4 Sammanfattande diskussion
4.5 Slutsats
Studiens resultat tyder på förekomsten av en rad psykosociala faktorer i statligt anställda linjechefers arbete som enligt forskningen har ett samband med ohälsa. Linjecheferna i studien upplevde en hög arbetsbelastning, otydliga roller, motstridiga krav och krav på att dölja känslor samtidigt som de rapporterade en hög grad av kontroll, socialt stöd (framförallt från överordnade) och mycket ansvar. Ansvar associerades av deltagarna med belöning, utveckling och inflytande. Biträdande enhetschefsrollen upplevdes av deltagarna som otydlig på grund av dissonans mellan egna och andras förväntningar och mellan upplevt ansvar och resurser.
Eftersom alla dessa faktorer går att påverka genom systematiskt arbetsmiljöarbete kan statliga myndigheter använda studiens slutsatser i utformningen av arbetsmiljöinsatser som tar hänsyn till denna viktiga kategori anställda inom organisationen.
Resultaten av denna studie kan med fördel kompletteras med framtida forskning om andra faktorer som har ett samband med linjechefers hälsa och välmående, bl.a. organisatoriska arbetsmiljöfaktorer som kännetecknar statligt anställda linjechefers miljö samt faktorer som gäller för anställda generellt.
41
Käll- och litteraturförteckning
Ahlberg, I. (2014). Kostnader för rörelseorganens sjukdomar i Sverige år 2012. IHE Rapport 2014:4. Lund: Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi.
Alarcon, G.M. (2011). A meta-analysis of burnout with job demands, resources, and attitudes.
Journal Of Vocational Behavior, 79, ss. 549-562.
Arbetsmiljöverket (2014). Arbetsmiljöstatistik Rapport 2014:4. Arbetsorsakade besvär 2014. https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljostatistik-arbetsorsakade-besvar- rapport-2014.pdf?hl=arbetsorsakade%20besvär%202014 [2016-07-12].
Arbetsmiljöverket (2016a). Årsredovisning 2015.
https://www.av.se/om-oss/arsredovisningar/ [2016-07-12].
Arbetsmiljöverket (2016b). Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – viktiga
pusselbitar i en god arbetsmiljö. Vägledning till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket (2016c). Arbetsmiljöstatistik Rapport 2016:2. Arbetsmiljön 2015. https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljon-2015/arbetsmiljostatistik- arbetsmiljon-2015-rapport-2016-2.pdf [2016-07-12].
Bowling, N., Alarcon, G., Bragg, C. & Hartman, M. (2015). A meta-analytic examination of the potential correlates and consequences of workload. Work & Stress, 29(2), ss. 95-113. Burr, H., Formazin, M. & Pohrt, A. (2016). Methodological and conceptual issues regarding occupational psychosocial coronary heart disease epidemiology. Scandinavian Journal Of
Work, Environment & Health, 42(3), ss. 251-255.
Calnan, M., Wadsworth, E., May, M., Smith, A. & Wainwright, D. (2004). Job strain, effort-- reward imbalance, and stress at work: competing or complementary models? Scandinavian
Journal Of Public Health, 32(2), ss. 84-93.
Chungkham, H., Ingre, M., Karasek, R., Westerlund, H. & Theorell, T. (2013). Factor Structure and Longitudinal Measurement Invariance of the Demand Control Support Model: An Evidence from the Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH). Plos
One, 8(8)
http://dx.doi.org/10.1371/journal.pone.0070541 [2016-08-01].
Eller, N.H., Netterstrom, B., Gyntelberg, F., Kristensen, T.S., Nielsen, F., Steptoe, A. & Theorell, T. (2009). Work-related psychosocial factors and the development of ischemic heart disease: a systematic review. Cardiology in Review, 17(2), ss. 83-97.
Fjell, Y., Alexanderson, K. & Bildt, C. (2008). Health promoting factors in public work places. Italian Journal of Public Health, 5(1), ss. 34-44.
