Syftet med detta arbete var att ta reda på byggentreprenörernas syn på införandet av DfD i byggsektorn. Syftet belyser även vilka problem, hinder men även fördelar som totalentreprenörer ser med DfD.
Projektering för demontering enligt informanterna är inte en vanligt förekommande projekteringsmetod inom den svenska byggbranschen. Det krävs större ambitioner från politikerna och internationella myndigheter för att utveckla styrmedel som möjliggör projektering för demontering i byggsektorn. Detta resulterar i att DfD bli en obligatorisk process i projekteringsskede. Det behövs en interaktion och dialog mellan byggentreprenörer, materialleverantörerna och beställare för att tillämpa en sådan process. Det framkom via studiens resultat att det saknas ett gemensamt standardiseringssystem mellan de olika byggföretagen.
En förutsättning för att projektering för demontering ska få fotfäste i byggbranschen är efterfrågan från beställarens sida. För att efterfrågan ska existera måste beställaren se fördelarna med användning av DfD och samtidigt en ekonomisk vinning. Men för närvarande saknas dokumenterade utredningar gällande ekonomisk vinning. Det är svårt att se den kortsiktiga nyttan med DfD om 50–70 år därför identifierades den ekonomiska aspekten som det främsta hindret. En av de viktigaste fördelar med att projektera för demontering är flexibiliteten som förenklar renoveringsarbete, ombyggnation och förändring av verksamhet. Detta kan skapa en ny marknadsföringsstrategi och höja kostnadsvärdet för fastighetsägare. Utformning av en byggnad är ett avgörande moment för att reducera byggtider men också en lösning på den rådande arbetskraftsbristen i byggsektorn.
När det gäller införandet av DfD i byggsektorn råder definitivt osäkerhet och risk bland totalentreprenörerna när det gäller återanvändning av material. Till skillnad från återanvändning är återvinningen en vanligt förekommande avfallshantering i produktionsskede. Med tillämpning av miljöcertifiering tillkommer ett krav på framtagning av en loggbok och med hjälp av denna möjligt att identifiera ingående material som går att återanvända i framtiden. Att bygga miljöanpassat är aktuellt bland företagen där satsningen går att energihushålla byggnaden under drifttiden. Om livscykeltänkande och cirkulär ekonomi ska tillämpas måste fokus ligga på slutskedet där demonteringsfasen räknas in. För att underlätta och möjliggöra projektering för demontering ska ett BIM-verktyg användas. Dagens byggmodeller är en kombination av platsgjuten och prefabricerade byggelement. Stomleverantörerna i Sverige erbjuder redan i dag demonterbara stomelement men det krävs att totalentreprenörer ska vilja tillämpa dessa i sina projekt.
Från studiens analys framkom att det fortfarande existerar kunskapsbrist bland totalentreprenörerna kring ämnet och därför behövs mer kännedom genom att införa nya utbildningar som behandlar ämnet då respondenterna visade ett stort intresse i ämnet.
34
Referenser
Adams, K. T., Osmani, M., Thorpe, T. & Thornback, J. (2016). Circular economy in
construction: current awareness, challenges and enablers. Waste and Resource Management, 170, pp. 15-24. DOI: 10.1680/jwarm.16.00011
Addis, B. & Jenkins, O. (2008). Briefing: Design for deconstruction. Waste and Resource
Management, 161(1), pp. 9-12. DOI: 10.1680/warm.2008.161.1.9
Akbarnezhad, A., Ong, K. C. G. & Chandra, L. R. (2014). Economic and environmental assessment of deconstruction strategies using building information modeling. Automation in
Construction, 37, pp. 131–144. DOI: 10.1016/j.autcon.2013.10.017.
Akinade O. O, Oyedele L. O, Bilal M, Ajayi S. O, Owolabi H. A, Alaka H. A, Bello S. A, (2015). Waste minimisation through deconstruction: A BIM based Deconstructability
Assessment Score (BIM-DAS). Resources, Conservation and Recycling, 105: 167–176. DOI: 10.1016/j.resconrec.2015.10.018
Ball, R. M. (2011). Re-use potential and vacant industrial premises: Revisiting the
regeneration issue in Stoke-on-Trent. Journal of Property Research, 19(2), pp. 93–110. DOI: 10.1080/09599910210125223.
Bamb (2016). Bamb – Buildings as material banks. https://www.bamb2020.eu/ [2019-05-23]. Boverket (2012). Bygg hållbart. https://sverige2025.boverket.se/bygg-hallbart.html [2019-04- 18].
