 36- 49.
Jacobsen, D.I. (2002). Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur
Jeppesen, K.K. (1998). Reinventing auditing, redefining consulting and independence. European accounting review, 7 (3), 517-539.
Jönsson, S.A. (2004). Revisorrollens nedgång och fall. Göteborg: GRI [Elektronisk].Tillgänglig:
http://hdl.handle.net/2077/2976
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Mautz, R.K. & Sharaf, H.A. (1961). The philosophy of auditing. Sarasota, Fla.: American Accounting Association
Moberg, K. (2006). Bolagsrevisorn: oberoende, ansvar, sekretess. 3., [omarb.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik
Moore, G. & Ronen, J. (1990). External audit and asymmetric information.
Auditing: a journal of practice & theory, 9 (supplement), 234-242.
Palmatier, P.W. (2008) Relationsship marketing. Relevant knowledge series. Massachusetts: Marketing Sciense Institute.
Ravald, A. & Grönroos, C. (1996). The value concept and relationship marketing. European journal of marketing, 30 (2), 19-30.
38
Revisorsnämnden (2014) Sök praxis
[Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.revisorsnamnden.se/rn/app/praxis/alphabet?praxis_letter=o&Vis a.x=17&Visa.y=15 [2014-03-23]
Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi
SFS 2001:883 Revisorslagen. Stockholm: Justitiedepartementet
Tang, TL., Moser, HR. & Austin, MJ. (2002). Attitudes Toward Advertising by Accountants: Scale Validation and Application. Service marketing quarterly, 23 (3), 35-62.
Trost, J (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur Ulaga, W. (2003). Capturing value creation in business relationships: A customer perspective. Industrial marketing management, 32 (8), 677-693.
Öhman, P. (2007). Perspektiv på revision: tankemönster, förväntningsgap och dilemman. Diss. Sundsvall: Mittuniversitetet, 2007
39