Formazin, M., Burr, H., Aagestad, C., Tynes, T., Thorsen, S., Perkio-Makela, M., Aramburu, C., Garcia, F., Blanco, L., Vermeylen, G., Parent-Thirion, A., Hooftman, W. & Houtman, I. (2014). Dimensional comparability of psychosocial working conditions as covered in European monitoring questionnaires. BMC Public Health, 14:1251.
Guba, E.G. (1981). Criteria for assessing the trustworthiness of naturalistic inquiries.
42
Johansson, G., Sandahl, C. & Hansson, D. (2013). Role stress among first-line nurse
managers and registered nurses – a comparative study. Journal of Nursing Management, 21, ss. 449–458.
Johnson, J.V. & Hall, E.M. (1988). Job strain, workplace social support, and cardiovascular disease: a cross-sectional study of a random sample of the Swedish working population.
American Journal of Public Health, 78(10), ss. 1336-1342.
Johnson, J. V. (1989). Control, collectivity and the psychosocial work environment. I Sauter, S., Hurrell, J. & Cooper C. (red.). Job stress and work control. London: Wiley, ss. 55-74. Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. 1. uppl. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Hermerén, G. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Härenstam A. (2014). Introduktion. I: Härenstam, A. & Östebo, A. (red.). ISM-rapport 14:1.
Chefskapets förutsättningar och konsekvenser. Metoder och resultat från CHEFiOS projektet: slutrapport del 1.
http://www.vgregion.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/startsida/Vard-och-halsa/Institutet-for- stressmedicin/ISM/Publikationer/ISM-rapporter/ [2016-08-04].
Hülsheger, U. & Schewe, A. (2011). On the Costs and Benefits of Emotional Labor: A Meta- Analysis of Three Decades of Research. Journal Of Occupational Health Psychology, 16(3), ss. 361-389.
Karasek, R.A. (1979). Job Demands, Job Decision Latitude, and Mental Strain: Implications for Job Redesign. Administrative Science Quarterly, 24(2), ss. 285-308.
Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healthy work: stress, productivity and the reconstruction
of the working life. New York: Basic Books.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lidwall, U. & Marklund, S. (2011). Trends in long-term sickness absence in Sweden 1992- 2008: the role of economic conditions, legislation, demography, work environment and alcohol consumption. International Journal Of Social Welfare, 20(2), ss. 167-179. Lundqvist, D., Reineholm, C., Gustavsson, M. & Ekberg, K. (2013). Investigating Work Conditions and Burnout at Three Hierarchical Levels. Journal Of Occupational And
Environmental Medicine, 55(10), ss. 1157-1163.
Nieuwenhuijsen, K., Bruinvels, D. & Frings-Dresen, M. (2010). Psychosocial work
environment and stress-related disorders, a systematic review. Occupational Medicine, 60(4), ss. 277-286.
Nixon, A., Mazzola, J., Bauer, J., Krueger, J. & Spector, P. (2011). Can work make you sick? A meta-analysis of the relationships between job stressors and physical symptoms. Work &
Stress, 25(1), ss. 1-22.
Nyberg, A., Leineweber, C. & Hanson, L. (2015). Gender differences in psychosocial work factors, work-personal life interface, and well-being among Swedish managers and non- managers. International Archives Of Occupational And Environmental Health, 88(8), ss. 1149-1164.
43
Sanne, B., Torp, S., Mykletun, A. & Dahl, A. (2005). The Swedish Demand Control Support Questionnaire (DCSQ): Factor structure, item analyses, and internal consistency in a large population. Scandinavian Journal Of Public Health, 33, ss. 166-174.
SBU (2013). Arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar: en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: SBU.
SBU (2014a). Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom: en
systematisk litteraturöversikt. Stockholm: SBU.
SBU (2014b). Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem: en systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: SBU.
SBU (2015). Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom: en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: SBU.
Schmidt, S., Roesler, U., Kusserow, T. & Rau, R. (2014). Uncertainty in the workplace: Examining role ambiguity and role conflict, and their link to depression-a meta-analysis.
European Journal Of Work And Organizational Psychology, 23(1), ss. 91-106.
Schütte, S., Chastang, J., Malard, L., Parent-Thirion, A., Vermeylen, G. & Niedhammer, I. (2014). Psychosocial working conditions and psychological well-being among employees in 34 European countries. International Archives Of Occupational And Environmental Health, 87(8), ss. 897-907.
