Resultatet i undersökningen visar att pedagogerna har förhållandevis en positiv
upplever vissa brister i den egna kompetensen och menar att det bör läggas ett större fokus på kommunikation med föräldrar under utbildningen eftersom den kompetensen de har idag är ett resultat av erfarenhet inom yrket. Samtidigt har dem åtgärder och förebyggande åtgärder som är en hjälp då de exempelvis kan boka in tolk till olika samtal, använda kollegors språkliga kunskaper och använda sig av digitala medier med flera. Som nämnt i tidigare avsnitt upplevs syftet som uppfyllt då det sökte att öka kunskapen om förskolepedagogers upplevelser kring kommunikationen med föräldrar som har ett annat modersmål än svenska, vilket gjordes genom de semi-strukturerade intervjuerna. Frågeställningarna upplevs även dem som uppfyllda eftersom den egna kompetensen upplevs av pedagogerna som bristande; åtgärderna som förskolorna arbetar med i situationer där kommunikationen blir lidande rör sig från tolksamtal, kollegors
språkkompetens, informations-kompendium och digitala medier till ens egna mimik och kroppsspråk.
6.1 Studiens relevans för socialt arbete och samhället i stort
Arbetets resultat anses vara relevant för socialt arbete främst i ett förebyggande syfte. Detta då Sverige består av flera kulturer och språk samt människor med väldigt olika bakgrunder och upplevelser som ska bo i samma land och komma överens, att då inte kommunicera så att den andra partnern förstår kan skapa ett socialt problem samt ett samhällsproblem. Att inte förstå varandra och inte kunna kommunicera kan enkelt skapa missförståelse, vilket i sin tur kan leda till mer negativa konsekvenser såsom
aggressionsproblem och missbruksproblem samt tendenser till våld.
Vi menar att uppsatsens resultat kan ha en stark betydelse för samhället i stort, detta genom att man förstår vikten av kommunikation i dagens Sverige. Ett Sverige som växer för var dag och innefattar flera kulturer med en helt annan kommunikation än den vi har i det svenska samhället idag. Att människor med olika kulturer och språk flyttar till Sverige gör att samhällets kommunikationsstrategier behöver utvecklas för att bemöta efterfrågan. Att skriva ett arbete som fokuserar på pedagoger och föräldrar men där (enligt vår mening) konsekvenserna mest hamnar hos barnen visar hur otroligt viktig kommunikation är.
Vi som har genomfört uppsatsen tror på att när det sker en sådan stor förändring som det just nu sker i Sverige med massinvandringen, är det lätt för de som redan är bosatta i Sverige att skapa sig en oro. En oro för det okända. Denna oro kan te sig på olika sätt men vanligast enligt oss är att man blir rädd för de okända och det nya, detta kombinerat med internet-världen där vem som helst kan lägga upp en text och dela den till
människor som tror på vad texten försöker att förmedla.
Det är där som denna uppsats kan bli till stor hjälp, att genom att våga kommunicera med dessa människor och bilda en egen uppfattning och relation menar vi är en viktig byggsten för hela samhället och invandringen i Sverige.
Att undersöka föräldrar med ett annat modersmål än svenska och deras upplevelser och erfarenheter skulle kunna ge en större förståelse av kommunikation i olika situationer. Detta skulle kunna ge relevans för socialt arbete genom att gynna integrationen då man får höra föräldrarnas perspektiv och kan arbeta utifrån det för att ge dem bättre
förutsättningar att komma in i det svenska samhället.
Genom att visa hur viktig och central kommunikationen är i arbetet med att förstå, agera och implementera sig själv (förälder) och sin familj i förskolemiljön som är en början in i integrationen så skulle ”vi-och-dem” (SOU 2006: 73) känslan kunna minska avsevärt och där ett mer gemensamt tänk kunna växa fram.
6.2 Slutsatser i relation till praktisk tillämpning och fortsatt forskning
Delar av socialt arbete kan ses i läroplanen för förskolan där det framgår att de ska förbereda barnen på ett mer internationaliserat samhället (Lpfö, 2016 rev.). Däremot kan antagandet göras att det förmodligen är enklare för barn att anpassas in i detta och att det är föräldrarna som kan komma att behöva arbeta mer för sin anpassning och förståelse för andra. Denna undersökning visar att kommunikationen med de föräldrar som har ett annat modersmål kan vara svårt och frustrerande och att det krävs en större kompetens i att möta föräldrarna i kommunikationen.
Slutsatser som kan dras av detta arbete i relation till praktisk tillämpning inom området socialt arbete är se och att ta tillvara på potentialen som finns i förskolan för integration då förskolan är en av de första instanserna som nyanlända möter i sitt nya samhälle. Förskolan har en potential inom det sociala arbetet som en viktig arena för integration, men det saknas spetskompetens inom området samt fokus på detta under utbildning, det räcker inte med erfarenhetsbaserad kunskap.