Bullen, P. A. (2007). Adaptive reuse and sustainability of commercial buildings. Facilities, (1/2), p. 20. DOI: 10.1108/02632770710716911
Burchard, C., Flesche, F. (2005) Water house. Prestel Pub
Brand, S. (1994). How Buildings Learn: What Happens After they’re Built. Penguin Group Bryman, A. (2016). Social research methods. Oxford: Oxford University Press
Chini, A., Kibert, C. & Languell, J. (2001). Deconstruction as an essential component of sustainable construction. CIB World building congress, 54.
https://www.irbnet.de/daten/iconda/CIB3122.pdf
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur
Crowther P. (2002). Design for buildability and the deconstruction consequences. Design for
Deconstruction and Material Reuse. Rotterdam: CIB Publication
Crowther, P (2005). Design for disassembly - Themes and principles. RAIS/BDP Environment
35
Densley Tingley, D. & Davison, B. (2012). Developing an LCA methodology to account for the environmental benefits of design for deconstruction. Building and Environment, 57, pp. 387–395. DOI: 10.1016/j.buildenv.2012.06.005.
Di Maria, A., Eyckmans, J. & Van Acker, K. (2018). Downcycling versus recycling of construction and demolition waste: Combining LCA and LCC to support sustainable policy making. Waste Management, 75, pp. 3–21. DOI: 10.1016/j.wasman.2018.01.028.
Eberhardt, L. C. M., Birgisdóttir, H. & Birkved, M. (2019). Life cycle assessment of a Danish office building designed for disassembly. Building Research & Information, 47(6), p. 666. DOI: 10.1080/09613218.2018.1517458
European Commission (2018). Guidelines for the waste audits before demolition and
renovation works of buildings. http://ec.europa.eu/growth/content/eu-construction-and- demolition-waste-protocol-0_en [2019-05-23].
eBVD (2016). Anvisningar för att upprätta en byggvarudeklaration i eBVD-applikationen
enligt eBDV-2015 standarden. https://byggmaterialindustrierna.se/wp- content/uploads/2018/04/Guidelines-SVE-003.pdf [2019-05-23] Energihandboken (2019). Primärenergi.
https://www.energihandbok.se/primarenergi?fbclid=IwAR1R4KoXiYshFteojCy_C9SR_PMJ
nPvHFy_EkvpCzdsSSMBAirNEluYaCfA [2019-05-23]
Ellen Macarthur foundation (2013). Towards the circular economy.
https://www.ellenmacarthurfoundation.org/assets/downloads/publications/Ellen-MacArthur- Foundation-Towards-the-Circular-Economy-vol.1.pdf [2019-05-04].
EPA (2017). Deconstruction Manual for Construction and Demolition.
https://www.epa.gov/cd-materials/deconstruction-manuals-construction-and-demolition-cd- projects-0 [2019-05-23]
Eriksson, T., Fhager, M. & Rolandsson, R. (2009) Att projektera för demontering,
Undersökning av stomsystem. Kandidatuppsats, Institutionen för bygg- och miljöteknologi.
Göteborg: Chalmers Tekniska Högskola.
http://documents.vsect.chalmers.se/structuralengineering/ SorenLindgren/exjobb/exjobb09demontering.pdf
Fahlén, E., Sidenmark, J., Löfås, P. & Cusumano, L. (2017) Design for deconstruction,
Kartläggning av byggnadselement.
http://vpp.sbuf.se/Public/Documents/ProjectDocuments/6aac7324-5725-41b2-8af3-
555a26a2b58a/FinalReport/SBUF_13369%20Slutrapport%20Design%20for%20Deconstructi on.pdf [2019-05-23].
FN (1987). Omställning till hållbar värld brådskar [broschyr].
https://fn.se/wp-content/uploads/2016/08/Faktablad-2-12-Hållbar-utveckling.pdf Gorgolewski, M. (2006). The implications of reuse and recycling for the design of steel buildings. Canadian Journal of Civil Engineering, 33(4), pp. 489–496. DOI: 10.1139/L06- 006.
36
Hart, J. et al. (2019). Barriers and drivers in a circular economy: the case of the built environment. Procedia CIRP, 80, pp. 619–624. DOI: 10.1016/j.procir.2018.12.015. Høibye, L. & Sand, H. (2018). Circular economy in the Nordic construction sector:
Identification and assessment of potential policy instruments that can accelerate a transition toward a circular economy. Nordic council of ministers. http://www.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1188884&dswid=3381
IVL (2018). Cirkulär ekonomi i byggbranschen.
https://www.ivl.se/download/18.14bae12b164a305ba11aa53/1535448825219/C338.pdf
[2019-05-23]
Kanters, J. (2018) Design for Deconstruction in the Design Process: State of the Art.
Buildings, (11), s. 150. doi: 10.3390/buildings8110150.