Shenton, A.K. (2004). Strategies for ensuring trustworthiness in qualitative research projects.
Education For Information, 22(2), ss. 63-75.
Siegrist, J. (1996). Adverse health effects of high-effort/low-reward conditions. Journal Of
Occupational Health Psychology, 1(1), ss. 27-41.
Siegrist, J., Starke, D., Chandola, T., Godin, I., Marmot, M., Niedhammer, I. & Peter, R. (2004). The measurement of effort–reward imbalance at work: European comparisons. Social
Science & Medicine, 58, Health inequalities and the psychosocial environment, ss. 1483-
1499.
Siegrist, J., Li, J. & Montano, D. (2014). Psychometric properties of the effort–reward
imbalance questionnaire.
http://www.uniklinik-
duesseldorf.de/fileadmin/Datenpool/einrichtungen/institut_fuer_medizinische_soziologie_id5 4/ERI/PsychometricProperties.pdf [20160731].
Skakon, J., Nielsen, K., Borg, V. & Guzman, J. (2010). Are leaders’ well-being, behaviours and style associated with the affective well-being of their employees? A systematic review of three decades of research. Work & Stress, 24(2), ss. 107-139.
Snape, D. & Spencer, L. (2003). The Foundations of Qualitative Research. I: Ritchie, J. & Lewis, J. (red.). Qualitative research practice: a guide for social science students and
researchers. London: SAGE, ss. 1-23.
Socialstyrelsen (2015). Dödsorsaker 2014. Causes of death 2014. Stockholm: Socialstyrelsen. Stansfeld, S. & Candy, B. (2006). Psychosocial work environment and mental health - a meta- analytic review. Scandinavian journal of work, environment & health, 32(6), ss. 443-462.
44
Statskontoret (2015). Den offentliga sektorn i korthet 2015. Stockholm: Statskontoret. Steen Carlsson, K. & Persson, U. (2012). Kostnader för hjärt-kärlsjukdom år 2010. IHE Rapport 2012:1. Lund: Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi.
Sundqvist, G. (2012). Arbetsmiljö i förändring och utveckling. Stockholm: Partsrådet. Sverke, M., Falkenberg, H., Kecklund, G., Magnusson Hansson, L. & Lindfors, P. (red.) (2016). Kvinnors och mäns arbetsvillkor: betydelsen av organisatoriska faktorer och
psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Theorell, T. & Karasek, R. (1996). Current issues relating to psychosocial job strain and cardiovascular disease research. Journal Of Occupational Health Psychology, 1(1), ss. 9-26. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Utbult, M. (2016). Lättare att göra rätt med nya krav på arbetsmiljön. SRAT-informationen, nr 1, februari 2016.
Bilaga 1
Käll- och litteratursökning
Syfte:
Att undersöka statligt anställda linjechefers arbetsmiljö för att identifiera psykosocialafaktorer som enligt forskningen har ett samband med ohälsa.
Frågeställningar:
1. Vilka faktorer som har ett positivt samband med ohälsa (krav) upplevs av statligt anställda linjechefer?
2. Vilka faktorer som har ett negativt samband med ohälsa (resurser) upplevs av statligt anställda linjechefer?
Vilka sökord har du använt?
”psychosocial working environment”,” psychosocial factors”, ”demands”, ”resources”, ”strain”, ”stress”, ”health”, ”wellbeing”, ”psykosocial arbetsmiljö”, ”organisatorisk och social arbetsmiljö”, ”public sector”, ”offentlig sektor”, ”state authority”, ”statlig
myndighet”, ”line manager”, ”first-line manager”, ”line manager”, ”effort-reward imbalance”, ”demand-controll”. ”demand-control-support”, ”strain”, ”iso-strain”.
Var har du sökt?
Discovery, Pub Med, Google Scholar, reSEARCH (KI Universitetsbibliotekets sökmotor)
Sökningar som gav relevant resultat
Få sökningar gav relevanta resultat. De flesta studier som jag refererar till i avsnittet Forskningsläge hittade jag genom referenslistor i SBU:s och Arbetsmiljöverkets rapporter (se Kommentarer nedan). Här är några sökningar som gav relevanta resultat.