Ett förslag till praktiska insatser med grund av detta arbete vara att bredda detta området i olika lärarutbildningar, att helt enkelt utöka det från att lära sig kommunicera med barn till att även lära sig hur man på bästa sätt kommunicerar med föräldrar. Främst lära sig kommunicera med föräldrar med ett annat modersmål än svenska.
Ett intressant fokus på fortsatt forskning inom området kan vara forskningsstrategier tillsammans med integration och vilket stöd förskolepedagoger har i arbetet med
kommunikation. Även att undersöka föräldrar med ett annat modersmål än svenska och utifrån deras perspektiv, upplevelser och erfarenheter av kommunikation med
förskolepedagoger. Det skulle vara betydelsefullt för blivande pedagoger och dom som redan är yrkesverksamma.
Det skulle även kunna ha en viss relevans för socialt arbete på det sätt att det skulle gynna integrationen, visserligen på ett begränsat område men ändå på en samhällsnivå om det skulle genomföras i hela landet. Tydligare kommunikation, med gemensamma betydelser för att koppla till symbolisk interaktionism, skulle kunna minska ”vi-och-dem”-tänket (SOU 2006:73) och istället skulle ett mer gemensamt tänk kunna växa fram.
Referenser
Ahrne, G. och Svensson, P. (red.) (2014) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm, Liber AB
Akademikerförbundet SSR (2014) Global definition av professionen socialt arbete. Stockholm. Angel, B. & Hjern, A. (2004) Att möta flyktingar. Lund: Studentlitteratur
Bergmark, A., Bergmark, Å. och Lundström, T. (2014) Evidensbaserat socialt arbete – teori, kritik, praktik. Stockholm, Natur & Kultur
Bouakaz, L. 2007. Parental involvement in school – what hinders and what promotes parental
involvement in an urban school. Diss., Lunds Universitet.
https://dspace.mah.se/handle/2043/4684 hämtad 170426
Bozarslan, A. (2001) Möte med mångfald – förskolan som arena för integration. Stockholm, Liber AB.
Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Stockholm, Liber AB. Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken - För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. AB.
Ellneby, Y. (2007) Pedagoger mitt i mångfalden. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio AB Eriksson- Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2014) Intervjuer. I Ahrne, G. och Svensson, P. (red.) 2014. Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm, Liber AB, ss 36-56
Europeiska arbetsmiljöbyrån. Psykosociala risker och stress på arbetsplatsen.
https://osha.europa.eu/sv/themes/psychosocial-risks-and-stress Hämtad 170518
Fast, C. 2007. Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och
skola. Diss., Uppsala Universitet.
Faulker, Gerstenblatt, Lee, Vallejo och Travsis. 2014. Childcare providers: Work stress and personal well-being. Journal of Early Childhood Research. Volym 14, nr. 3. Sida 280-293
http://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/1476718X14552871 hämtad 170618 Gustafsson, B., Hemerén, G. och Petterson, B. (2011). God Forskningsed. Stockholm, Vetenskapsrådet.
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/ Hämtad 170516 Lunneblad, J. 2013. En studie av mottagandet av nyanlända barn och familjer i den svenska förskolan. Nordic early childhood education research. Volym 6, nr. 8. Sida 1-14. ISSN 1890-9167
https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/viewFile/339/578 Hämtad 170519
Lärarförbundet, (2015). Allt fler blir sjuka av stress.
http://forskolan.se/allt-fler-blir-sjuka-av-stress/hämtad 170616 Lärarförbundet, (2014) Ökade krav ger nya utmaningar.
http://forskolan.se/okade-krav-ger-nya-utmaningar/hämtad 170616
Mead, G H. (1976) Medvetandet jaget och samhället, från socialbehavioristisk ståndpunkt. Kalmar, Östra Smålands Tryckeri AB.
Månsson, S-A. (2013). Interaktionistiska perspektiv på studier av sociala problem – processer, karriärer och vändpunkter. I Meeuwisse, A. och Swärd, H. (red.) 2013. Perspektiv på sociala problem. 2 uppl., Stockholm: Natur & Kultur, ss 167-185.
Perlinski, M. (2015). Kvantitativ metod sett inifrån köket. I Dahlgren, L. och Sauer, L. (red.) 2015. Att forska i socialt arbete. Utmaningar, förhållningssätt och metoder. Holmbergs i Malmö AB, ss 31-60
SAOL, Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. (2015) 14 uppl. Stockholm: Svenska Akademien.
http://www2.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_o rdlista/saol_13_pa_natet/ordlista hämtad 170515
Sandberg, A. och Vourinen, T. 2008. Preschool – home cooperation in change.
International Journal of Early Years Education. 16 juni.