Kibert, C. J. (2013). Sustainable Construction: Green Building Design and Delivery. Hoboken, N. J.: John Wiley & Sons
Kronenburg, R. (2014). Architecture in motion. Oxford: Routledge
Kronenburg, R. (2007). Flexible: Architecture that Responds to Change. London: Laurence King
Larsson, L. (2014). Tillämpad kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur Larsson, N. K. (1999). Sustainable Development and open building.
https://www.researchgate.net/profile/Nils_Larsson/publication/259871951_Sustainable_Devel
opment_and_Open_Building/links/0a85e52e52758025d4000000.pdf [2019-05-23].
LEED (2019). LEED v.4 Building design and construction [broschyr].
file:///D:/Downloads%20Google%20Chrome/LEED_v4.1_BD_C_Guide_04092019__1_.pdf
Liljehov, F. & Lundberg, C. (2016). Byggnaders Inbyggda Energi: En livscykelanalysmodell. Kandidatuppsats, Industrial Engineering and Managent. Stockholm: KTH http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:952003/FULLTEXT01.pdf?fbclid=IwAR1hhYYJdScg_64yn4yA3 m9KoNNR7sv47Oa9LUydiNOVgvoR8xlUuNcgFkg
McAllister, P. (2009). Assessing the valuation implications of the eco-labelling of commercial property assets, Journal of Retail and Leisure Property, 8(4), pp. 311–322. DOI:
10.1057/rlp.2009.12.
Miljöhandlingsprogram (2002). Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32002D1600&from=EN [2019-05-04]
Nationalencyklopedin (2019). Energieffektivisering.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/energieffektivisering?fbclid=IwA
R2xox2-XyqQgTzxP_Jq9Uq81abszcVXksTzIcUm-QSfQXjddddXeLGBmA0 [2019-05-23]
Naturvårdsverket (2019). EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi.
37
miljooarbete/Cirkular-ekonomi/?fbclid=IwAR3lyL-
9QdPBoz6bNczTql5khE0bcsYMQuzfSLViI5BqX6UxU10fChu20AU [2019-05-23]
Naturvårdsverket (2018). Energieffektivisering i bostäder och lokaler.
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat- efter-omrade/Energi/Energieffektivisering/Bostader-och-lokaler/
[2019-03-11]
Naturvårdsverket (2017). Ekonomiska styrmedelför miljöns skull.
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-8215-9.pdf?pid=394
[2019-05-04].
Naturvårdsverket (2016). Avfall i Sverige 2016.
https://www.scb.se/contentassets/842cdb4c880247b28fad6fef853a0526/mi0305_2016a01_br_ misambr1801.pdf [2019-05-04].
NASA (2016). Annual Global Temprature, 1880-2015. https://svs.gsfc.nasa.gov/12133 [2019-03-11].
NCC (2015). Hur svenskarna vill bo [broschyr]. https://miljo-utveckling.se/files/2015/02/Hur- svenskarna-vill-bo_NCC.pdf
Pokrant, G. (2006). The Profit Statement. Reznick Group Riksarkivet (u.å.) Fyrkantigt soldattält.
https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=Fyrkantigt%20soldatt%C3%A4lt&page=1&postid=Arkis %209AB5DFB5-816A-4F39-8F13-
83AFE4041365&tab=post&FacettState=undefined%3Ac%7C&fbclid=IwAR2z6x4E0ocNkn Ds3aMOhCfDPR8VW9ReOu58uvhmZCTVz6LGPgVoVq_zM-c#tab [2019-05-03] Rios, F. C., Chong, W. K. & Grau, D. (2015). Design for Disassembly and Deconstruction - Challenges and Opportunities. Procedia Engineering, 118, pp. 1296–1304. DOI:
10.1016/j.proeng.2015.08.485.
Salama, W. (2017). Design of concrete buildings for disassembly: An explorative review.
International Journal of Sustainable Built Environment, (6), s 617-635. DOI:
10.1016/j.ijsbe.2017.03.005
Saleh, T.M. (2009). Building green via design for deconstruction and adaptive reuse. Masteruppsats, Institution i byggteknologi. Florida: Florida Universitet.
http://etd.fcla.edu/UF/UFE0024439/saleh_t.pdf
SGBC (2019). Certifiering. https://www.sgbc.se/certifiering/ [2019-05-03] Stella M. C. (U.Å.) The Adaptive Reuse of Buildings: Remembrance or Oblivion.
https://www.icomos.org/victoriafalls2003/papers/B1-2%20- %20Casal%20%2B%20photos.pdf
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
38
Svanen (2016). Småhus, flerbostadshus och byggnader förskolor och förskolor. https://www.svanen.se/Vara-krav/Svanens-kriterier/kriterie/?productGroupID=52 [2019-05-03]
Svensk betong (2019). Exponeringsklasser betong. https://www.svenskbetong.se/bygga-med- betong/bygga-med-platsgjutet/hallbart-byggande/exponeringsklasser-betong [2019-05-23] Svensk Byggtjänst (2016). En introduktion till miljöcertifiering.