Discovery: stress work manager
Discovery: first line manager psychosocial resources Google Scholar: första linjens chef arbetsmiljö
Kommentarer
Det finns mycket forskning om sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och ohälsa. Det var dock svårt att hitta studier som undersökte just linjechefer. Det jag hittade gällde främst vård-och omsorg i kommunal regi. Av databaserna var Discovery mest användbar, men de allra flesta relevanta artiklar hittade jag faktiskt via referenslistorna i SBU:s rapporter utgivna under perioden 2013-2015 (se Käll- och litteraturhänvisning ovan), samt i
Arbetsmiljöverkets sammanställning ”Kvinnors och mäns arbetsvillkor författad av Sverke och medarbetare år 2016.
Bilaga 2
INFORMATIONSBREV
2016-04-18
Upplevelsen av psykosociala arbetsmiljön hos linjechefer inom den offentliga sektorn
Hej!
Jag heter Irina Gutu-Göransson och går sista terminen på Hälsopedagogprogrammet på Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm (GIH). I mitt examensarbete har jag valt att undersöka upplevelsen av psykosociala arbetsmiljön hos linjechefer inom den offentliga sektorn.
Forskningen visar på ett tydligt samband mellan psykosocial arbetsmiljö och psykisk hälsa, prestation och effektivitet hos arbetstagare. Linjechefer är en särskilt utsatt grupp eftersom de har det operativa ansvaret samtidigt som de förväntas utöva bra ledarskap för att deras
underordnade ska må och prestera bra. Min slutsats efter att ha gjort en forskningsgenomgång är att linjechefens psykosociala arbetsmiljö har undersökts i väldigt liten utsträckning och att de flesta studier inom ämnet som berör linjechefer fokuserar på linjechefers roll i att skapa en bra arbetsmiljö för sina underordnade. Syftet med min studie är därför att belysa hur
linjechefer inom den offentliga sektorn upplever sin psykosociala arbetsmiljö, undersöka viktigaste frisk- och riskfaktorer samt ge övergripande förslag på hur man kan arbeta med dessa inom organisationen.
Undersökningen kommer att bygga på information insamlad från enhetschefer och biträdande enhetschefer på [avdelningen] på [myndigheten].
Medverkan i studien innebär:
1. Ifyllande av ett frågeformulär (Bilaga 2) med totalt 38 frågor. Varje fråga har fyra eller fem fasta svarsalternativ, varav deltagaren väljer ett. Frågeformuläret tar 15-20 minuter att besvara;
2. Deltagande i en fördjupningsintervju á ca 45 minuter. Intervjun kommer att ske i [myndighetens] lokaler eller via telefon om en personlig intervju inte går att ordna. I intervjun kommer fokus ligga på vissa arbetsmiljöfaktorer som bedöms ha störst relevans utifrån respektive deltagares svar på frågeformulär (se punkt 1 ovan). De insamlade uppgifterna kommer att rapporteras i mitt examensarbete på ett sådant sätt att varken enskilda deltagare eller myndigheten kommer att kunna identifieras av andra personer än min handledare och mig.
Uppgifterna kommer även att användas som underlag för ett seminarium som jag kommer att hålla inom ramen för min verksamhetsförlagda utbildning på [myndigheten]. Seminariet kommer att anordnas för alla enhetschefer och biträdande enhetschefer på [avdelningen] för konkurrenstillsyn, Avdelningens chef och en representant för HR-funktionen på
[myndigheten]. Information kommer dock presenteras på aggregerad nivå så att uppgifter inte går att härleda till enskilda deltagare.
Medverkan är frivillig och du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare
motivering. Ditt deltagande är dock mycket viktigt som underlag för framtida insatser för att förbättra linjechefers arbetsmiljö! Vänligen skicka en inskannad versionen av
samtyckesbrevet (Bilaga 1) tillsammans med ifylld frågeformulär (Bilaga 2) till irina.gutu- goransson@student.gih.se senast torsdag den 21 april 2016 om du vill delta.