SFS 2010:800 Skollag. Stockholm, Utbildningsdepartementet.
http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2010:800 hämtad 170613
Skans, A. (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. Licentiatavhandling, Malmö Högskola.
http://hdl.handle.net/2043/11603 Hämtad 170515
Skolinspektionen (2016) Förskolans pedagogiska uppdrag – om undervisning, lärande och
förskollärares ansvar. Stockholm.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapp orter/kvalitetsgranskningar/2016/forskolan-ped-uppdrag/rapport-forskolans-pedagogiska-uppdrag.pdf hämtad 170613
Skolverket (2017). Läroplan för förskolan Lpfö 98[rev.2016.]. Stockholm: Skolverket
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws %2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D 2442 Hämtad 170519
Socialstyrelsen (2010) Interkulturellt socialt arbete.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-6-9 Hämtad 170501
SOU 2006:73. Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering. Den segregerade integrationen. Om social sammanhållning och dess hinder.
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2006/07/sou-200673/ Hämtad 170501
Säljö, R. (2000) Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm, Prisma. Tallberg Broman, I. (2009). ”No parent left behind”. Föräldradeltagande för inkludering och
effektivitet. Educare: 2-3, Holmbergs AB, Malmö. 221-240. Elektronisk resurs. Hämtad
170525
https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/13296/Educare%202009%2 02-3.pdf?sequence=1&isAllowed=y
Watt Boolsen, M. (2014). Kvalitativa analyser. Falkenberg, PrePress Team Media Sweden, AB.
Bilaga A : Missivbrev
Hej!
Vi heter Ida Blom och Rami Amin och studerar socialt arbete vid Högskolan i Halmstad. Vi läser just nu vår sjätte och sista termin och arbetar i detta nu med en C-uppsats om 15 HP där vi förväntas göra en fältförlagd studie inom socialt arbete.
Studien som vi kommer att göra har som syfte att ur pedagogernas perspektiv beskriva svenskspråkiga förskole-pedagogers uttryckta uppfattningar och erfarenheter av kommunikation och samverkan med föräldrar/vårdnadshavare med andra modersmål.
För att möjliggöra denna studie önskar vi genomföra intervjuer där vi gärna kan använda oss av någon form av ljudupptagning. Intervjuerna kommer ta mellan 30-60 minuter
Inspelningen kommer att sparas till dess att presentationen av studieresultatet blivit godkänd av examinator/-er vid Högskolan i Halmstad. Efter det så raderas inspelningen.
Vidare är deltagandet frivilligt och ifall du skulle vilja så kan du när som helst avbryta intervjun och därmed deltagandet.
Undersökningens resultat kommer endast att användas i utbildningssyfte, där en redovisning för kurskamrater samt examinator/-er kommer att hållas vid Högskolan i Halmstad. Du kommer att ha möjlighet att kunna ta del av vår färdiga studie om så önskas då arbetet kommer läggas upp i Diva och därefter kommer alla intervjuer att avidentifieras.
Tack på förhand.
Har ni några funderingar kan ni kontakta oss på följande mailadresser; Ida Blom, idaXXXX@gmail.com
Bilaga B : Intervjuguide Inledning/ Bakgrundsfrågor
• Utbildning? Senaste utbildningen?
• Arbetslivserfarenhet har du inom förskoleverksamheten?
• Vilken erfarenhet och upplevelser har du av samverkan med föräldrar som har ett annat modersmål än svenska?
• Hur många språk är representerade i er föräldragrupp?
Kommunikationsstrategier
• Hur upplevs kommunikationen mellan er pedagoger och vårdnadshavare?
• Hur går ni tillväga för att göra er förstådda samt förstå föräldrarna i de dagliga samtalen? • Hur upplever du ev. arbete med tolk? I vilken situation?
• Vilken skriftlig information och dokumentation existerar i er verksamhet?
• Hur kommuniceras läroplanens innehåll och mål till föräldrar som inte har svenska som modersmål?
• Uppföljning av läroplansmål? Kommuniceras hur?
• Under vilka tillfällen/omständigheter blir kommunikationen lidande för pedagogerna? • Åtgärder vid lidande kommunikation?
Samverkan
• Föräldrasamverkan i allmänhet? Främjande? Svårigheter?
• Likheter/svårigheter i jämförelse med svenskspråkiga vårdnadshavare? • Former av samverkan i verksamheten mellan pedagoger och föräldrar?
• Hur ser du på föräldrasamverkan utifrån barns trivsel, utveckling och lärande i förskolan? • Hur ser du på den information du fått kring barnen du möter?
Föräldrars/vårdnadshavares delaktighet och inflytande
• Språk och kommunikation i relation till föräldrasamverkan? Hur? Vad? Vilket sätt? • Föräldrars delaktighet och inflytande? Vad kan det handla om? Vad vill föräldrarna? • Behöver delaktigheten ökas? T.ex. utv.samtal/föräldramöte/hemsidor
• Fördelar/nackdelar? Svårt/lätt?
Förskolepedagogernas förutsättningar - resurser och kompetens
• Stöd och resurser, motsvarar det ditt/dina behov?
• Din egna kompetens, motsvarar det dina behov och verksamhetens krav/mål? • Saknas det resurser/kompetens?
Avslutande del
• Tillägg? Förtydliganden?
• Får vi återkomma vid oklarheter? • Tack för medverkan
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se
Ida Blom Rami Amin