Syftet med studien var att utveckla befintlig teori inom samskapande av värde i kontexten IoT-ekosystem. Inom detta valde vi att fokusera på vilka individuella perspektiv och förutsättningar som yttrar sig bland de skilda deltagarna, för att se hur sammansättningen av aktörer påverkar samskapandet. Genom att koppla samskapande av värde till inter-organisatoriska samarbeten, specifikt affärsekosystem, har vi också visat att det forsknings-området kan användas för att erhålla en inledande förståelse för hur aktörer organiserar sig inför ett gemensamt arbete kring IoT.
Till stor del bekräftar vårt resultat teori kring samskapande av värde. Samarbetet i IoT-ekosystemet präglades av de involverades individuella perspektiv och inledande förutsättningar. Då aktörernas skilda drivkrafter tenderade att färga synen på de gemensamma målen, poängterades behovet av att identifiera och hantera dessa. En grund-förutsättning för samskapandet framhölls som spridningen och integreringen av resurser. I linje med tidigare forskning visade studien på en komplexitet relaterad till att koordinera resursintegration och arbete samt att hantera relationerna mellan aktörerna.
Vi ser också unika faktorer kring samskapande av värde kopplat till IoT-ekosystem.
Studien visar på att områdets medföljande komplexitet kräver en heterogen sammansättning av aktörer. Det framträdde två skilda tankesätt på IoT som begrepp och, utifrån det, en uppdelning av aktörerna. Det här utmanade aktörerna till att förena sina resurser och skapa något gemensamt. Dels färgade tankesättet aktörernas drivkraft till att delta och dels drev det de operativt aktiva till att utforska skilda områden. En central utmaning är att bevara fördelarna med en heterogen expertis och få de skilda parterna att nå en gemensam världsbild.
I linje med relaterad forskning uttrycktes värde som något mångfasetterat, men ett genomgående fokus på att erhålla kunskap och nya kontakter framträdde. Det faktum att IoT är komplext och att parterna är nya inom området ser vi som en förklaring till att den ekonomiska vinningen är sekundär. När affärsmöjligheter framträder anser vi att värdesynen kan förändras mot att inkludera det monetära i högre grad.
Vårt bidrag kan därför sammanfattas i tre delar: (i) Tidigare forskning kan i stor utsträckning användas för att förstå hur sammansättningen av aktörer påverkar samskapande av värde i IoT-ekosystem. (ii) Komplexiteten som omger IoT kräver en heterogen expertis, med detta följer skilda tankesätt på IoT vilka inte alltid är förenliga. (iii) På grund av att området är relativt outforskat definieras värde främst i termer av kunskap och kontakter.
Vi anser inte att vår studie kan användas för att dra generella slutsatser kring samskapande av värde i IoT-ekosystem. Det studerade fallet lyfter fram intressanta aspekter för nybildade ekosystem, för att kunna sätta dessa i ett större sammanhang krävs emellertid vidare forskning. Vi vill lyfta fram behovet av att göra liknande studier i andra, både ny-startade och mogna, IoT-ekosystem för att undersöka om våra upptäcker förekommer i fler kontexter. Dessutom behöver det förklaras hur skilda perspektiv och inledande förutsättningar kan överbryggas. Slutligen ser vi att det bör studeras hur samskapande av värde i ett IoT-ekosystem påverkas när sammansättningen utvidgas till att involvera privat-personer eftersom dessa kan bidra med relevant data till tillämpningar baserade på IoT.
35
Referenser
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. 3: e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Barringer, B. R., & Harrison, J. S. (2000). Walking a tightrope: Creating value through interorganizational relationships. Journal of Management, 26(3), 367-403.
Bell, J., & Nilsson, B. (1993). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Brody, P., & Pureswaran, V. (2015). The next digital gold rush: how the internet of things will create liquid, transparent markets. Strategy & Leadership, 43(1), 36-41.
Brynjolfsson, E., & Saunders, A. (2009). Wired for innovation: how information technology is reshaping the economy. Cambridge: MIT Press.
Burkitt, F. (2014). A strategist's guide to the Internet of Things. Strategy+Business, 77(4), 2-12
Ceccagnoli, M., Forman, C., Huang, P., & Wu, D. J. (2011). Co-creation of value in a platform ecosystem: The case of enterprise software. MIS Quarterly, 36(1), 263-290.