Har du några frågor rörande frågeformuläret, intervjun eller undersökningen i övrigt, är du välkommen att kontakta mig på telefon eller via e-post.
Med vänliga hälsningar,
Irina Gutu-Göransson Handledare: Victoria Blom
0735673961 Enheten Fysisk aktivitet och hälsa
irina.gutu-goransson@student.gih.se Gymnastik- och Idrottshögskolan victoria.blom@gih.se
Bilaga 3
SAMTYCKESBREV
Fallstudie om upplevelsen av psykosociala arbetsmiljön hos linjechefer inom den offentliga sektorn
Jag har informerats om studiens syfte och upplägg, samt om hur uppgifterna kommer att hanteras och avrapporteras. Jag har även informerats om att mitt deltagande är frivilligt och om att jag kan när som helst avbryta mitt deltagande utan förklaring.
Jag samtycker härmed till att medverka i denna studie.
Ort, datum______________________________________________________________ Underskrift _____________________________________________________________ Namnförtydligande _______________________________________________________
Bilaga 4
FRÅGEFORMULÄR
Deltagares namn: [_______________________________________]
Vänligen välj endast ett svarsalternativ för varje fråga!
1. På grund av den höga arbetsbelastningen arbetar jag ofta under stor tidspress.
Håller inte alls med Håller inte med Håller med Håller helt med
[ ] [ ] [ ] [ ]
2. Kräver ditt arbete att du arbetar mycket hårt?
Ja, ofta Ja, ibland Nej, sällan Nej, så gott som aldrig Vet ej/vill ej svara
[ ] [ ] [ ] [ ] [ ]
3. Innebär ditt arbete att man gör samma sak om och om igen?
Ja, ofta Ja, ibland Nej, sällan Nej, så gott som aldrig Vet ej/vill ej svara
[ ] [ ] [ ] [ ] [ ]
4. Man har förståelse för att jag kan ha en dålig dag på min arbetsplats.
Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls Vet ej/vill ej svara
[ ] [ ] [ ] [ ] [ ]
Ja, ofta Ja, ibland Nej, sällan Nej, så gott som aldrig Vet ej/vill ej svara
[ ] [ ] [ ] [ ] [ ]
6. Jag är behandlad orättvist på arbetet.
Håller inte alls med Håller inte med Håller med Håller helt med
[ ] [ ] [ ] [ ]
7. Kräver ditt arbete att du arbetar mycket fort?
Ja, ofta Ja, ibland Nej, sällan Nej, så gott som aldrig Vet ej/vill ej svara
[ ] [ ] [ ] [ ] [ ]
8. Jag börjar tänka på jobbproblem så fort jag kliver ur sängen på morgonen.
Håller inte alls med Håller inte med Håller med Håller helt med
[ ] [ ] [ ] [ ]
9. Jag får det erkännande av mina överordnade som jag förtjänar.
Håller inte alls med Håller inte med Håller med Håller helt med
[ ] [ ] [ ] [ ]
10. Får du lära dig nya saker i ditt arbete?
Ja, ofta Ja, ibland Nej, sällan Nej, så gott som aldrig Vet ej/vill ej svara
[ ] [ ] [ ] [ ] [ ]
11. Det är en lugn och behaglig stämning på min arbetsplats.
[ ] [ ] [ ] [ ] [ ] 12. Har du frihet att bestämma hur ditt arbete ska utföras?
Ja, ofta Ja, ibland Nej, sällan Nej, så gott som aldrig Vet ej/vill ej svara
[ ] [ ] [ ] [ ] [ ]
13. Jag har mycket ansvar i mitt arbete.
Håller inte alls med Håller inte med Håller med Håller helt med
[ ] [ ] [ ] [ ]
14. När jag har väl kommit hem så är det lätt för mig att slappna av och ”stänga av” arbetet.
Håller inte alls med Håller inte med Håller med Håller helt med
[ ] [ ] [ ] [ ]
15. Kräver ditt arbete skicklighet?
Ja, ofta Ja, ibland Nej, sällan Nej, så gott som aldrig Vet ej/vill ej svara
[ ] [ ] [ ] [ ] [ ]
16. Med tanke på den möda jag har lagt ned och allt jag har uträttat, så får jag i mitt arbete det erkännande som jag förtjänar.