https://byggtjanst.se/acdmy/en-introduktion-till-miljocertifiering/ [2019-05-03]
Tahiri, A. (2011). Livscykelanalys på passivhus och narmalhus m.a.p totalt CO2-utsläpp. Masteruppsats, Institutionen för bygg- och miljöteknologi. Lund: Lund Universitet. http://www.byfy.lth.se/fileadmin/byfy/files/TVBH-5000pdf/TVBH-5065ATweb.pdf Thormark, C. (2008). Projektera för demontering & återvinning. Stockholm: Svensk byggtjänst
Vattenfall (2019). Miljöcertifieringar för byggnader.
https://www.vattenfall.se/foretag/miljo/miljocertifiering/?fbclid=IwAR3d9PS2fw_LDNdFM
39
Bilagor
Bilaga 1
Vi är två studenter som just nu skriver vårt kandidatarbete på Malmö Universitet.
Syftet med vårt arbete är att utreda entreprenörernas synvinkel för införandet av ”Projektering för demontering” i byggsektorn, vilka problem och utmaningar som de tror att projektering för demontering kan ge upphov till, samt vad som krävs ur deras perspektiv för att införa PfD i byggsektorn.
Syftet med PfD är att underlätta rivning genom att konstruktioner kan demonteras och därmed underlätta att sluthanteringen kan göras så högt som möjligt i prioriteringstrappan.
1. Kan du presentera dig kort och berätta om din roll på ”företagsnamn”? 2. Vilka projekt bygger mest ”företagsnamn” av?
3. Vilken byggmodell använder ni? Platsbyggt, prefabricerad? Utvecklar ni kontinuerligt era metoder att montera nya byggnader på?
4. Miljöcertifierar ni byggnader? Om ja, Vilken nytta av att miljöcertifiera byggnader? 5. Enligt (Svanen/Breeam) kan poäng tjänas genom användning av att återanvända
material (till exempel återanvändning av befintliga fasader, återanvändning av befintlig byggnadsstomme som tidigare använts på platsen). Tillämpas det i era projekt? Om ja, vilka material och på vilket sätt?
6. Hur ser situationen ut med projektering för demontering i byggsektorn enligt dig? 7. I Boverkets vision för 2025 står att bebyggelsen ska utformas flexibelt med möjlighet
till utveckling, förändring, demontering och återuppbyggnad. Hur jobba ”företagsnamn” mot det?
8. På vilket sätt tror du att PfD kommer att påverka er produktion om det implementeras i framtiden? Nackdelar/fördelar enligt dig
9. Vad krävs ur ”företagsnamn” synvinkel för att införa PfD i byggsektorn? 10. Hur tror du att PfD kan påverka ekonomin i ett projekt?
40 Bilaga 2. Trellegräv
1. I vilken region är ni mest verksamma i? 2. Beskriv hur ni utför rivningsarbete.
3. Har ni utförd rivning av en prefabricerad byggnad? Hur länge tidsmässigt är det annorlunda från icke prefab byggnad?
4. Har ni utförd rivning av en demonterbar byggnad? (Om ja, hur lång tid tar det för er?) 5. Hur hanteras byggdelar efter rivning. Behövs det speciella kunskaper/verktyg för att ta
isär demonterbar byggnad?
6. Tror du att i framtiden det skulle behövas kurser/utbildningar för att demontera en byggnad?
7. Hur stor andel av avfallet sälj för återanvändning? Återvinning? Vad gör man med resterande? Hur förvaras material som ska återvinnas/återanvändas?
8. Hur ser intresset ut av försäljning av återanvänt material? Vilka material säljs mest av? Vad ser du för fördelar/nackdelar?
9. Vi har läst att ni återvinner byggnadsmaterial. Hur upplever ni marknaden för
återanvänt material? Skulle utökning/förbättring av marknaden behövs? Och på vilket sätt?
10. Hur ser marknadsföring ut när det gäller försäljning av återanvänt material?
11. Utför ni kvalitetskontroll av material innan vidare försäljning? Om ja, vilka material har långt
12. Ur er synpunkt, vilka är de största problem för att öka återanvändningen?
13. Kan man stimulera byggsektorn med att bygga demonterbara byggnader genom att ta mindre betald för rivningen?
14. I Boverkets vision för 2025 står att det ska byggas så att förebygga uppkomst av avfall. Hur ser du på det som ett rivningsföretag? Hur kommer det påverka er? 15. Hur ser era mål utifrån återvinning/återanvändning?