Chesbrough, H., & Bogers, M. (2014). Explicating Open Innovation: Clarifying an Emerging Paradigm for Understanding Innovation. In H. Chesbrough, W. Vanhaverbeke & J.
West (Eds.), New Frontiers in Open Innovation, Oxford: Oxford University Press, 3-28.
Dhanaraj, C., & Parkhe, A. (2006). Orchestrating innovation networks. Academy of Management Review, 31(3), 659-669.
Dyer, J. H., & Singh, H. (1998). The relational view: Cooperative strategy and sources of interorganizational competitive advantage. Academy of Management Review, 23(4), 660-679.
Edgren, J., & Skärvad, P. H. (2014). Nätverksorganisationer – outsourcing, partnerskap och nya organisationsformer. Stockholm: Liber.
Elo, S., & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing, 62(1), 107-115.
Evans, D. (2011). The internet of things: How the next evolution of the internet is changing everything. CISCO white paper, 1, 1-11.
Glaser, B., & Strauss, A. (1967). The discovery of grounded theory: Strategies in qualitative research. London: Wiedenfeld and Nicholson.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112.
Grover, V., & Kohli, R. (2012). Cocreating IT Value: New Capabilities and Metrics for Multifirm Environments. MIS Quarterly, 36(1), 225-232.
36
Hermerén, G. (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie ; 2011:1. Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Kohli, R., & Grover, V. (2008). Business value of IT: An essay on expanding research directions to keep up with the times. Journal of the Association for Information Systems, 9(1), 23.
Lusch, R. F., & Nambisan, S. (2015). Service Innovation: A Service-Dominant Logic Perspective. MIS Quarterly, 39(1), 155-175.
Mazhelis, O., Luoma, E., & Warma, H. (2012). Defining an internet-of-things ecosystem. In Internet of Things, Smart Spaces, and Next Generation Networking (pp. 1-14).
Springer Berlin Heidelberg.
Mejtoft, T. (2011, October). Internet of Things and Co-creation of Value. In Internet of Things (iThings/CPSCom), 2011 International Conference on and 4th International Conference on Cyber, Physical and Social Computing (pp. 672-677).
IEEE.
Moore, J. F. (1993). Predators and prey: a new ecology of competition. Harvard business review, 71(3), 75-83.
Moore, J.F. (1996). The death of competition: leadership and strategy in the age of business ecosystems. Chichester: Wiley.
Nambisan, S., & Sawhney, M. (2007). The global brain: Your roadmap for innovating faster and smarter in a networked world. Pearson Prentice Hall.
Porter, M. E., & Heppelmann, J. E. (2014). How smart, connected products are transforming competition. Harvard Business Review, 92(11), 64-88.
Region Västerbotten (2015). Förstudierapport Smarta Västerbotten: En regional ansats kring datadriven innovation och samhällsutveckling. Hämtad 2016-03-21 från http://regionvasterbotten.se/wp-content/uploads/2016/01/rv_forstudierapport_s marta_vasterbotten.pdf
Repstad, P. (1999). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 3: e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Saarikko, T., Westergren, U., & Blomquist, T. (2016). The Inter-organizational Dynamics of a Platform Ecosystem: Exploring Stakeholder Boundaries. In Hawaii International Conference on System Sciences (HICSS) (pp. 5167-5176). IEEE Computer Society.
Sarker, S., Sarker, S., Sahaym, A., & Bjørn-Andersen, N. (2012). Exploring value cocreation in relationships between an ERP vendor and its partners: a revelatory case study.
MIS quarterly, 36(1), 317-338.
Siggelkow, N. (2007). Persuasion with case studies. Academy of Management Journal, 50(1), 20-24.
37
Vargo, S. L., & Lusch, R. F. (2004). Evolving to a new dominant logic for marketing. Journal of Marketing, 68(1), 1-17.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2015-03-14 från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vinnova. (2016). Nationell agenda Internet of Things. Hämtad 2016-03-21 från http://www.vinnova.se/sv/.
Westerlund, M., Leminen, S., & Rajahonka, M. (2014). Designing business models for the internet of things. Technology Innovation Management Review, 4(7), 5.
Yin, R. K., & Nilsson, B. (2007). Fallstudier: design och genomförande. Malmö: Liber.
Yoo, Y., Boland Jr, R. J., Lyytinen, K., & Majchrzak, A. (2012). Organizing for innovation in the digitized world. Organization Science, 23(5), 1398-1408.
38