Håller inte alls med Håller inte med Håller med Håller helt med
[ ] [ ] [ ] [ ]
17. Jag blir ofta avbruten och störd i mitt arbete.
Håller inte alls med Håller inte med Håller med Håller helt med
18. Har du frihet att bestämma vad som skall utföras i ditt arbete?
Ja, ofta Ja, ibland Nej, sällan Nej, så gott som aldrig Vet ej/vill ej svara
[ ] [ ] [ ] [ ] [ ]
19. Om jag skjuter upp något som jag borde ha uträtat idag kommer jag ha svårt att sova på natten.
Håller inte alls med Håller inte med Håller med Håller helt med
[ ] [ ] [ ] [ ]
20. Med tanke på den möda jag har lagt ned och allt jag har uträttat, är mina möjligheter att avancera inom yrkeslivet rimliga.
Håller inte alls med Håller inte med Håller med Håller helt med
[ ] [ ] [ ] [ ]
21. Jag upplever för närvarande eller förväntar mig en försämring i min arbetssituation.
Håller inte alls med Håller inte med Håller med Håller helt med
[ ] [ ] [ ] [ ]
22. Förekommer det ofta motstridiga krav i ditt arbete?
Ja, ofta Ja, ibland Nej, sällan Nej, så gott som aldrig Vet ej/vill ej svara
[ ] [ ] [ ] [ ] [ ]
23. Det är god sammanhållning på min arbetsplats.
Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls Vet ej/vill ej svara
[ ] [ ] [ ] [ ] [ ]
Ja, ofta Ja, ibland Nej, sällan Nej, så gott som aldrig Vet ej/vill ej svara
[ ] [ ] [ ] [ ] [ ]
25. Personer som står mig nära säger att jag offrar för mycket för mitt arbete.
Håller inte alls med Håller inte med Håller med Håller helt med
[ ] [ ] [ ] [ ]
26. Mitt arbete är hotat.
Håller inte alls med Håller inte med Håller med Håller helt med
[ ] [ ] [ ] [ ]
27. Jag har fått allt mer att göra på arbetet under de senaste åren.
Håller inte alls med Håller inte med Håller med Håller helt med
[ ] [ ] [ ] [ ]
28. Jag kommer bra överens med mina överordnade.
Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls Vet ej/vill ej svara
[ ] [ ] [ ] [ ] [ ]
29. Kräver ditt arbete påhittighet?
Ja, ofta Ja, ibland Nej, sällan Nej, så gott som aldrig Vet ej/vill ej svara
[ ] [ ] [ ] [ ] [ ]
30. Möjligheterna till befordran inom mitt arbetsområde är små.
[ ] [ ] [ ] [ ] 31. Arbetet släpper sällan tag om mig, det finns fortfarande i mina tankar när jag går till sängs.
Håller inte alls med Håller inte med Håller med Håller helt med
[ ] [ ] [ ] [ ]
32. Med tanke på allt jag har uträttat, har jag en rimlig lön.
Håller inte alls med Håller inte med Håller med Håller helt med
[ ] [ ] [ ] [ ]
33. Mina arbetskamrater ställer upp för mig.
Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls Vet ej/vill ej svara
[ ] [ ] [ ] [ ] [ ]
34. Min nuvarande befattning speglar på ett adekvat sätt min utbildning och skolning.
Håller inte alls med Håller inte med Håller med Håller helt med
[ ] [ ] [ ] [ ]
35. Jag upplever att jag får tillräckligt stöd i svåra situationer.
Håller inte alls med Håller inte med Håller med Håller helt med
[ ] [ ] [ ] [ ]
36. Jag känner ofta press att arbete övertid.
Håller inte alls med Håller inte med Håller med Håller helt med
37. Jag trivs bra med mina arbetskamrater.
Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls Vet ej/vill ej svara
[ ] [ ] [ ] [ ] [ ]
38. Jag blir lätt överväldigad av tidspress på arbetet.
Håller inte alls med Håller inte med Håller med Håller helt med